Ny taktik....

Vet inte om jag skrivit om det här, men för ett tag sedan skulle förvaltaren komma en morgon och titta på något. Vilket jag självklart glömt bort. Samtidigt ringde maken, han hade glömt något och skulle komma hem igen. Så när det ringer på dörren tar jag för givet att det är maken och slänger upp dörren. I trosor och bh!

Vet inte vem som blev mest generad, men det blev ett snabbt avklarat ärende.

Idag skulle samme förvaltare komma och det hade jag koll på. En platta på spisen hade sagt upp sig. Tidsoptimisten hoppar in i duschen och just då ringer det på dörren. Denna gång hade jag iaf morgonrocken på!

Oturligt nog var det bara en säkring som gått, men jag tog tillfället i akt att försöka övertyga honom med miljövinsten i en nymspis, samt hur trevliga hyresgäster vi är. Förmodligen ville han bara snabbt lämna denna lägenhet med en halvnaken, argumenterande kvinna i för ny spis blev det!

Så hädanefter kommer jag alltid vara halvnaken vid tuffa förhandlingar!

Risken med förhastade slutatser....

Syster min var på en middag i helgen och träffade däribland fanns en pappa som var relativt ny vad gäller hämtandet från dagis. Följande episod inträffade vid ett sådant tillfälle;

Pappa och den 4-5 årige sonen sitter på bussen, som är relativt knökad som alltid i rusningstid.

Sonen frågar då pappan "vad betyder olla?", vilket gör att både pappan och hela bussen vaknar till. En mycket generad pappa funderar på hur han skall förklara utan att göra det alltför detaljerat, men att samtidigt pedagogiskt möte sonens fråga med ett korrekt svar.

Bussen i övrigt följer självklart med monologen med största intresse, när han hummandes och harklandes börjar förklara om det manliga organets olika delar och dess namn samt vad man kan göra med desamma.

Sonen funderar på svaret och brister sedan triumferande ut:

HA! Jag visste väl att Kalle ljög när han sa att det betydde hej på spanska!


Don't ever jump to conclusions. Kanske bäst med en kontrollfråga nästa gång.......


ps: för er som inte vet betyder hola hej på spanska och det uttalas olla

Jag och Ikea...

Jag gillar Ikea. Ganska mycket faktiskt. Tyvärr är det så att var gång jag varit där blir jag sugen på att riva ut allt hemma, måla om och byta inredning totalt. Och då inte bara till Ikea, men de har så infernaliskt duktiga inredare som verkligen retar shoppingtarmen.



Nu har jag lyckats med bedriften att 2 gånger på en vecka besökt detta eminenta ställe UTAN att shoppa så mycket som ett endaste värmeljus. En bedrift väl värd en löpsedel!



Hur som, anledningen till besöket är att vi snart har etapp 1 av sommarhusutbyggnaden klar och därtill behövs en del möbler. Såsom sängar. Och det har de på Ikea. Flera stycken faktiskt.



De har även tältsängar, vilket är bra att ha när man har ett sommarhus och ibland har vänner som förbarmar sig över en härute i obygden. Och då är det trevligt om de får en säng att sova i.



Sängarna står prydligt uppställda för att man skall kunna prova dem. Först testar Lilltrollet, sedan Mellantrollet och så är det Trollmors tur. Vad händer då?



Jo tack, sänghelvetet bestämmer för att göra revolt! Benen viker ned sig huvudändan varpå fotändan sticker iväg rakt upp i luften. Trollmor åker ned med huvudet i marken med ett inte helt graciöst brak, handväskan hårt tryckt mot bröstet och med ett tjut från Vildmarken.


Lilltrollet bryter ihop i skrattorgier, maken stirrar förvånat och Mellantrollet gömmer sig bland sängarna för hon skäms så hon håller på att smälla av.



Själv rodnar jag mycket ocharmigt och försöker väldigt osmidigt ta mig ur min prekära situation, men lyckas inte för sängen är inte direkt samarbetsvillig. Turligen nog har Ikea eminent personal som snabbt rusar fram och baxar upp undertecknad i stående ställning. Ett inte helt enkelt jobb förmodligen då jag är stel som en pinne och därmed extra omedgörlig.

