Och så kom solen...

Självklart vaknade livsandarna till liv efter denna underbara lördag med knallblå himmel. Efter en ganska så vild diskussion lyckades vi få ut trollen på en familjepromenad. Lilltrollet protesterade bara lite för syns skull, men Mellantrollet fick ett utbrott från helvetet! Skrek hysteriskt att jag förstörde hennes liv, att hon hatade mig och att hon skulle rymma.... Men jag gav mig inte, ut skulle hon och ut kom vi.

Det tog 5 minuter sedan hade vi ett glatt Mellantroll som kastade sig i snön, rullade runt som värsta galning och åkte på baken nedför varenda backe hon såg. Ibland lönar det sig att vara ihärdig.

Det har varit lite tyst här. Orken och energin tog en djupdykning, trots att jag har det ganska lugnt på arbetet.Vilket iofs borde vara ett orostecken för om jag inte har mycket jobb har jag inte många timmar att debitera och då får jag inga pengar. Men av någon mysko anledning så oroar jag mig inte. Vad som däremot oroar mig är min fars boende.... Äldreboendet har tidigare varit kanon, men nu har det chanserat totalt. Tror det får bli ett eget inlägg om det, säger bara att fy fasiken för att bli gammal. Då är man inte vatten värd!

Hur har livet varit annars då den gångna tiden för Trollfamiljen? Jo tack, en kort rekapitulering så att ni kan känna er helt informerade ger vid handen följande:

1. Trollfar stretar på men behöver fylla på antalet timmar för att få ihop det. Så om det är någon i Stockholm som behöver en eminent handy man, tveka inte att maila.

2. Mellantrollet har åkt slalom så det står härliga till, vilket är skönt eftersom hon har en tendens att stänga in sig i datorernas värld. Eller i Twilights mörka mystiska värld. Turligen nog har hon en bästis som är hennes raka motsats, så de dämpar varandras ytterligheter. Mitt lilla Mellantroll är inte så litet längre. Inte ens elva fyllda börjar hennes kropp se ut som en liten tonåring och det prepubertala humöret skall vi inte tala om! Herrejävlars vilka utbrott hon får. En tillsägelse om att läsa läxor kan lika gärna sluta i en packad resväska och planerad rymning som att hon verkligen sätter sig vid läxbordet. Snacka om rysk roulette. Kan väl ärligen erkänna att jag inte alltid hanterar detta så bra.

3. Lilltrollet fortsätter att rida på en våg av lugn och harmoni i sin inte längre så nya skola. Läser läxor utan protester och har äntligen insett charmen med läsning, begraver gärna näsan i Kittyböcker (sådan mor sådan dotter). Däremot har hon så mycket energi i kroppen att jag ibland blir lite trött... Från det att hon slår upp jacken till dess att hon slocknar så hoppas, skuttas, dansar och sjungs det. Ju högre desto bättre. Vacker ja, men efter några timmar är det enerverade så in i helvete. Behöver väl inte nämna att Mellantrollet får spel, då hennes morgonhumör är i klass med en uppretad kobras.

4. Trollmor själv, dvs undertecknad, har lyckats klara sig utan större katastrofer. Dock höll gårdagen på att sluta i total kaos... och som vanligt var jag helt utan förskyllan. Står på balkongen med en kopp kaffe och blickar ut över vår vackra kyrka. Kadonk säger det och jag får ett stort sjok med isblandad snö i skallen! Turligen nog bor vi högst upp så fallhöjden var väl ca 2 meter vilket gjorde att smällen inte blev så hård. Förmodligen räddade jag någon stackare 7 våningar ned från att få den i huvudet. Men ont gjorde det och förvånad blev jag. Å andra sidan, lite typiskt mig att stå hemma på den egna balkongen och få snöras i skallen eller?