Heureka!

Idag har jag lyckats med något helt otroligt. Jag måste nog vara helt unik. One of a kind! Ring Guiness rekordbok - I'm in!

Jag har varit på IKEA. Och jag har inte köpt NÅGONTING!!! Read me once again - jag har varit på IKEA och köpt NOTHING. Nada! Niente! Noll och intet.

Vad ger ni mig för det? Är inte det värt stående ovationer eller? Fasiken, jag får snart skriva autografer om det ska fortsätta på det här viset. Kommer bli känd som "Kvinnan utan värmeljus", IKEAS fiende nummer 1.

Nu blir det dyrt...

Vad gör man i Trollskogen när det regnar? När man har tittat på filmer, spelat kort, ätit onyttigt och det envisas med att fortsätta regna? Då åker man till IKEA... och det vet vi alla hur det slutar!

Håll tummarna för att jag bara kommer hem med värmeljus. Känner jag mig själv rätt kan det lika gärna bli ett byte av bil när jag ändå är på G....

Singing in the rain...

Vädret passar klart in på mitt humör. För lite sömn, grå himmel och ett långsamt farväl till pappa gör att livet inte känns alltför muntert just nu.

Förutom sorgen att jag är på väg att bli "föräldralös så vaknar min gamla rädsla för döden upp igen. Jag försöker tänka på Bröderna Lejonhjärta och de trösterika tankar som Astrid försökte implementera, men jag kan inte riktigt ta det till mig.

I stunder som dessa önskar jag att jag trodde på ett liv efter detta, att jag var religiös. Att jag trodde på en högre makt och kunde finna tröst i det. Men nu är det inte så.

När det gungar runt om mig, så börjar min självtillit att falna. Då börjar tankarna snurra direkt; kommer jag någonsin skriva den där boken jag själsligen bär omkring med? Kommer mina glasalster överhuvudtaget att finna intressenter någonstans? Kommer mina barn uppskatta mig när de blir vuxna eller vända sig mot mig? Osv... bara negativa tankar och jag är på väg i min nedåtspiral igen. Dock är skillnaden mot förr att jag numera vet att jag klarar det, att jag inte ramlar ned i det svarta hålet. Jag låter de tunga tankarna få sväva fritt, försöker inte motarbeta dem och ser till att få egna stunder. Inte slarva med sömnen, låta min själ få vila i nattens mörker. Och så småningom lättar det. Molnen skingras och ljuset kommer åter in. Inte idag, kanske inte imorgon men snart så....

Lite sorgsen idag...

Var med pappa på sjukhuset idag. Träffade ängeln som ordnade tiden och en bra läkare. Undersökning och behandling, sedan vänta i 4 veckor för att se om det blir bättre. Om det blir det så väntar operation, blir det inte det så beror det på att det inre organet är förlamat till följd av hans tumö. Och då hjälper ingenting.

Insåg idag hur hemskt det är att bli gammal och hjälplös. Att vara helt beroende av andra människor. Att inte längre själv få styra sitt liv, för att kraften tar slut. Både den fysiska såväl som den mentala. Och då har ändå pappa tur, för han har 3 barn som orkar bry sig. Som engagerar sig, trixar och donar för att få fram resultat. Och vi har alla en hyffsad ekonomi vilket gör livet något lättare.

Jag har idag fått hjälpa pappa med så enkla saker som att klä sig, toalettbesök och andra grundläggande behov. Hans hjärna är medveten om det, men hans kropp orkar inte med det. Han är undernärd, för han vill inte äta och då orkar man absolut ingenting.

Det mest tragiska är att han inte vill. För han tycker att hans tid har kommit. Han vill gå vidare. Till Nangijala. Och jag hoppas att han får det, medan han fortfarande har sin värdighet kvar.

Språkförbistring....

För inte alltför många timmar sedan stod jag och väntade på t-banan. Mycket folk var det. Jag fördrev tiden med trevligt telefonsamtal. Håller på att få tuppjuck för min öronsnäcka verkar vara på upphällningen. Ljudet kommer och går hela tiden. Och varje gång det händer säger jag till kompisen "min snäcka är helt utsliten" eller "min snäcka läcker" och toppar med "min snäcka har nog jobbat för hårt".

Avslutar samtalet när t-banan kommer. Bredvid mig står en ung kille, still in his schoolyears. Han tittar leende på mig och säger med en blinkning;

Har Du testat Geishakulor?

Bytt bytt...

Förra veckan var det jag som var gräsänka ute i Trollskogen. Och eftersom vädret var lite halvdant (för att inte säga pissdåligt) så blev det en del hel del inneaktiviteter såsom bakning. Och bakning. Och lite mer bakning. Och en liten explosion. Och en begravning av en elvisp. Och inköp av en ny sådan. Och den är ännu inte döpt. Funderar skarpt på Snurre, fast det kanske är fantasilöst?

Hur som, det var en lite parentes till det jag skulle komma till. Vad det nu var....... Shit the same, nu har jag deporterat trollfar ut i det gröna tillsammans med två vilda troll. Och då minsann skiner solen! Och jag jobbar! Och har glömt alla mina sköna skor ute i Trollskogen. Och jag har skavsår. Och då fick jag köpa nya skor. Och de var jättesköna. Fast de var lite för stora så jag snubblade i trappen. Och ramlade. Och gjorde illa rumpan. Btw, så är jag totalt ograciös på att ramla. Jag har inte ens vett att ta emot mig. Kadunk säger det och så ramlar alla 62 (ja, jag har gått ned) pannor i backen på ett bräde. Det är tur att de är av liksom expansiv karaktär så att de inte knäcks rakt av. Kilona alltså. Istället liksom brer de ut sig över asfalten. Vad det nu har med saken att göra?