Hur som, upp kommer jag och killarna frågar med oroligt tonfall om jag gjort mig illa, vilket jag förnekar (och var en liten lögn för jag slog i axeln rejält). Därefter rusar vi snabbt vidare och jag försöker se oberörd ut. Däremot var shoppinglusten helt borta och pengar icke bortslösade. Hade jag sedan ojat mig och överdrivit min skada kanske vi t o m hade fått plåster på såren à la amerikansk standard - vem vet? Men nu har det tåget gått och nästa gång jag knatar in på Ikea kommer jag inte bara ha peruk och solglajor på mig, jag kommer även tvärvägra att testa möblerna!

En alldeles vanlig torsdag...

vaknar jag i ottan. Klockan fyra av alla konstiga klockslag! Inte ett dugg pigg eftersom jag min vana trogen legat och läst fram till småtimmarna. Lyckas iaf slockna till en stund och vaknar i panik när klockan brölar 06.15.

Jag vaknar ALDRIG av väckarklockan då jag har lyxen att ha en man som väcker mig på morgonen. Inne i min lilla värld bakom öronpropparna, som är ett nödvändigt ont då maken låter värre än Etna i fullt utbrott när han snarkar, så hör jag nada. Nill. Totalt tyst är det. Enda kruxet är att jag får eksem i hörselgångarna, men lite skit får man ta för välmåendet.

Efter denna lilla utvikning är vi då tillbaka till 6.15 och varför jag skulle upp så dags, vaknandes av min alldeles egna lilla brölande väckarklocka. Jo tack, det var dags för tuttitt igen. Varför man måste lägga detta så okristligt som 07.15 på morgonen förstår jag inte. Kanske är tittsen som bäst då, liksom innan de hänger ut sig och det blir sämre bilder.

Så här dags på morgonen är de ju utvilade och pigga, så uppbullade som de kan då fettcellerna legat och gosat till sig en hel natt. Hur som, 07.15 stod jag i bara mässingen och försökte lägga upp mina behag på den iskalla plattan där de sedan skulle få en mindre ångvält över sig för att göra dem så platta som möjligt. Liksom pressa ut allt gosigt fett ur cellerna för att få modellen pannkaka liksom.

Är man normalt utrustad, vare sig man har pigga uppåtgående bröst eller den längre modellen som pekar ned mot naveln så fungerar detta alldeles ypperligt. Är man däremot utrustad som jag med mer blygsamma behag, där majoriteten av behaget liksom hamnat i armhålan, så är detta nästintill fysikt omöjligt. Men skam den som ger sig tänker syster och drar. Och drar. Och drar. Till slut ligger de där. Platta. Snacka om morgongympa!

Men nu är det gjort! Funderar skarpt på att preppa dem till nästa gång. Hänga litet tyngder i dem så att de töjer ut sig. Kan det vara något? Eller någon som har en bättre idé?

Nu ska jag äta lunch. Sedan ska jag "vila upp mig" på Grönan med kidsen... huvva! Maken skyller på högt blodtryck och vägrar åka allt som gungar mer än Kärlekstunneln. Så vem får ställa upp då? Jo tack, trollmor som blir åksjuk bara hon tittar på en gummianka i badkaret. Men ska jag nu vara curlingmorsa får jag köra rejset fullt ut. Wish me luck!


ps: lite kul alldeles nyss... är på en hjärtläkarmottagning idag. Ska ut och ta en liten paus. Pratar med kollegorna, lutar mig mot ytterdörren och kadonk raslar jag baklänges. Jag skriker högt. Damen som skall in skriker högt. Jag för att jag håller på att ramla. Hon för att jag håller på att skrämma skiten ur henne. Det höll på bli en ny patient där....

Mör....

Idag har jag stått på bena precis hela långa dagen. Eller rättare sagt, jag har stått på det ena benet för det andra benet vill inte vara med att leka.

Jag lovar dyrt och heligt att aldrig mer klanka ned på de som klagar på ryggbesvär, inte ens i tanken. Tänk att en liten eländig disk kan vålla så mycket besvär. Och det bara av att sova middag.... pinsamt! Mitt skick måste nog gå till världshistorien som "kvinnan var skelett var gjort av papier machier" eller varför inte "Plockepinn kvinnan"?

