På böljan den blå

Härom veckan var det sportlov. Mina små troll älskar att åka Finlandsbåt. Det gör inte trollmor, men viker ned sig var gång. Denna gång fick jag iaf med mig väninnan och hennes son.

Tidigare har vi åkt i början av veckan, vilket varit helt drägligt. Nu åkte vi i slutet av veckan och det var inte drägligt! Så mycket fylla och raggning, tyvärr inte bara bland de som reste som singlar utan även bland de som reste med barn.

Att se små barn dra runt vind för våg, medan mammorna (vilka var i majoritet) satt i baren och drack samt bjöd ut sig var beklämmande. Själv hade jag örnkoll på mina små troll och de på mig. Samt att mitt alkoholintag var mycket modest. Det enda gung jag upplevde var när vinden brallade i på hemvägen och folk föll som käglor.

Avslutningsvis hamnade jag i slagsmål!.... När vi ska gå av båten tycker en höggradigt berusad herre att jag går för långsamt. Istället för,att påpeka det väljer han den mer brutala metoden att sparka på mig, hårt. Möjligen att jag är lite petig, men jag tycker inte det är okej vilket jag påpekar ganska skarpt. Han ger sig dock inte, utan sparkar lite till och lite hårdare. Vänder mig om och tar i frå tårna, med det feud taget att han kliver tätt intill mig. Spottar och fräser, varpå jag får nog och klipper till. Gubben var i backen. Jag avslutar med att dels säga att polisanmälan väntar om han rör mig en gång till och dels med en rekommendation om att fyllon som han ska inte ut och supamoffentligt, utan hålla sig till en jordkällare.

Inte en enda människa lyfte en hand till min hjälp! Tror att civilkurage är en seriös bristvara!