Stoppa spiralen!

Jag har sagt det förrut, men säger det igen. Jag är bäst på att softa. Dutta runt lite med lite lera, måla lite, kanske sy lite Barbiekläder. Laga mat och inreda. Blogga runt lite. Kan man försörja sig på det?

Började jobba igår. Påbörjar ett bokslut hos en kund igår. Och ett nytt hos en idag. Pang på liksom. Och jag grejar det inte. Jag går upp i var i 180! Så attans usel på stresshantering. Iaf idag.

Så vad gör jag efter den eminenta middagen? Gissa! Snacka om pucko.
Jag sätter mig frivilligt och sorterar dockkläder! Barbie i en hög, Bratz i en annan och så alla sjuttioelva varianterna däremellan. Alla skor i matchande par.

Hallå! Finns det någon psykologiskt bevandrad bloggare som kan transferera lite klokhet över cybern? I need it! Nu!

ps: nu ska jag försöka få lilltrollet att sova. Utan att slocka själv... ha ha ha

Total makeover

Jag har insett att jag inte är gjord för att:
1. Bo i en frys
2. Gå upp mitt i natten
3. Leta barnoverall bland reashoppare
4. arbeta för pengars skull (för nöjes skull går an)

Egentligen borde mitt liv se ut så här:
1. Varmt ute och svalt inne
2. Ljust på dagen och mörkt på natten, dvs 22 - 07
3. Overallen går bort - vi bor i ett varmt land!
4. Går oxå bort, för lyckas vi ta oss till ett varmt land har vi vunnit på lotto!

Nu har jag gnällt av mig. Nu ska jag äta scampi indiana, saffransris och aiolisås. Sedan kanske jag återkommer med lite good vibrations!

Jag bara lovar och lovar

Jo jag vet. Jag ligger lite efter. Fast jag vägrar att göra som man ska, gör hellre på mitt sätt. And here are the votes from the Batbutistan jury, som avlämnar följande nyårslöfte:

1. fortsätta mitt svamliga bloggande
2. skaffa sponsorkontrakt på silvertejp
3. aldrig pussas med snus i munnen (lite pussar blir det)
4. boka tid på hundtrimmet, afghan frillan behöver piffas ut
5. höja olycksfallsförsäkringen
6. gummera bilen för att klara framtida vilda stolpar

Med lite karaktär och viljestyrka bör jag klara ovanstående!

ps: fast ett "riktigt" löfte har jag gett mig. MINST 1 bokmanus ska jag få ihop. Och skicka in. Men jag säger inte när. Och inte vilken sort. Pilutta er!

Panik i trollskogen!

Trollmor har idag beslutat sig för att:
1. sluta blogga klockan 21.00
2. iklädd pyjamas spana lite på Lord Linley
3. softa i soffan med stortrollet
4. knö i mig chips efter bästa förmåga

Men vad händer? Jo tack, stortrollet har egna idéer. Han ska se Prison Break med Peter Stormare! Klockan 21.00!

Ursäkta, men vad hände med demokratin i detta hemmet? Vem äger fjärrkontrollen? Så nu står jag inför följande val:

1. Fortsätta blogga
2. Krypa till korset och kolla Stormare
3. Lägga mig med Mr Robinson

Pleazzze help me! Förresten, kan man köpa en TV på sju elvan?

Tolkning tack!

Min man tillhör den lite hemliga sorten. Som gärna lämnar små ledtrådar och antydningar. Ibland fattar jag, och ibland inte alls. Undrar om han vill säga mig något? Hur skulle ni tyda följande:

1. En spegel uppsatt så man får se sig själv i helfigur när man kliver ur badrummet
2. Tidningen uppslagen på GI sidorna
3. Anmälningsblankett till Word Class
4. Han pratar om att köpa en våg

Jag fattar ingenting! Vad skulle ni gissa på?

Långkalsong på!

Föreställ er följande:

Kvinna
Lagom rund, lagom lång
Ungefär samma färg som lättmjölk
Små stickande ögon, röda
Stora påsar under ögonen
Inpaketterad i fetvadd
Omlindad med silvertejp
Kompletteras med dykardräkt

That's me! Jag hatar kyla!

Vargtimmen

Har iofs inte riktigt kommit, men snart är den här. Och jag är vaken! Förbaskade JB! Jag har alltid litat på den karln, men nu är han väl ute och far hos något raffigare fruntimmer. Omväxling förnöjer, men hit är han inte välkommen något mer! Nej tack, dyker han inte upp när jag behöver honom som bäst så får det vara. Ibland är jag tjurig.

Efter en sen nyårsnatt med alldeles för lite sömn så knoppade jag faktiskt in strax efter 22 idag. Sov så sött och fint. Och så sa det PLING. Tvärvaken. Uret stod på 00.28. Körde nytt rekord i lakanssnurr, men sedan gav jag upp. Läste ut en bok. Några nya varv men läget var oförändrat. Bara att falla till föga och slå igång laptoppen.

