Batbut round the world...

typ not, men skulle gärna vilja. Tar en break från packandet, skurandet och fejandet och rapporterar följande i total okronologisk ordning.

Köpenhamn: Zoo och Tivoli, måste varit mini mini för lillebror hade inte dykt upp än

Catolica: fotbollsspel, sena kvällar och äcklig mjölk (ngt äldre för nu var lillebror med)

Mallorca: typ sjuttioelva ggr. Syrran jobbade där, själv var jag aupair. Första stora kärleken och totaltankad på Snowballs. Club 33, need I say more?

Marbella: Stötte på Sean Connery i baren på Beach Cluben, han var cool och jag dreglade

Diano Marina: snygg hotelldirektör... liten flirt kan man väl säga *s*

Nice: 3 ggr och goda skaldjur och söta servitörer varje gång

Cannes: ett flertal tilfällen. Alltid lika flärdfullt och läckert, även om jag inte längre klassar in som flashig blondin

Milano: tiotal ggr. Shopping, shopping och så shopping, samt lite mysko nattklubbar.

Como: paradiset om man har bra med flis

Rom: läckert men varmt, tordes inte bada i Fontana di Trevi

Padova: skoaffärernas mecka! Mamselemamsen skulle bli ruinerad

Venedig: turistigt men ändå läckert

Modena: Ferrari! Suttit i sprillans ny Ferraribil på fabriken. Det var lite ballt

Sicilien: vackert men no more! Blev tokig på alla strandraggare

Grekland: bröllopsresa till Lesbos. Inga detaljer avslöjas

Turkiet: varmt och överraskande trevligt. Blev smal på kuppen för maten tyckte jag var lite urkig

London: alltid nice, musikaler och pubar. Skoskav obligatoriskt

Skotland: all over. Körde 600 mil och såg allt. Bästa resa jag gjort. En lisa för själen

Finland, Torneå: snacka om solnedgång! Åbo har klart charm, Helsingfors lite sämre på den fronten.

Oslo: inte riktigt "my cup of tea"

Schweiz: mest "passing by" på väg till Italien

Monaco: dansat på Jimmyz och flirtat med Prins Albert

Paris: Buddha bar.... tequila... huvva!

Tyskland: också mest på genomresa. Undantag Karlsruhe... Kärlek... Länge...

Kanarieöarna: där träffade jag den tyske kärleken

Lanzarote: två veckors sandstorm och lunginflammation

New York: här vill jag bo! Alltid! Min stad!

Miami: stort och brusigt, kändes lite halvfarligt. Men guldigt så det förslår!

Portugal; helt OK, men inte speciellt minnesvärt förutom en amerikansk collegepojke *s*

Barcelona: YES! Fast man hinner ju aldrig sova..

Alicante: många gånger... Dehesa de Campo Amor (det inhängnade kärlekslandet)... Lever upp till namnet!

Hong Kong: njae... inte riktigt min grej, trots några försök

Kina (små städer): överraskande tropiskt, men såg alltför lite

Bali: helt fantastiskt underbart. Vackert land och vackra människor, både in och utvändigt

Belgien, Bryssel: njet! Inte tycka om. Inget grönt.

Amsterdam: Party party! Charmiga holländare

Tror inte jag vart på fler ställen *tänker så det knakar*, om man inte räknar Sjunde himlen där jag varit många gånger....

Endast tomten och jag är vakna...

Klockan är 3 och jag är vaken! Har inte hänt på evigheters evigheter, såvida inte Trollen har haft nattaktiviteter på G. Jag är solo hemma och frivilligt vaken! Jag kommer vara totalt lost imorgon... Och då är det slutrush i packningen.

Har skrubat och skurat så jag luktar som en amoniakfabrik. Har slitit så hårt så jag har inte hunnit blogga på hela dagen! Men många kalorier måste jag tappat, upp och ned på bänkar, knäna böj, armarna sträck. Värre än värsta Friskis och Svettis passet.