Vad gör då en klok och förnuftig kvinna som jag på benen en hel dag som denna? Jo tack, jag har haft kurs. I glasfusingens ädla konst. Inte för en utan för två grupper. Bestående av barn. Välartade, trevliga och mycket mysiga sådana, men ändock barn. Hela 23 stycken! Dock uppdelat i två omgångar.

Inga allvarligare blessyrer, några plåster gick åt men lite blodvite får man räkna med. Och kidsen skötte sig kanon! Och de älskade det! Så om lite dryga 2 veckor får de stolt ta hem både ringar, halsband och broscher att stolt visa upp! Samt att vi har fixat en kanonbra avskedspresent till deras lärare som går i pension till sommaren.

Alla barn har fick välja ut en färg som jag skar i identiskt stora bitar, på sin bit fick de sedan skriva en hälsning till läraren. Sedan lägger jag ihop allt som ett lapptäcke och bränner ihop det till ett fat. Kan man få en bättre present än ett vackert fat med varma ord från de barn man följt i så många år. Är riktigt stolt över min idé om jag ödmjukt får säga det själv.

Nu har jag intagit horisontal läge, med lap'n på magen och inväntar kvällens middag. Trollfar får slita hårt nu..... medan jag vilar mig frisk.



ps: om någon undrar så är det en klämd disk jag har... vilket jag lyckades fixa när jag sov middag i helgen. Kan nån kan Trollmor!

Släkten är värst...

Idag är det min födelsedag, ett halvt sekel är nu svindlande nära och nästa år blir det förmodligen ett kalas som heter duga. Dock att fylla 49 känns lagom osexigt och det blev heller inget större pådrag.

Jag har en släkting som jag talar med typ 2-3 gånger per år, vid jul och födelsedagar. Allt elände i världen drabbar alltid henne, oavsett om det är en krukväxt som dragit hädan eller en nagel som gått av så lyckas hon alltid få det till en katastrof av tsunamiliknande dignitet.

Vid dagens pliktskyldiga telefonsamtal vaknade en liten djävul i i mig och jag fick en väldigt omogen känsla av att vilja "vinna" eländesdiskussionen. Så när hon frågar mig om hur livet i Stockholm var svarade jag med viss ironi;

"Jo tack, förutom att Lilltrollet har ett kraftigt stukat finger, Mellantrollet skrapat sönder knäna rejält efter en cykelvurpa, jag har diskbråck och brorsans kontor har helt brunnit upp så är det bra"

Tror ni det bet? Icke sa Nicke.

Till svar får jag;

"Jag förstår att det är besvärligt, men då ska Du veta vad jag råkade ut för! Jag fick en parkeringsskada vid matvaruaffären häromdagen. En hel decimeter lång repa i lacken!"

Vad gör man? Det är bara att suga i sig och försöka vara lite mer mogen vid nästa telefonsamtal, jag har ju ett halvår på mig att öva .....

Hilfe...

Läser i Mellantrollets planeringsbok från skolan;

Fråga: Vad har Du lärt Dig den här veckan i skolan?

Svar: Inte mycket för jag får inte längre sova på lektionerna!

Vart skall detta sluta, hon är 10.....

Total make over...

Jag förstår inte hur det går till!

En tur till garnaffären slutade med besök hos frisören och avkapat hår & en helt ny garderob!

Törs knappt skriva vad jag köpte, men Trollfar såg mycket ogillande ut när jag kom hem..... Han var inte helt förtjust in mina skinnimitationstights med tillhörande tunika! Och så en häftigt grå långkofta samt en annan liten rolig tröja.

Hans enda kommentar var att jag borde klä mig för min ålder...... och det har han förmodligen rätt i.

Jag vet inte hur jag tänkte där, tights?!?!?! Jag är för fasiken minst 30 år för gammal för det! Lär hamna i bra att ha lådan och så använder jag dem när jag målar om på landet.

Pucko! That is my 2nd name.

Ännu mer strange...

Idag har det varit idealiskt astmaväder;
regn i luften, lågt i tryck och otroligt svårandat (mysko ord!)

