Mellantrollet mår inte bra. Den kommande utredningen ligger och spökar. Hon har totalt hysteriska utbrott där vokabuläret och grovt och elakt. Hon gör helt vansinniga saker och sedan blåljuger. Och jag kan inte hantera det. Kan inte alltid hålla mig lugn och då blir det etter värre. Och lilltrollet får självklart ta mycket skit. Och hon blir arg på mig för att jag inte kan lösa det. Och den kan jag inte.
Just nu är jag en totalt misslyckad förälder som bara gråter. Och fattar inte hur jag ska fixa det här. Hur vi ska få någon harmoni i skiten.
Det känns som om jag måste "offra" ett barn på bekostnad på det andra. Och vad gör jag? Och vsrifråån jämtar jag kraften?
Imorgon kanske jag har svar. Men idag vill jag bara gömma mig från världen. Från ansvaret. Från plikten.
Men... Imorgon är en ny dag och då kanske jag har mer kraft. Hoppas jag.
Inlägg
11 timmar sedan
4 kommentarer:
Man klarar det för att man måste, och jag har följt dig och din blogg länge och sett din kämparglöd. Den tror jag inte försvinner så lätt, men visst är det jobbigt när man är mitt uppe i kaoset. Och så står man så småningom där på andra sidan och tittar tillbaka och förstår inte hur man tog sig igenom det, men ändå så fixade man det på något sätt.
Håller med Lilith... Man orkar för att man måste... Vi tog oss igenom ett kaos men till slut ordnar det sig. Kanske inte alltid som man trott men bra ändå. Sköt om dig!
Ibe
Hamnade här hos dig av en slump och läste mig tillbaks. Det är så skönt att läsa ord som känns äkta och nära. Trots att jag förstår att det är kämpigt så möter man en varm människa bakom orden. Och du jag har själv många gånger gömt mig från livet.När det behövs ska man inte vara rädd för det. Livet är inte en catwalk där man alltid måste gå om kring och visa sig
Hoppas du får en fin kväll
Tack för era stöttande ord. De värmer..
Och Lisbet, välkommen hit och tack för dina vänliga ord. Jag blir glad när jag kan nå ut
Skicka en kommentar