Näst sista natten i vår underbara, men lilla lägenhet. Trollen har redan sovit sin sista natt här och har nu dragit till skogs med stortrollet. Lite sorgligt *snyft*. Men nu stundar nya tider, tjohej! 40 kvm större! Totalt sanslöst. Jag kommer kunna dansa balett i vardagsrummet! Och två toaletter! Jag kan duscha utan ha stortrollet sittandes på toan. Jippie kajej, livet har sina ljusa stunder.

Nu märker t o m jag att jag snackar skit, så nu stänger jag ned den bärbara, drar täcket över huvudet och satsar på 4 timmars intensiv sömn (fan, jag kommer se ut som ett russin snart av all sömnbrist).

Godnatt!

När är gör man rätt?

Inatt har jag våndats, legat och vridit mig för att komma på vad som är rätt och fel. Vad jag kom fram till var absolut ingenting. Försökte hitta min magkänsla, den som satte igång allt. Men logiken kopplade in och magkänslan försvann, så nu är jag totalt vilsen i mitt beslut.
Mitt äldsta troll är en oerhört mjuk och empatisk tjej, men saknar förmåga att sålla bland intrycken. Hon är som en tratt där allt i omgivningen sugs in och ska bearbetas. Och så blir det överhettad i hennes lilla fina huvud, och då stänger hon av totalt. Stänger ute både mig och alla andra. Trollet kan även ha svårt med att hitta gränser, både sina egna och andras. Det i sin tur har inneburit att hon råkat ut för en del inscidenter och vi har gått till BUP för att få hjälp. Vilket vi fått och det har känts bra. Hon är inte diagnostiserad med något, men konstaterat att hon har speciella behov och behöver hjälp med ovanstående.
I höst börjar hon skolan, och BUP tycker att hon bör ha resurs. Och här får jag kaos! Ska hon verkligen ha det, förstorar jag upp saker och ting? Blir hon "utsatt" om hon har resurs i skolan eller är det till hjälp? Beror hennes ojämna humör och ibland aggressiva utbrott på vanligt 6 års humör eller är det ett tecken på något annat? Kan ingen bara hitta svaret och säga "så här är det"?
Jag är hennes mamma och jag vill göra det bästa för henne, på lång sikt. Jag vill inte göra fel, men jag vet inte vad som är rätt och vad som är fel. Jag som hennes mamma borde veta vad som är bäst för henne, men det gör jag inte. Jag skulle vilja kunna ta henne i min famn, krama henne och läka henne. Göra allt bra genom att bara finnas där för henne, men räcker det? Jag vet inte....

EFTERLYSNING!

Någonstans bland alla flyttkartonger, midsommarstänger och deadlines försvann en kvinna vid namn Batbut. Hon sågs senast skrubba potatis i ett vilt tempo, samtidigt som hon skrek ut midsommarstångsklädselsinstruktioner (långt ord, undrar om det finns?) till ett gäng tafatta karlar i medelåldern.

Batbut var vid försvinnandet iklädd slitna gamla jeans (märkes jeans dock), ojämt avklippta vid låret i kombination med en alltför urringad top (med tanke på vad som inte doldes där).
Hon kan även kännetecknas med en större mängd celluliter på höger ben och inga på vänster. Tånaglarna lyste ilsket cerise vid försvinnandet. Håret kan lättast beskrivas som en afganhunds alltför långa lugg.

Övriga kännetecken för batbut är:
- hon är aldrig tyst, har åsikter om allt. Tror att hon måste höras för att synas.
- lite lätt kutryggig och haltar på höger ben. Det är tungt att bära all världens synder på sina axlar.
- hon går aldrig, utan halvspringer jämt i tron att hon är mer effektiv då

Vid försvinnandet medförde hon sina två livsviktiga, materiella attribut - mobiltelefonen och snusdosan.

Eventuella upplysningar kan lämnas till Batbuts make, som väntar oroligt (men samtidigt njuter av lugnet)

Och en frivilligt antagen utmaning...