Lägg sedan till att det förmodligen varit någon form av tävling i "vem som kan dra på sig mest parfym utan att hamna i fängelse för allmänfarlig vårdslöshet" och så alla dessa förbenade hyacinter som ska fram i juletid. Framförallt när man är ute och rantar runt på Östermalm får man sig en överdos, både av överparfymerade käringar (undrar om de tror att de blir snyggare?) och hyacinter, som inte ens är fina.

För att överhuvudtaget kunna andas någotsånär drägligt så var jag tvungen att knäppa upp min BH. Nemas problemas, svart linne med svart skjorta över toppat med en kofta. Inga små behag var till beskådande här inte.

Det var dock min BH som så sakteliga kröp upp och lade sig som ett två små minigrisar (svarta) i decolltaget. Vilket jag såklart inte märkte, även om jag tyckte det var mysko att ingen såg mig i ögonen. Tack för den! Skönt att det är 2 veckor till nästa besök, då har dels min rodnad hunnit lägga sig och förhoppningsvis även deras minnebild av min bh.

Och till dess kommer jag även införskaffa ett transportabelt syretält!

L'amour....

Står i köket och pysslar lite. Njuter av den underbara utsikten över bergen i fjärran, bakom vilka solen sakta stiger upp. Altandörren öppen och den ljumma morgonvinden fläktar skönt.

Hör hur svågern kommer in, han andas tungt som ett astmatiskt vildsvin. Han jobbar alldeles för mycket och det har satt sig på andningen.

Jag fortsätter med mina bestyr när jag helt plötsligt känner en hand upptryckt i rumpan. Hårt och inte alls kärleksfullt. Jag blir bestört, förbannad och inte så lite överraskad.

Vänder mig om för att fråga vad i helvete han håller på mig.

Och möts av en stor, kolsvart och alldeles överlycklig hund..........

Ergo!

....Never argue with an idiot.
They drag you down to their level and beat you with experience

Scary....

Nu får jag fan i mig skaffa glasögon och sluta prata med alla jävla skyltdockor jag stöter på i butiken!

Okej, kanon att de är verklighetstrogna. Kanon att de sitter/ligger/står lite här och där i butiksmiljön för att liksom pigga på det hela.

Däremot är det inte kanon när en förvirrad kvinna (läs undertecknad) utan glasögon knatar fram till en av dessa stenstoder och frågar om storlek si eller plagget så.

Många scary blickar blev det från övriga kunder & personal.

Jag får nog hitta nytt shoppingcentrum. Eller kammouflera mig. Noga! Med glasögon

Rapportdags...

Nu har jag återhämtat mig såpass att jag kan delge er helgens festiviteter. Kort sagt, det var ett hejdundrande party. Dryga 90 personer som trots spöregn sken som solar.

Ankomst på eftermiddagen och alla var inkvarterade i mysiga rum. Lite fix och trix för mig som toastmadame, sedan piffning och mottagning av gästerna som serverades äkta skumpa samtidigt som det minglades vilt. Internationellt värre med folk från USA, Frankrike, Belgien, Danmark, England och Sverige.

Middag med kanonmat och otroligt bra service, ett fåtal tal och en mycket spirituellt toastmadame, undertecknad, som kom loss ordentligt och lät exhibitionisten få blomma ut vilt.

Mitt tal till syster bestod av en DVD som jag satt ihop (med proffsredigerare) med egenhändigt skrivet manus som illustrerades av både still- och rörliga bilder. Den blev faktiskt kanon och fick stående ovationer. Nu skröt jag, men det står jag för. Extra kul var att de närvarande copy writers och journalisterna tyckte det var ett mycket bra manus (vilket tog mig 20 minuter att skriva). Jag kanske ska sadla om? :-)

Sedan började dansen... och den tog fasiken aldrig slut.... Live band som körde 70 tals covers gjorde att dansgolvet var knökat från första sekund. Fri bar gjorde att alla log lite extra stort. Kanske var därför jag kickade av mig skorna och headbangade som värsta hårdrockaren? Måste tappat ett antal kilon den kvällen...

