söndag, januari 01, 2006

Och så till något helt annat...

Jag har skrivit en del om min barndom. Om svåra föräldrar, knepiga släktningar och andra sorgliga händelser. Och så om min underbara farmor, som tagen ur sagorna. Det finns en till, lika fin som den goda féen. Och hon har varit min alldeles egen fé, den som stått för harmonin och tryggheten för det taniga lilla barn jag en gång var.

Min faster var otroligt vacker som ung. Inte en slående skönhet, utan snarare en Bottecelli liknande variant. En kvinna som var fridfull att se. Och som såg livet an med tillförsikt. Tyvärr fick hon aldrig bli mor, men istället tog hon mig och mina syskon under sina vingar.

Trots att hon aldrig fostrat egna barn så visste hon precis vad ett ledset och vilset litet barn behövde. Kärlek och upplevelser i stora mängder, små personliga presenter när hjärtat var sårat. Jag kommer fortfarande ihåg hur hennes skrik ekade när jag 11 år gammal lurade med henne på Exorcisten! Fast hon förlät mig även det.

Att sova över hos faster var ett äventyr. Att tälta på golvet i hennes rum och äta frukost i sängen. Middagen serverades i vardagsrummets tält där Tusen och en Natt dukats upp. Hon sydde barnkläder precis såsom en romantisk liten jänta vill ha dem. Inte ett dugg praktiskt, men mycket rysch och pysch. Allt det som behövs för att sätta guldkant på tillvaron.

Idag är hon över 80 år och fortfarande lika vacker, då hennes ansikte tillhör en lycklig kvinna. Som vet att hon levt sitt liv efter bästa förmåga och som alltid haft ett stort hjärta. Mina små troll avgudar henne, då hon ger dem samma trygghet och engagemang som jag en gång fick.

Även okända får ta del av hennes varma hjärta. Senast idag gav hon några uteliggare några hundralappar var, så att de skulle ha råd med en middag. Efter det att de fått fräscha upp sig i hennes badrum. Hur många skulle tänkt på en sådan sak? Och hur många skulle ha tordats bjuda in okända människor i sitt hem?

Om jag bara så får en bråkdel av hennes humanitet så är jag lyckligt lottad. Får jag sedan åldras med samma grace som hon, så är jag salig!

Med hopp om att vi år 2006 sätter medmänsklighet och vänlighet i fokus önskar jag er en god fortsättning!

8 kommentarer:

Anonym sa...

Attans vad du skriver bra! Du uttrycker dej så väl och klokt! (har du silvertejpen till hjälp?)
Ditt inlägg om bloggetik var ju bara just så som jag menar, men jag får inte fram det så snyggt som du.
Du har möjligtvis inte nån kurs i detta här?

Batbut sa...

Tackar Rita! Jag suger åt mig. Med risk för att låta förmäten så lägger jag bara fingrarna på tangentbordet och så plupp - ut kommer något. Jag är så lat att jag ids inte ens att korrläsa. Jag skriver helt och hållet på inspiration. Så tackar igen!
Silvertejpen har jag till helt andra prylar *s*

Anonym sa...

o Nu ska inte min personlighet bara vara ett litet rött kryss mer *hoppas jag iaf* *s*
Tror allt att du fått lite av din fasters humanitet för annars hade du inte sett det i henne =)
Önskar dig med en god fortsättning

Vi på Kantarellen sa...

Hej då!

MB sa...

Människor som din faster är idoler för mig...det är sanna hjältar...och jag tror nog du kan vara rätt säker på att du har mkt av henne i dig :-))

Batbut sa...

Excessa & Alex, jag hoppas ni har rätt!
Mamse, don't be a stranger!

crrly sa...

Å, vilken mysig och varm kvinna. Vad härligt att även dina små fick lära känna henne och uppleva henne på samma sätt som du!

Lyckliga Grodan sa...

änglar i våra liv.. så viktiga.. och förmågan att se dem.. den är också viktig..