Min lilla stora tös, mellantrollet, är på resa. Utan sin trollmor. Igår flög hon utomlands med sin moster och ska vara borta i 5 långa dagar.
Första gången någonsin som hon är borta från hemmet i mer än 1 natt. Och första gången som jag och trollfar är ensamma med lilltrollet mer än 1 natt.
Det känns både skönt och underligt. Men jag tror att det är nyttigt för oss alla, att mellantrollet växer när hon är ute på egen hand och märker att det fungerar. Att hon kan själv.
Och lilltrollet njuter för fullt av att ha trollmor & trollfar alldeles för sig själv. Och även vi av att kunna ge henne all fokus. Hon har i viss mån fått stå tillbaka för mellantrollet, eftersom hon har haft det tufft.
Det blir även en vila för oss alla. När jag slipper ha tentaklerna ute och känna av humöret. När jag kan lägga tålamodet på uppladdning. När saker är lite enklare, om än mer tomma.
Men visst saknar jag henne. Något enormt. Den där första kramen på morgonen, när vi ligger och morgonmyser. Eller när kvällningen kommer och mjukheten kryper fram.
Telefonsamtalen ger mig en glad tjej, med skratt i rösten. Borta är stressen och ilskan, glädjen lyser igenom. Och kärleken. Den starka, vackra och aldrig sinande kärleken mellan mor och dotter.
10 timmar sedan
2 kommentarer:
Man är stor och växer mycket när man är ute på egna äventyr! Att åka med moster som man känner väl är nog en skön trygghet i äventyret.
Hoppas ni alla får en skön helg!
Det var helt underbart, för oss alla 4
Skicka en kommentar