Att jag sedan hade en läcker charleston klänning och kände mig kanonfräsch gjorde inte saken sämre. Dagen därpå samlades alla till brunch och fick babbla av oss det sista. Det var en mycket nöjd och trött Trollmor som kom hem den kvällen. Lite lätt sliten och det lär väl ta några dagar innan jag är helt pigg igen. Min röst försvinner totalt när jag sover för lite, men vad gör det i det stora hela?

Det är nästan så att det inte gör något att jag numera studsar runt på kryckor heller.... Mitt stackars trasiga knä pallade inte dansen och snubblingen i trappen, så nu har jag vatten i knäet i kombination med en ledbandsskada och kraftig inflammation. De

Men what the heck.. det kostar att ligga i täten.....*s*

Scary...

Sumabrottare

Studsmatta

Inkontinens

Söker man på det hamnar man här.

Jag törs inte tänka den tanken till slut

Snäppet värre....

Äntligen! Jag har funnit min själsfrände i klantighet, fast jag måste säga att hon är snäppet värre. Och att hon var en själsfrände visste jag iofs sedan tidigare.

Vi skolkade idag! Fikade och shoppade, jag brände på tok för mycket pengar. Å andra sidan, som en annan själsfrände så snällt påpekade, att om man enkom shoppar vartannat år så var det väldigt lite pengar..... Jag tillhör den där ovanliga sorten som inte gillar att handla kläder till mig själv. Dels för att det är tråkigt och dels för att jag har en visst störning, vilket jag vet rent logiskt men lik förbaskat finns den där. När jag ser mig själv i spegeln så ser jag en tjej i storlek 46-48 och tycker att jag ser ut att väga närmare 100 pannor. Jag vet att det är fel, men det är så jag ser mig (och ja, jag led av anorexia som yngre). Hur som, kläder blev det och nöjd är jag.

Sedan kom problemet.. vi skulle ur garaget. Jag körde inte, det gjorde själsfränden (tillika kallad PR atkvarnen). Det gick bra ända fram till bommen.... för då fanns det ingen p-biljett.. och utan en sådan är det lögn i helvete att komma ut.

Handväskan tömdes, plånboken länsades, fickorna vändes ut och in men det lilla helvetet var borta. Putts väck! Då började en vådlig baklängesfärd för att lämna plats för kommande bilar. Hjärtat i halsgropen och det skuttade rejält när vi plockade de få refuger som fanns.

En lite lätt fulparkering med varningsblinkers och så skuttade den lilla människan iväg för att jaga fatt på en p-vakt. Länge var hon borta, men kom tillbaks med en liten biljett och vägen till friheten låg öppen!

En tjuga hade hon fått ge för det.. men jag kan ge mig fasiken att hon fick betala mer... vilket jag sa till henne också, fast inte så rumsrent formulerat kanske... och eftersom den här bloggen är belagd med språkcensur kan jag inte delge er detta. Men roligt var det :-)

Oups... igen....

Nu känner jag igen mig!

Igår var en aktiv dag.Missar lunchen och tar en grillad med bröd i farten. Kliver in på möte med höga herrar. Och någonstans på vägen har jag lyckats drälla hela skrevet fullt med bostongurka... på ljusa jeans.... snyggt.... inte!

Idag ännu en aktiv dag. Möte med revisor. Sitter och diskuterar stora och viktiga ting. Jag leker seriös i 180 och revisorn ser imponerad ut. Splash i knät. Ístället för att hålla koppen mot munnen så vänder jag den upp och ned i knäet. Helt utan anledning. Kan väl säga att revisorn såg lite paff ut.

Ikväll tar jag en tur till IKEA. Införskaffar lite ting till lokalen och äter middag på IKEAs eminenta restaurang. Vi sitter vid barborden på de höga stolarna. Vilket jag glömmer bort när vi ska gå därifrån. Jag höll på att slå ihjäl mig!

Avslutar besöket med att skrämma slag på en herre i kassan bredvid när jag tappar en stor plåttunna i golvet precis bakom honom. Han hoppade imponerande högt för att vara så gammal....

Nu är det nog lugnast att jag går och lägger mig. Med skyddsnät!

And the beat goes on....

Förra åter slutade lite knöligt med make på sjukhus över julhelgen, en morbror som dog i en dramatisk olycka, en bil som gick sönder och en vattenpump som gick åt helvete, ett gäng möss som gnagde av en elkabel och så litet annat smått & gott. Allt detta inom en månad.

