När jag blir stor....

Väldigt ofta kommer tanken upp i mitt huvud "att när jag blir stor så...", sedan rullar olika scenarion upp i mitt huvud. Om platser jag vill åka till, jobb jag skulle vilja ha, saker jag skulle vilja uppleva.

Sedan tränger sig verkligheten på, barn som behöver uppmärksamhet. Ett nödvändigt om än inte alltid roligt jobb som ska göras. Praktiska ting som behöver uträttas. Och jag är genast tillbaka i det förlovade fiskbullarnas land. Där verkligheten är avsevärt mindre glamorös än i mina drömmar.

Ibland vill jag bara fly verkligheten, ta alla de där chanserna jag faktiskt fick men inte tordes ge mig hän till. Göra något annorlunda. Strunta i att trygghetsknarka, kasta loss och våga ha tomt på bankkontot. Att stänga dörren till den relativt trygga tillvaro jag har idag. Bejaka bohemen i mig, sälja plasman och tordas satsa på min dröm.

Men något håller mig tillbaka, så istället kompromissar jag. Försöker göra båda samtidigt och tiden räcker aldrig till. Men drömmen finns kvar, och nu har jag tagit några steg närmare den. Så kanske... kanske.... en vacker eller regnig dag. Vem vet?