tisdag, juli 26, 2005

Lyckliga gatan..

Appropå allsång så är det väl en given hit! Iaf här ute hos oss i skogen idag. Jag undrar varför jag måste leka Blixt Gordon varje gång jag får en idé? Borde jag inte uppnått en viss mognad vid min ålder? Men nej då, jag får en snilleblixt och så gör jag utan att tänka efter.

Satt och tittade på ett mycket vackert, men slitet gammal tvättskåp och insåg hur vacker det skulle bli laserat. Woops så var pensel och lasyr framme, skåpet ute på gräsmattan och jag igång. Nästan klar, blixtar och dunder (men inga magiska under *s*) så släpper himmlen loss. Kanonsmart och stå med ett nylaserat skåp! Försökte övertyga Stortrollet att stå med ett paraply till dess att skåpet torkat, men det ville han inte. Konstig karl *s*.

Ska sedan hjälpa lilltrollet att ta fram en tvättservett ur en rund fin liten burk. Servetten åker liksom ned i burken och en eftertänksam person skulle lyft locket, tagit fram servetten och sedan skruvat på locket. Inte jag!

Jag pillar ned pekfringret och fastnar! Med mycket vassa små plasttaggar som biter sig fast i fingret. Försöker jag dra ut handen så åker taggarna allt längre in. Och hålet var inte dimensionerat för mitt ringfinger, möjligen ett lingfinger.

Ont som fan gör det och jag vrålar på Stortrollet, som kommer ilandes och fullkomligt bryter ihop av skratt. Undrar mellan skrattsalvorna om jag aldrig lär mig, för jag gjorde likadant i förra veckan. Så jag älskade denna man just då, eller not!

Det höll på att sluta illa, men jag hade under inga omständigheter åkt till sjukhusets! Hellre amputerat fingret à la skogshuggare, än att få skämmas ihjäl. Efter lite pill med sax och pincett lyckades ringfingret frigöras, men det ser lite mysko ut.

Om jag inte ens kan få ut en våtsersvett utan blodspillan hur i helskotta tror jag att jag ska få till en besöksräknare och gästbok?

Lite mysko att det bara händer mig privat, aldrig i jobbet! Finns säkert en Freudiansk teori bakom det, men det tar jag nästa gång. Nu skall jag kurera mitt finger med mycket medlidande från Stortrollet och en blodig deckare.

Godnatt från Trollskogen

4 kommentarer:

Vi på Kantarellen sa...

Jag bara hänvisar till bloggen nedanför "Kan själv"... och det är ju det du gör! "Girl-power" *ler*

maruschka sa...

Du är min syster, syster...
Jag kan också!
Fastnar i allt som det bara går att fastna i! ;o)

Batbut sa...

Känner mig så mogen och duktig när jag envisas med att klara mig själv *s*, ibland in absurdum... (undrar om det är därför det heter ...dum?)

The Female Dinousaur sa...

Haha, du låter precis som jag...
Hoppas fingret kryar på sig.