I soffan tryner stortrollet som slocknade framför TVn och här bredvid snusar lilltrollet, som kommit in i fasen "jag-kan-inte-sova-utan-mamma-för-då-vaknar-jag-mitt-i natten-och-gallskriker-och-då-vaknar-hela-huset-så-det-är-lika-bra-jag-sover-hos-mamma-direkt-och-utövar-min-bläckfiskvariant-med-armar-och-ben-inlindade-över-hela-mamma-så-att-hon-inte-får-rum-i-sängen". Hur skönt är det att sova med en fot i ansiktet, visserligen bara storlek 26 men ändå!

Förresten, kan någon förklara varför en vuxen kvinna på över 40 får för sig att gifta sig med en delfin? Visserligen efter 15 års "förhållande", men ändå? Och hur har man en kärleksrelation med en delfin? Och kan man vara säker på att han verkligen svarade JA? (länkar så här dags gör jag av princip INTE).

Nu ska jag göra ett nytt försök. Får kommer jag inte räkna.Är allergisk. Möjligen kinesiska nakenhundar. Fungerar inte det kan jag huvudblogga!

En stund av lycka

Jag vaknar tidigt. Öppnar försiktigt ögonen. Det är tidig gryning och ljuset har ännu inte gjort sitt intåg. Smyger försiktigt upp. Inlindad i en filt möter jag solens första strålar när de sakta träder fram bortom horisonten.

Mina ögon äter sig mätta på naturens skönhet. När ljuset sakta väcker fjärden till liv. När skogen och klipporna välkomnar dagen. Då hör jag Din röst. Som vill ha mig nära. Tar Dig i min famn och låter en ny dag omfamna oss. Din hunger är väckt och jag stillar den.

Smeker Ditt mjuka hår. Låter min själ fyllas av frid. Ett sällsynt ögonblick. Mor, barn och naturen i perfekt symbios. En ögonblick att bevara. För evigt etsat i min minne.

Vem är jag?

Ett av mina första inlägg handlade om min egen förvirring. Om vem jag egentligen är. Så här ett halvår senare är jag inte ett dugg klokare. Å andra sidan spelar det ingen större roll. Skulle jag definiera mig själv skulle det bli enligt följande:

1. Silvertejpens okrönta drottning
2. Trollmor som oftast är glad
3. Liten, men orädd fladdermus
4. President i Batbutistan
5. Lite lätt olycksdrabbad kvinna med berg&dalbanehumör (låter bättre än klantig)
6. Exhibitionist i dykardräkt

Nu ska jag jobba på min skönhet! Tidigt i säng m a o, så sov gott alla små rara ärtor!

Och så till något helt annat...

Jag har skrivit en del om min barndom. Om svåra föräldrar, knepiga släktningar och andra sorgliga händelser. Och så om min underbara farmor, som tagen ur sagorna. Det finns en till, lika fin som den goda féen. Och hon har varit min alldeles egen fé, den som stått för harmonin och tryggheten för det taniga lilla barn jag en gång var.

Min faster var otroligt vacker som ung. Inte en slående skönhet, utan snarare en Bottecelli liknande variant. En kvinna som var fridfull att se. Och som såg livet an med tillförsikt. Tyvärr fick hon aldrig bli mor, men istället tog hon mig och mina syskon under sina vingar.

Trots att hon aldrig fostrat egna barn så visste hon precis vad ett ledset och vilset litet barn behövde. Kärlek och upplevelser i stora mängder, små personliga presenter när hjärtat var sårat. Jag kommer fortfarande ihåg hur hennes skrik ekade när jag 11 år gammal lurade med henne på Exorcisten! Fast hon förlät mig även det.

Att sova över hos faster var ett äventyr. Att tälta på golvet i hennes rum och äta frukost i sängen. Middagen serverades i vardagsrummets tält där Tusen och en Natt dukats upp. Hon sydde barnkläder precis såsom en romantisk liten jänta vill ha dem. Inte ett dugg praktiskt, men mycket rysch och pysch. Allt det som behövs för att sätta guldkant på tillvaron.

Idag är hon över 80 år och fortfarande lika vacker, då hennes ansikte tillhör en lycklig kvinna. Som vet att hon levt sitt liv efter bästa förmåga och som alltid haft ett stort hjärta. Mina små troll avgudar henne, då hon ger dem samma trygghet och engagemang som jag en gång fick.

Även okända får ta del av hennes varma hjärta. Senast idag gav hon några uteliggare några hundralappar var, så att de skulle ha råd med en middag. Efter det att de fått fräscha upp sig i hennes badrum. Hur många skulle tänkt på en sådan sak? Och hur många skulle ha tordats bjuda in okända människor i sitt hem?

Om jag bara så får en bråkdel av hennes humanitet så är jag lyckligt lottad. Får jag sedan åldras med samma grace som hon, så är jag salig!

Med hopp om att vi år 2006 sätter medmänsklighet och vänlighet i fokus önskar jag er en god fortsättning!