1,. När kom du på att du skulle skriva, skriva, skriva? När jag lärde mig skriva, skriva skriva... Har knåpat dikter och noveller sedan 7 år ålder. Ibland är självförtroendet megastort och jag är övertygad om att jag ska skriva BOKEN som omvänder världen. Det brukar vara i 10-15 minuter och sedan åker den ned i byrålådan igen. Skrivandet här på bloggen är det enda som lästs av ngn annan än mig
2. När insåg du att du inte var världens centrum? Jag kämpar fortfarande med att inse att jag inte är världens katastrof....
3. Dina åsikter om bloggar 1 månad innan du själv började blogga?Totalt oinitierad, visste var det var men hade ingen som helst åsikt.
4. Vad känner du när du läser ditt 1:a blogginlägg? Snacka om nybörjare!
5. Har du någon gräns för hur privat bloggen får vara, eller tänjs gränserna? Kan gärna berätta om mig och min familj, men inte detaljer som gör att man kan lista ut vilka vi är IRL
6. Skulle du kunna ge upp allt annat skrivande och bara blogga, om bloggen rent teoretiskt blev lika läst? Absolut inte. Känslan av att hålla i en bok är alltid något speciellt. Att första gången öppna pärmen och kliva in i ett äventyr. Och en dag vill jag också ha åstadkommit förutsättningen för ett sådant äventyr
7. Om din blogg bara skulle läsas av 5 personer - vilka skulle det vara?Svårt att bara välja 5 men om jag måste så:
Mamselemamsen
Biggan
Marmelad
för de känns om "cyberfriends"
Linda Skugge för att få kreativa råd och kritik
Och så den store bokförläggaren såklart - som läser och känner "Wow, henne måste vi ha!"
8.Händer det att du står inför frågan: Never, jag kör på intuition
9. Hur mycket tänker du på vad du skrivit på bloggen och vad du ska skriva nästa gång?Inget alls, även här kör jag på spontanitet och intuition. När jag sätter mig vid datorn så börjar fingrarna gå av sig själv
10.Vad tycker din närstående om att du har börjat blogga? Tror inte ens han tänker på det. Datorer och cybervärlden är inte hans grej
11. Bloggar du fortfarande om två år? Vem vet, har inte BOKEN kommit till så är det mycket möjligt
12. Har din blogg förändrats om två år?Mycket troligt, framförallt layouten. När jag får ork och energi ska jag fundrea på det där med bilder, länkar osv.
13. Hur många bloggar läser du kontinuerligt? Nämn fem och förklara varför?
Marmelad - känns som om vi connectar
Mamselemamsen - förklaring överflödig
Jag, en gammelmamma - verkar ha levt ett häftigt liv, som hon gärna delger oss. Blir sådär lagom avis
Linda Skugge - tror det är obligatoriskt om man är tjej och bloggar
Bloggarnas biktbås - slipper känna mig så ensam om mina tabbar
14. Skulle det vara svårt att sluta blogga nu?Inte egentligen, men då skulle jag nog hitta ett annat sätt att få ur mig alla mina tankar. Kanske återgå till dagboken i pappersform
.15. Vilka vill du ska svara på de här frågorna? Alla som känner sig manade

Fru Mamselemamsen, utmaningen antagen...

