Som ett brev på posten...

Efter att ha försatt alla troll i karantän trodde jag nog att vi skulle rida ut den här influensan/förkylningen (är inte riktigt säker på vad det var mer än att det var för mycket!). Tror ni det hjälpte?

Nej då! Trots att jag tagit det lugnt, vilat mycket och haft varmt på fötterna så har självklart den här jäkla förbenade förkylningen satt sig rejält. Var hos doktorn idag. Kraftig bronkit och begynnande lunginflammation. Pencillin och cortison, var så god och svälj. Tack för det!

Och som ett brev på posten kommer då mitt PK värde gå åt helvete, vilket det alltid gör. Och så måste jag mecka runt med det igen.

Jag har inte tid! Jag "unnade" mig att vara sjuk en hel vecka, just för att jag skulle vara på benen. Januari är en hel radda med deadlines som Skatteverket värnar ömt om. För att inte nämna den "lilla" bagatellen att jag tjänar fasiken inte en spänn om jag inte jobbar. Den sjukpenning man får som egenföretagare är ett hån och räcker lagom till blodpudding för en 2 barns familj.

Så där ja, nu har jag gnällt klart. Om alla är överens om att det är megasynd om mig så blir det säkert bättre.

Handen på hjärtat, det fixar sig. Det gör det alltid och med tanke på hur det ser ut i världen så är det inte så synd om mig. Det är bara att jag är totalt värdelös på att vara sjuk, men bara jag får gnälla lite så känns det något bättre.

Av förståeliga skäl blir det ingen dagens outfit (som om jag brukar visa det!) för vem av er skulle vilja se mig med rödsprängda ögon, likblekt ansikte med insjunkna kinder och stripigt hår? Kombinerat ihop med ett par uttvättade ljusrosa pyjamasbyxor som hänger på halvstång och med gediget gällivarehäng, krönt av en urtvättad grå t-shirt där diverse kulinariska anrättningar satt sina permanenta spår. Om ni har något som helst vett och god smak så är ni tacksamma för att jag besparar er denna uppenbarelse.

Sov gott, själv skall jag öva inför VM i hosta