Så kom och gick julafton, snabbt som bara den. All ackumulerad längtan och väntan som fanns hos barnen han knappt uppfyllas förrän det var över. Tänkt att vi skapar sånt ståhej för en så kort stund, tänk om vi kunde lägga samma energi på att göra det trevligt för varandra i vardagen?

Vi hade en lugn och skön jul. Stressen innan är i princip obefintlig, de få måsten vi har klaras av med ett minimum av förberedelser vilket gör att det blir ett nöje och inte ett tvång. Lunch hemma hos systern med flera nationaliteter vid bordet och mycket skratt.

Hemma relativt tidigt, för att avsluta med våra egna julklappar inom familjen. Men det höll på att ta ända med förskräckelse. Jag körde hem, inte ens en droppe glögg i blodet. Nästan hemma kör jag på en mörk gata när det helt plötsligt kommer en bil körandes emot mig i hög fart, i min fil! Hjärtat i halsgropen, men med reptils reaktionsförmåga kör jag upp på trottoaren och vi klarar oss helskinnade.

Tyvärr hann jag inte ta registreringsnummret, för något mysko är det närmman kör för fort, utan lysen och i helt fel fil!