Vad heter du?
Batbut (eller Lena, fast batbut är finare *s*)
Vad är det för färg på byxorna du har på dig? Nästintill vita, ett par jeansshorts slitna i det oändliga
Vad lyssnar du på just nu? Diskmaskinen *s*
Vad gjorde du igår kväll?Stt på det nyinköpta sommarstället och lapade lite kvällsol, helt utmattad efter att ha "jagat" trollen i säng
Vad var det sista du åt?En bit kittost mums (fast det luktar fotsvett
Hur är vädret hos dig just nu? Vacker kvällsol på väg ned från en knallande blå himmel
Perfekt resväder.Vem var den senaste personen du pratade med i telefon? Min faster
Vad det första som du lägger märke till hos det andra könet? Utstrålningen först och främst, sedan ögonen. Är jag "bara" ute och fröjad ögonen så fungerar en snygg kropp bra också *S*
Hur mår du idag?Sisådär, en tuff helg med barnen och lite inscidenter som var tuffa att hantera. Eftersvallningen kommer nu
Vilken är din favoritdryck?Alkoholfritt så är det Coca Cola, i 33 cl burk eller 25 cl glasflaska, talar vi alkohol så är en GT aldrig fel! Eller ett gott rött, gärna på Shiraz druva.
Favoritsport? Titta på: fotboll, hockey och friidtrott. Utöva: gills sömn? Annars golf
Hårfärg? Original - blond, med vissa kemiska hjälpmedel har jag blivit rödhårig (matchar temperamentet)
Ögonfärg? Gröna
Soluppgång eller solnedgång?Klart absolut solnedgång, är numera inte längre vaken vid soluppgången...!
Syskon?Storasyster och en lillebror (56), m a o är jag det tragiska mellanbarnet *s*
Favoritmånad? Juni... sommaren på väg!
Favoritmat?Italiensk.. carpaccio gärna!
Senaste filmen du såg?Jaha.. det var en tuff en... gills Ronja Rövardotter? Såg den med barnen igår.
Favoritdag i veckan?Fredag, oftast. Har jag tur kommer jag iväg vid lunch och kan unna mig 1-2 timmar solo på stand, och bara strosa runt
Favorithobby? Allt handarbetande; keramik - virkning - sy - måla tavlor osv osv (rimmar inte riktigt med min image... borde vara S&M eller Skydiving eller ngt sådant...*s*)
Är du för blyg för att bjuda ut någon? Om jag blir seriöst intresserad blir jag blyg som fasiken, annars kan jag vara hur utmanande som helst...
Favoritlåt? Allt med Cat Stevens - just nu är det Father and Son
Sommar eller vinter? Sommar i alla kategorier! Finns i mitt tycke inget positivt med vintern.
Kramar eller kyssar Kramar när jag är liten och ömtålig, kyssar när jag är "på G"
Förhållande eller "one-night-stand"? Tror inte maken skulle gilla att jag hade one nights, skulle vara lite svårt att förklara bort.... Nu när jag är gift så tillhör jag den mer moraliska sorten, som singel hände det väl att ngn one night inträffade i hastigheten...*s*
Choklad- eller vaniljglass? Ingetdera, gillar inte glass alldeles för mkt och chokladsugen blir jag bara lite då och då
Vem bor du och med vem/vilka? Man, två troll och en guldfisk
Vad läser du för böcker just u?" Stephen Roots senaste
Hur ser din musmatta ut?obefintlig
Favoritsällskapspel?Alfapet eller TP, för att skryta med mitt onyttiga vetande..
Favorit data/tv-spel? alla typer av patienser
Kan du nudda näsan med tungan?Yes! Tillhör väl allmänbildningen (har både en lång tunga och en lång näsa..)
Kan du korsa ett öga åt gången?Icke då.
Är du romantisk?Nej inte alls, men oerhört empatisk och medkännande.
Skulle du själv säga att du är lycklig?Ömsom vin och ömsom vatten, har inte kommit hela vägen upp för backen men "I'm getting there!"

Rapport från en skitig ugn...

håller på att städa ur hemmet så sakteliga. Vet ni vad som egentligen gömmer sig bakom en spis? Eller i en ugn? Don't ask! Törs inte tänka på nästa veckas mys när jag ska städa bakom kyl&frys. Hittade förresten en sedan länge försvunnen knäckebrödssmörgås längst inne i en garderob. Mysko såg den ut och pålägget kan man inte längre spåra utan en djupgående kemisk analys.

Börjar ladda för sommaren - den första på det nyinförskaffade sommarstället! Kontemplation ska denna sommar ägnas åt!

Inget bloggande denna midsommar, den bärbara är portförbjuden av maken. Jag kommer skaka av abstinens på söndag...*s*

Fy fy fan!

