Ego time

Vet ni vad jag just har insett? Eller nu ljög jag lite, jag har nog nosat på det tidigare. Men iaf, vet ni vad jag är allra jävla bäst på?

Att göra människor trygga!

Lite ironiskt med tanke på den turbolenta barndom och uppväxt jag har. Men visst är det läckert. Jag går omkring och är en levande trygghetsnalle. Kanske jag ska börja leasa ut mig själv bara som sällskap sådär. Så att den som är rädd för att gå till doktorn tar med mig, så känns det mindre lugnt. Eller när man ska till tandläkaren så är jag där & håller handen. Eller när man ska tala offentligt, så ligger jag under pulpeten och klappar fötterna. Första dejten så sitter jag vid bordet bredvid och ler uppmuntrande. Vid uppkörningen så sitter jag i baksätet och utstrålar trygghet.

Shit, affärsmöjligheterna är svindlande. Det är bara fantasin och min moral som sätter gränserna. För inte sjuttsingen har jag lust att vara trygghetsfaktor när någon ska överlämna sin kroppsliga oskyldighet till en partner. Där går fasiken gränsen! Jag skulle nog inte heller utstråla så stor trygghet i det läget, mest nervositet.