A hard days work...

Som jag tidigare har hintat är jag inte någon större vän av shopping, iaf inte när det gäller att shoppa till mig själv. Med jämna mellanrum, när tillräckligt många år alt kilon förflutit så är det dock nödvändigt att förnya garderoben. Då brukar jag skaffa mig en co-driver som står för pepping och mentalt stöd samt länsa plånboken för att systematiskt beta av hela konkarongen på ett bräde.

Min garderob är uppbyggd på samma sätt som det forna Sovjetunionens sjuårsplaner och i år var det dags med en megastor investering. Den verkställdes med hjälp av syster tidigare i år, men kvar på agendan stod kapitlet sommarskor, bikini och bh. Mina tre absoluta hatobjekt! Inte att äga eller bära, men att handla.

Skor helt enkelt av den anledningen att jag får ont i både fötter och rygg av allt annat än gymnastikskor alt Scholls sandaler. Men hallå! Jag kan inte framleva mitt liv enkom i dessa två modeller. I Trollskogen fungerar det fint, men det är inte helt snyggt till den lilla svarta som ibland åker på.

Bikini och BH av helt uppenbara skäl. För vem i hela fridens namn känner sig snygg halvnaken i ett provrum? Tror inte ens att Ellie Mc Phearson skulle känna sig läcker i ett sånt läge. Och jag har en lååååång bit kvar till hennes fysik om man säger så.

Skorna har jag gett upp, jag har inte ens försökt för jag har varken haft tålamod eller tid med det. Jag kör på förrförrförra årets modell av sandaletter, hela jag är för bövelen omodern så varför skulle skorna vara annorlunda?

Däremot var bikini och BH så illa tvunget, om inte vill bada i kaftan resten av sommaren. Iofs var det en lätt överdrift, för bada gör jag inte så gärna. Däremot brukar jag ha bikinin på mig när jag baywatchar mina barn. Fast det kan jag iofs göra i mina shorts, så då har vi löst det problemet.

BH däremot är inte lika lätt att förhandla bort. När innehavet börjar bli äldre än hedenhös är de dels inte fullt så funktionella och dels inte alls charmiga. Inte direkt Victoria Secrets kvalitet om vi säger så. Nu är det visserligen bara Trollfar och en & annan läkare som har fått det tvivelaktiga nöjet att se dem, men ändå. En investering var på plats.

Modig som jag är kliver jag in i butiken som har specialiserat sig på dylika tingestar, haffar tag i en timid expedit och ber om hjälp. Mitt dilemma är att ryggen är av modejangen Karelin medan framsidan ganska klent utrustad. Inga krockkuddar direkt. Rent tekniskt brukar det vara en omöjlighet att hitta en BH som passar lika bra runt om som framtill, vilket leder till att jag antingen får framleva dagarna med att känna som om jag håller på att få en hjärtinfarkt alternativt "la de svinge".

Expediten ifråga placerar mig i provrummet, där jag har det tvivelaktiga nöjet att beskåda min gropiga, skvalpiga lekamen ur alla möjliga vinklar och vrår medan jag väntar på första laddningen. Måste man verkligen ha speglar precis överallt? Det finns inte ett endaste litet hörn att gömma sig i. Och självklart måste belysningen vara skarp som en nyvässad kniv. Varendaste liten cellulit får sin stund i strålkastarskenet, men frågan är vem som blir lyckligare av det. Inte jag iaf.

Hur som, expediten var en ängel! Tror hon körde sjuttioelva vänder innan jag fick ihop det. Så numera är jag stolt ägare av två stycken sprillans nya behagsförvaringspåsar. Och det är mååååånga år till nästa vända. Pust stånk och stön.I did it! Och jag överlevde! Och av någon otroligt mystisk anledning hade mitt ryggmått krympt med 1 dec medan framsidan hade gått från A till C. Hur fan nu detta gick till?