4 åring bortrövad i Västerås! Barn våldaget i Gävle! 8 åring våldtagen av kompis! Jag vill fan inte vara med. Världen får inte se ut så här! Och det känns som om det bara blir värre hela tiden.

Återinskaffa psykvården, fram med patrullerande polisor på gator, torg och framförallt barntäta platser! Inför medicinsk kastrering för pedofiler. Och ge föräldrarna resurser att orka fostra sina barn; tid - stöd - eller vad de nu behöver. Barn utan tät kontakt med vuxenvärlden blir vilsna barn, barn kan inte fostra sig själva. Det gör vi vuxna. Och vi vuxna är ansvariga för ALLAS barn - inte bara våra egna!

Fan, jag vill göra revolution. Återskapa det vänliga samhället, göra det tryggare och en drägligare plats att bo på. Är ni med?

Kloka barn jag har

idag är det väldigt mycket barn i mina tankar. Kom tänka på ett samtal jag hade med mina troll för något år sedan;

Stortrollet säger; Mamma, varför är mormor i himlen och inte hos oss för?
Jag svarar; för att mormor blev sjuk och åkte till himlen.
Lilltrollet frågar: hur blev mormor sjuk?
Då säger jag: hon blev sjuk i själen, somnade på kvällen och ville inte vakna mer.
Stortrollet svarar lilltrollet med följande: och om man är sjuk i själen kan man inte laga det, för kroppen är ivägen. Då åker man till himlen, för där kan de laga allt!
Lilltrollet vill ha sista ordet och avslutar med: Men det är ju bra, då är mormor frisk igen och kan sitta på molnen och titta på oss när vi är utomhus!

På kvällarna är mormor en starkt lysande stjärna som vi säger godnatt till, och på dagarna sitter hon på ett moln och tar emot såpbubblorna vi blåser.

Barns tankar är rena och fina. Önskar vi som vuxna kunde behålla det sinnet.

Mina älskade troll

Läste Aftonbladet om en liten tjej som blivit våldtagen. Ett barn! Såg även kollumnen i Metro och jag förstår ingenting. Hur är människor funtade? Hur kan man medvetet eller omedvetet skada ett barn? Det finaste vi har, vår framtid, oskyldiga tillitsfulla barn. Världen är ingen bra plats ibland.

Visst lever vi i en förhållandevis liten fiskdamm, och är förskonade från mycket. Kanske just därför reaktionen blir så mycket större än när man läser om övergrepp som pågpr dagligen i andra länder. Men självklart är världen hemsk även för dessa barn.

När jag ser er två, sommarblonda och lite lätt fräkninga, springa runt på tunna små ben och jubla över varje maskros som dykt upp fylls jag av välbehag. Det är så här barndomen ska se ut, glada barn med spring i benen och förmåga att glädja sig åt de små tingens under. Att ha förmånen att fylla dagarna med en skogspromenad för att leta efter obefintliga smultron, plocka vackra stenar på vägen hem från dagis, avsluta med glasskalas på balkongen.

När ni somnat igår, efter en ganska busig dag, satt jag länge och såg på er. Era fridfulla och oskuldsfulla ansikten. Fylldes av kärlek, men även oro. Hur länge kommer ni få ha kvar er tilltro till världen och människorna? Hur länge till kan jag omhuda er med omsorg och skydda er från ont? Hur länge kan min kärlek kompensera er för de oförträtter ni en dag riskerar stöta på? Jag vill stanna tiden, låta er vara kvar i er harmoniska barndom och likt Astrid Lindgrens Bullerbybarn se varje dag som en ny spännande tid, fulld av glada äventyr.

En liten Madicken och Lisbeth i egen tappning. Fulla av bus och upptåg, trotsiga ibland och t o m lite elaka ibland. Man aldrig onda! Och alltid älskade bortom sans och vett. Det finaste jag har!

Försök till seriöst skrivande....

