Fredag den 13:e och än så länge har jag klarat mig helskinnad, vilket måste sägas vara i högsta grad anmärknings för att vara mig. Och nu är jag hemma i min trygga vrå, inga fler ärenden utanför dörrarna och matlagningen avklarad. Alltså borde jag klara mig, om jag inte ramlar ur sängen. Det har iofs hänt förr med ett brutet nyckelben som följd. Men så illa ska set väl inte bli?
Igår var jag och bästa väninnan ute på en spontanmiddag med några glas vin som guldkant på tillvaron. Inser att jag alltför sällan unnar mig sådana gyllene stunder. Får en hel massa energi av det, inte direkt vinet, men att unna sig en vuxenstund. Prata livet, äta god mat och umgås.
Och var ändå hemma i anständig tid så att jag fick min välbehövliga skönhetssömn.
Mer sånt ska jag göra! Däremot ska jag INTE sätta handväskan i handfatet när jag går på toaletten för man vet aldrig när det är s k sensorer i vattenkranen........
Inlägg
6 timmar sedan
1 kommentar:
En riktig klassiker den med handväskan. Håller med dig om det här med att äta ute och träffa kompisar. Varje gång frågar man sig själv Varför gör vi inte det? Jag har för min del funderat och kommit fram till att jag är lat. Lite till piffning vill man göra o det känns tungt den tiden på dygnet. Kanske ska man lära av ditt förra inlägg. Verkar som det var ok då så varför inte gå som man är
Kram
Skicka en kommentar