Med risk för att låta som en gammal tant, vilket jag iofs snart är, så blir jag beklämd när jag ser hur många i den unga generationen idag lever. Förmodligen samma fenomen som drabbade samhället när 50-talisterna började lyssna på Rock'n Roll, när det glada 60-talet fria sexualitet kom, 70-talets frigörelse osv. En form av revolution mot tidigare generationsers sätt att leva, vilket på något sätt hör till den mänskliga naturen. Att söka nya vägar är ett sätt att leda utvecklingen framåt och att det ibland blir fel hör väl också till sakens natur.
Det liv många yngre lever idag kan jag för mitt liv inte få in i att det på något sätt ska leda utvecklingen framåt. I mitt tycke är det en stenålders mentalitet som kommer in i bilden, en återgång till forna tiders "Upstairs and Downstairs" där de med pengar i plånboken har mer att säga till om än de med begränsade tillgångar.När unga tjejers väg till framgång ska mätas i silikon och där deras självförtroende ska byggas upp med hjälp av tvivelaktiga förhållanden. Där de unga "männens" krav och önskemål är deras lag. Nu kanske det är ett Stockholmsfenomen, centrerat kring kretsarna vid den berömda vägkorsningen som går under benämningen Stureplan. Förhoppningsvis är det ett lokalt fenomen, som stannar därvid.
Jag har tidigare deltagit i utelivet kring Stureplan, men jag har aldrig upplevt det hårda klimat som verkar finnas idag. Den människosyn som kommit i dager med den senaste tidens skriverier, både i media och bloggvärlden är för mig skrämmande. Även om man inte ska tro på allt som skrivs så räcker en promille av detta för att göra mig beklämd. För en dag så blir de som överlever äldre, många bildar familj och en del av dem får förmodligen framstående positioner i samhället. Kommer deras "ubermenchmentalitet" följa med? Kommer de uppfostra sina barn i samma anda som de själva lever idag? Och vart leder det till i sin tur, att vi återgår till tidigare århundradens över- och underklass? Där plånboken sätter reglerna och där de mindre bemedlade är verktyg man kan köpa för att förgylla sin egen dag?
Och var finns föräldrarna bakom de här kidsen? Bryr de sig inte? Märker de inte vilket liv de lever, vilket människosyn de besitter? Eller har de för fullt upp med att sjäva vara "vackra och framgångsrika" att tiden inte räcker till?
Om mina barn skulle välja att vandra den vägen så har jag misslyckats kapitalt som förälder. Då kommer jag inte kunna se mig själv i spegeln. För om mina barn inte växer upp med respekt för sina medmänniskor så har de gått miste om en oumbärlig ingrediens till framtida lycka!
Inlägg
3 timmar sedan
3 kommentarer:
Jag tror att människorna som är föräldrar till dom här barnen är dom som när dom själva var barn sade; jag ska aldrig bli som mina föräldrar, mina barn ska få göra vad dom vill. Som sedan verkligen levde upp till det, inga regler, ingen grundande respekt sina medmänniskor och för äldre, ingen bestraffning när de begått fel. Då får man ungdomar som idag inte har respekt för andra människor eller deras liv. I hålan där jag bor så slår dom ner folk med baseballträ, går runt och krossar rutor, ignorerar det mesta vad gäller sunt förnuft osv. Men visst, vem vill bli som sina föräldrar egentligen??
Jag vill faktiskt bli som mina....
Såna har det väl alltid funnits, jag har stött på många i min ungdom så inte skall du deppa ihop för det, det blir nog inte värre o det är nog ett relativt lokalt problem.
bc, visst är det skrämmande.
Ilva, visst fanns det konstigheter när vi var unga i vår gamla hemstad men det här som försigår nu är inte i närheten av det.....
Skicka en kommentar