När Linda var riktigt liten var hon mammas och pappas prinsessa. Alla var glada, och livet bestod av lekar, glass och varma somrar. Sedan hände något och pappa allt senare hem från jobbet. Ibland luktade han konstigt och pratade underligt. Mamma började gråta mycket och ofta då bråkade de.

När mamma hade gråtit jättemycket en natt och sedan sovit en hel dag så kom ambulansen och hämtade henne. Då var Linda själv med pappa hela dagarna. Ibland låg pappa i sängen hela dagen och glömde att laga mat. När mamma kom hem igen hade hon slutat gråta. Istället skrattade hon nästan jämt. Visst var det bra att mamma slutat gråta, men hon var så konstigt glad.

En dag flyttade pappa till en ny lägenhet, och Linda blev ensammen med mamma. I början var det jättemysigt, bara hon och mamma. De gick på utflykter, såg på TV i sängen och ibland åt de glass och godis till middag. Nu var livet ganska roligt igen och Linda blev mammas prinsessa.

Sedan måste mamma börja arbeta och Linda på dagis. Dagis var roligt, fullt med kompisar och så fick Linda mat. Ibland glömde mamma laga mat och då var Linda hungrig på kvällen.Mamma tyckte det var kul att jobba. Hon fick massor med nya kompisar, mest farbröder.

Pappa träffade Linda bara ibland, och då var han oftast ledsen. Det var roligare att vara hemma hos mamma, för då fick hon vara uppe sent och mammas kompisar brukade ha godis och leksaker med sig.

Ibland jobbade mamma sent på kvällen, och då var någon av mammas kompisar där istället. Nästan alla var snälla fast det var en som hon inte tyckte om, Rune. Han kändes bara konstig, men det kunde hon inte säga till mamma eftersom han var den som mamma tyckte bäst om. Och om Rune försvann skulle mamma bli så där ledsen som hon var förrut, och det ville inte Linda.

En dag berättade mamma att Rune skulle bo hos dem och då blev hon ledsen. Mamma trodde att det var för att Linda saknade pappa, och tröstade. Och så flyttade Rune in. Nu kunde mamma jobba varje kväll, det var för att de behövde pengarna sa hon. Rune kunde inte jobba för han hade ont i ryggen.

Nu var Linda ensammen med Rune varje kväll. Och varje kväll så måste Linda bada, även om hon inte varit i sandlådan. Ibland var hon tvungen att bada på morgonen också, men bara när mamma inte var hemma. Linda tyckte inte om att bada för Rune satt alltid och tittade så konstigt. När han torkade henne så gjorde han det så hårt att det nästan gjorde ont.

Ibland hann mamma inte hem innan Linda somnade. Då nattade Rune henne och det tyckte hon heller inte om. Han lade sig alltid under täcket och kramades jättehårt. Istället för att läsa sagor så låg han och sjöng, samtidigt som han kramades. Det var bättre när mamma nattade.

Pappa ringde nästan aldrig och Linda fick aldrig komma dit, för han var sjuk sa mamma. Innan Rune kom hade hon inte saknat pappa sådär jättemycket men nu längtade hon efter honom varje dag.

Eftersom Rune var hemma på dagarna så gick inte Linda på dagis längre. Det var bättre att spara pengarna sa mamma. Så de enda som Linda träffade var mamma och Rune. Mormor bodde i himlen och morfar var sjuk. Farfar och farmor var mamma osams med.

När Linda började skolan var hon inte längre någons lilla prinsessa. Hon var ett tyst och inbundet barn, rädd för närkontakt och ville helst bara vara för sig själv. Duktig i skolan och höga betyg. Skönt med ett barn som sköter sig och inte är besvärlig, tyckte läraren.

Rune och mamma hade gift sig. När mamma var på jobbet kallade Rune Linda för sin lilla fru, och lekte vuxna lekar. Den enda vuxna leken som var rolig var att diska tyckte Linda, de andra lekarna gjorde mest ont och så blev hon jämt kissnödig.

