Vaknar tidigt till ljudet av ett intensivt regn som faller tungt mot taget. Skönt utvilad efter en natt helt utan drömmar. Helt tyst och fridfullt, bara regnet som håller mig sällskap.

Det är tyst i Trollskogen så här i vintertid, nu när alla sommargäster har bommat igen till dess att våren gör oss sällskap igen. Jag älskar det lugn som finns härute då. Att vara ensam med skogen som sällskap. Se ett rådjur ta sin tidiga morgonpromenad, höra räven som letar intresserat bland buskarna.

En helg dag framför, utan småsten. Att fylla med en promenad i regnet, en kopp te uppkrupen i soffan. Läsa, sova, tänka. Bara vara en stund och ladda batterierna.

En frizon att hämta energi ifrån. Något jag behöver då och då. Och som jag har förmånen att ha.

Ibland behövs det inte så mycket för att hitta lycka en stund.