Då konstaterade jag snabbt att så mycket värre kan knappast det nya året bli.

Det har ju börjat bra med 2 begravningar, en lunginflammation, en rejäl maginfluensa med efterföljande kemisk obalans i magen, en bortsprungen far och en trasig tvättmaskin.

Jag kan ju iaf inte klaga på att livet är händelselöst..... *s*

Smyglyssnat..

Idag var Lilltrollet med mig ute hos en av kunderna, en läkarmottagning. Hon är suverän på att leka själv, så med mig som passiv deltagare lekte vi självfallet just läkarmottagning.

Hon hade fullt sjå med att skriva journaler och ringa patienter, boka tider och skriva recept. Jag blev klart imponerad över vilken koll hon har. Fantasin flödade och vi hade patienter som hade de mest fantastiska namn som "Fröken Blommisberg" och "Herr Adruktis". De åkommor de hade var inte heller dumma eller vad sägs om "en intern magåkomma med baciller" eller "ett avbrutet benbrott i armen". Men hon kunde fixa allt, nemas problemas.

Och jag blev lite avundsjuk när jag satt där med mina siffor och papper. För henne var varenda blankett en dröm, en outsinnlig källa till fantastiska lekar. Varje siffra en hemlig kod till en vuxenvärld hon är nyfiken på. Varje bokstav nyckeln till något spännande äventyr. Och hon har det framför sig. Hur häftigt som helst!

Bäst var dock när hon till en "patient" kläckte ur sig följande:

"Jag är hemskt ledsen men herr doktorn är upptagen med datorn just nu, vi har bara en syster ledig. Fast det är lika bra för de gör ett mycket bättre jobb och så är de snällare också!"

ps: finns det någon som kan administrera in min räknare? Och hjälpa mig med min header? Tveka inte.. ni vet var jag finns!

Lycka...

Hämtade ett gäng damer samt en modig kille på skolan idag. Lilltrollets surprise party skulle äga rum! Ingen visste vad som skulle hända och det var lite nervöst & fnittrigt på bussen.

Väl framme var det lite oroligt, nyfiken men framförallt spännande! Laserdome... wow liksom! Ingen hade provat på, men alla hade hört talas om det.

Och det blev en hejdundrande succé! Kidsen var genomsvettiga och helt saliga! Inget tjafs om grupperingar, utan alla var ett stort glatt gäng. Så befriande att se dem, helt utan "roller" utan totalt avslappnade, fnittriga barn. Precis som det ska vara. Och Lilltrollet var lika salig hon.

När vi kom hem igen och möttes av föräldrarna vid bussen, kastade sig ungarna ut och skrek alla unisont att "det var det bästa kalas jag någonsin varit på"! Det var värt varenda krona!

Förmodligen får vi säkert pisk i veckan som kommer av någon moralisk förälder som inte tycker man ska låta barn leka med gevär men det skiter jag högaktningsfullt i just nu. För de hade roligt! Och det var första gången jag sett dessa barn agera som en homogen grupp! Otroligt befriande.

Inget ont....

som har något gott med sig sägs det. Och idag lyckades jag bevisa den tesen för alla berörda! Jag känner mig så stolt och ysse pysse småelak. En ganska häftig kombination.

Detta är alltså del II av Lilltrollets kalas. Tanken var att det skulle vara disco, men hur kul är det med en kraftigt reducerad skara i ett stort ekande rum? Inte roligt alls! Då gäller det att vända det hela till något positivit. Inte full skara = mer pengar per barn (vid bibehållen budget).

Helt plötsligt uppenbarade sig en ocean av möjligheter. Jag googlade vilt och fredagens evenemang kommer att äga rum på ett äventyrshak! Inomhus, med korv och glass samt Laserdome. Något ingen i denna skara tidigare provat på. Mellantrollet var på ett sådant kalas i helgen och var helt salig!

Lilltrollet blev jublande glad och sorgen vändes till glädje! Och självklart gör det även Trollmor typ ett ton lättare till sinnet. Och den lilla, elaka människan inom mig skrattar i mjugg när jag tänker på hur de som ratat kalaset kommer att reagera...