Ja, jag är aptrött. Nej, jag är inte onykter. Men för lite sömn gör mig totalt osammanhängande även för mig själv. Note to myself: jag ska INTE titta på TV till klockan 3 inatt! Jag ska faktiskt jobba imorgon bitti... Och förresten är det bara massa med konstiga program så dags. Det listade jag ut den empiriska vägen inatt. En hel drös med mord blev det dock. Tur att jag inte är mörkrädd, för då hade jag förmodligen fått ta med mig Pottan i sängen. Och nej, det är inte en potta utan det är Pottan. Vår guldfisk. Som Lilltrollet i ett ögonblick av inspiration döpte till Pottan. Hon är inte ett dugg klokare än sin mor. Lilltrollet alltså. För Pottans mor har jag aldrig träffat. Föresten vet jag inte ens om Pottan är klok. Förmodligen inte, för då hade hon inte accepterat att bo i den där runda skålen med en diameter på 30 cm. Där alla kan se vad hon gör vareviga sekund på dygnet. Hon kan ju inte ens gå på toa ifred. Pottan alltså. Inte Lilltrollet.

Nej, nu är det bäst jag slutar. Jag börjar fasiken bli rädd för mig själv.... Men oroa er inte, imorgon är jag säkert klok igen.

Godnatt!

Lurad!

Ha! Jag lurade systemet. Snacka om långpip kära vårdcentralsläkare och distriktssköterska. I fooled you!

Genom diverse lock, pock och smicker fick jag fram ett telefonnummer till den mottagning på sjukhuset där min fars åkomma hör hemma. Ren tur gör att jag får en klok sköterska på tråden. Som mycket väl förstår att franska läkare också är kompetenta att undersöka patienter och så länge remissen är på engelska så duger det gått och väl för dem! Så nu är remissen faxad till denna vårdens ängel och tid bokad till torsdag morgon. Utan att jag har sprungit som en skottspole mellan VC och DS men min åldrige, förvirrade far i hamporna!

Got ya!

På't igen!

Nytt försök att lösa min fars problem. Ringer distriktssköterskan som vänligen upplyser mig att visst kan de ta hand om min far. Men då måste de ha en remiss från hans läkare i Sverige. Ringer då läkaren i Sverige, som absolut kan skriva ut en remiss. Men först måste han ha en undersökning gjord av distriktssköterskan för att kunna skriva ut remissen. Och hon å andra sidan måste ha remissen för att utföra undersökningen. Och den remissen kan alltså läkaren först skriva ut efter det att undersökningen är gjord. Men den kan å andra sidan inte göras förrän de har fått remissen.....

Är det fler än jag som tycker detta verkar vara komplicerat??????

Moment 22...

Trollmor: Hej, jag ringer för min fars räkning.
Vårdcentral: Jaha, är det här hans VC?
Trollmor: Ja det är det. Han har varit hos en läkare i Frankrike och fått diagnos X, vilket innebär att han behöver en operation.
Vårdcentral: Ja, men det gör vi inte här
Trollmor: Nej, det förstår jag. Men han behöver förmodligen en remiss från er?
Vårdcentral: Men han var ju hos läkare i Frankrike, fick han ingen remiss?
Trollmor: Jo, men efter vad jag förstår gäller de inte i Sverige?
Vårdcentral: Det gör de inte nej. Men hur kunde de ge en diagnos i Frankrike?
Trollmor: Vad då hur då? Han var hos en specialist
Vårdcentral: Jaha ja, och han visste vad det var?
Trollmor: Ja det gjorde han. De har bra läkare där.
Vårdcentral: Men varför opererade han sig inte där då?
Trollmor: För att han är på semester och operationen kräver lång eftervård om jag förstod det rätt
Vårdcentral: Ja, det stämmer iofs
Trollmor: Och hur gör jag då?
Vårdcentral: Ordnar en remiss
Trollmor: Kan jag få det via er?
Vårdcentral: Jo iofs, men vi har inga tider nu i sommar
Trollmor: Vad då? Inga tidet?
Vårdcentral: Nej, bara akuttider
Trollmor: Kan han inte få en sådan då
Vårdcentral: Men det är ju inte akut
Trollmor: När kan han få tid då?
Vårdcentral: Du får ringa i augusti och kolla
Trollmor: Så Du menar att trots att han har en diagnos, trots att han behöver en operation och det enda som egentligen behöver göras är att skriva ett papper så måste han vänta till augusti?
Vårdcentral: Ja, det är ju inte akut. För isf skulle han få en tid.
Trollmor: Men han lider av åkomman och för honom är det akut.
Vårdcentral: Ja, det är möjligt. Men inte enligt våra normer.
Trollmor: Nehej, ja tack då. För nothing

Nästa vecka sätter jag mig på akuten med trollmorfar! Det går förmodligen snabbare....

Teologiska Troll

Trollmor: Se upp gumman, Du får akta Din gamla mamma!
Lilltrollet: Men mamma, Du är inte så gammal.
Trollmor: Kanske inte
Mellantrollet: Det beror på vad man jämför med!
Trollmor: Det är ju klart.
Mellantrollet: Jämfört med mig är Du ganska gammal.
Trollmor: Det är jag nog
Lilltrollet: Men jämfört med Jesus så är Du ung!

lite senare...

Lilltrollet: Mamma, är Gud en kille?
Trollmor: Jag vet faktiskt inte. Vad tror ni?
Mellantrollet: Jag tror det är en han
Trollmor: Jaså, varför tror Du det?
Mellantrollet: För om han varit en tjej så hade krig inte funnits