tisdag, februari 24, 2009

Vanish?

Nej, jag har inte raderat bort mig ur bloggosfären med en jättedos ur den rosa flaskan. Däremot känns det som om jag varit på väg att göra det IRL. Okej, en viss överdrift men över 6 kilo på 6 dagar känns som om det var nära på.

OBS att nu blir det gnäll, så ni som inte orkar - sluta läs! För jag tycker megasynd om mig själv!

Efter lunginflammationen så jobbade jag på strukturerat och fint, med sportlovet i sikte. En liten inhemsk resa med de små trollen, till äventyrsbad och stort lekparadis med hoppborgar o liknande var inbokat, med avresa i söndags. Så vad händer?

Jo tack, i onsdags natt däckade jag i Montesumas hämnd (lite roligt, jag skrev först Satsumas innan jag kom på att det var fel). Okej, matt som en partyballong en vecka efter kalaset men inte speciellt orolig. Maginfluensan brukar ju passera på en 24-48 timmar och sedan är det vätske- och näringstillförsel som gäller.

Fungerade det för mig? Nej då, inte alls. I måndags var fortfarande magen inte med på noterna och en fullvuxen dam som jag klarar sig inte med 2-3 dl vätska per dag och en skorpa i en vecka, utan att man blir lite lätt matt. Eller rättare sagt, otroligt matt. Har legat som en död sill i sängen (och ungefär lika ful & illaluktande) sedan i onsdags. Inte ett endaste något har jag fått behålla och det började föra mig nära size 0 gränsen, helt ofrivilligt.

Dumt nog (ja, jag är inte smart alla gånger) så tänkte jag inte på att sänka min Waran dosering så den gjorde en nytt all-time-high notering. Fick jag skäll av doktorn? Ja, typ väldigt mycket.

Idag när jag var helt i avsaknad av hungerkänslor och törsten totalt försvunnit samt att jag började känna mig väldigt läskigt pigg så insåg jag att det var dags att uppsöka läkaren. Vilket jag gjorde. Träffade en helt underbar tysk Frau Doktor som ordinerade 3-4 matskedar kokt ris, morotsavkok och brocolliavkok varje halvtimme. Att nedsköljas med Kamomill te (which I hate!). Medicin för att råda bot på det höga förtunningsvärdet och ordination att ligga stilla, ta det lugnt och avvakta morgondagen. Då ringer den tyska Frau Doktor för att höra hur undertecknad mår.

Och so far so good, magen lever rövare men innehållet är kvar. Nu avvaktar jag natten med spänning. Vore skönt att sova en hel sådan utan vilda tjurrusningar mitt i natten.

Har vi tur så har det värsta lagt sig och jag kan ta den försenade trippen med de små trollen nu till helgen i stället. De har tålmodigt tagit hand om sin klena mamma, med god hjälp av Trollfar.


Så, nu har jag gnällt klart. Nu kan det bara bli bättre eller hur?

4 kommentarer:

Kimmi sa...

Stackars stackars Battis... Krya på dig massor!
Kram

Fröken Eko sa...

Låter inte kul alls! Var själv magsjuk för inte så länge sen, så jag vet hur det känns...

Hoppas du blir bättre snart!

/F

Mildamakter sa...

Men lilla gumman...du som var liten redan innan galna kräksjukan, då är det inte mycket kvar av dig nu alltså.

Var nu RÄDD OM SIG och gör som doktorskan säger!!!! *kram*

Batbut sa...

Sent omsider... tack! Det var ngt grönjävligt, en riktig maginfluensa from hell!