söndag, juni 21, 2009

Tack...

För att ni finns. Att ni lyssnar. Orkar läsa och kommentera. Det här är en rent ego blogg. Jag har fått många vänner genom den och det är jag tacksam för.

Jag önskade att jag hade mer tid, mer energi att orka ta del av ert liv. Men just nu så är det inte så.

Den kraft som finns går för närvarande åt familjen. Att orka med den situation som skolan varit. Försöka sköta min hälsa (som jag slarvar med). Min far som ringer sjuttioelva gånger om dagen med diverse mystifika frågeställningar. Att sköta mitt jobb. Vårda mina IRL vänner (fast det är jag inte så bra på just nu). Försöka bygga upp min nya verksamhet som är min stora dröm.

Så jag räcker inte till till mer just nu, men är ändå tacksam för att ni tar er hit. För att ni bryr er, trots att jag är ego.

5 kommentarer:

Kimmi sa...

Vi bryr oss för att du e du *kram*

pratkvarnen sa...

Puss på dig!

londongirl sa...

Finns här...inga krav att du måste höra av dig. Du vet att jag/vi finns.
...och vi tänker på er så, A och jag.
Kramar till er från oss!

h-lady sa...

Man får (och måste) vara ego ibland... Framför allt när man är tiger och slåss för sin barn!
Försök vara rädd om dig!

Bonita sa...

Det som händer omkring er tar energi. Enormt mycket energi. Fullt förståeligt.