Helst ville Linda vara ensam med mamma, men när hon frågade hur länge Rune skulle bo där började alltid mamma gråta. Då slutade Linda fråga. Vuxen lekarna sade hon inget om för Rune hade sagt att det var en hemlis. Om Linda skulle berätta det för mamma skulle hon bli ledsen och börja gråta igen, och det ville inte Linda.

I skolan tyckte alla att Linda var så duktig, fast lite konstig också. I åttan började Linda umgås med andra i skolan som var konstiga. Och sedan slutade hon komma till skolan. Istället så satt hon i parken och mådde bra med hjälp av hasch, tabletter m.m.

Sedan slutade Linda att komma hem. Då slapp hon leka vuxna lekar med Rune. Istället lekte hon dem med andra. Fast då fick hon betalt. Och med pengarna kunde hon må ännu bättre.

Lindas pappa försvann in i dimmorna, Lindas mamma och Rune tog ett fosterbarn när Linda försvann. Och Linda är numera parkens prinsessa.

(Är en ren påhittad historia, men tragiskt nog finns det säkert ute i livet)

Släng Dig i väggen Linda Skugge....

för här har sorterats Barbi skor... och Barbie kläder... och Ken skor... och Ken kläder... och Bratz skor osv osv osv. Det tog hela j*a 5 timmar att städa upp bland mina två trolls dockor. Men nu är jag på G.... Tror faktiskt att vi kan flytta om 8 dgr (eller vad det nu är). Har iaf tömt 2 rum så nu är det bara resten kvar... Storstäda toan och annat mys man har att se fram emot.

Har ni någon aning om hur mycket dockskor två små damer kan ha? Och halsband, örhängen, handväskor och annat smått och gott. Jag vägrar att tro att det är jag som handlat allt detta! Fyllde en hel sopsäck med udda prylar, och halvtrasigt. En sådan njutning, samtidigt som viss ångest drabbade mig. Snacka om att kasta pengar i sjön. Fast å andra sidan har de lekts med ordentligt, annars hade de inte varit trasiga. Och om jag ser en Mc Donalds leksak till inom de närmsta 2 veckorna kommer jag få spel! Jag har just sanerat vårt hem från Happy Meal attiraljer! No more thank you!

Nu ska jag sova som en prinsessa!

ps: För er som inte vet skrev LS en underbar historia om hur livet hamnade lite mer på plats när det var ordning på Barbie skorna (eller så uppfattade jag det iaf)

Varför fladdermöss inte gillar fästingar..

så var det på den gamla goda tiden när jag fortfarande frågade pappa om hjälp. Hade kajkat runt i skärgården på en väldigt gungig segelbåt. I hopp om att försöka nästla in kaptenen i mitt garn hade jag svassat runt i en minimal bikini hela helgen, totalt utan självkritik. Vilt exponerandes den liljevita kroppen för både sol och annat otyg. Klart som korvspad att en rälig liten fästing fick för sig att suga ut min lekamen. Därav fråga pappa om hjälp - hur får man säkrast bort en fästing? Enligt min far skulle man ta död på den genom att "kväva" ihjäl den med en trasa indränkt i sprit. Dock fanns spriten numera i min och kaptenens mage, så jag dränkte in en trasa i T-sprit (nästan samma sak eller?), bandagerade benet ordenligt och gick till sängs.
Någon som vill veta hurdana brännskador man kan få av T sprit? Fråga mig isf.... Jag var inte bara naiv, ibland var jag korkad också...*s*

Tokig i skor...

vet jag det finns några bloggisar som är, framförallt sådana i guld. Men vad ni än gör, gör inte som jag! När jag flyttade in i min första egna lägenhet (hade varit sambo innan, så "vuxen" var jag) så skulle jag rensa. Däribland skor. Sätter in annons i Gulan om dampumps i varierande modeller. Tidningen kommer ut på fredag och första samtalet sent fredag kväll - en lite lätt astmatisk herre som ringer och ingående frågar ut mig om skorna. Hur de ser ut, hur höga klackarna är, om de passar med nätstrumpor osv. Jag svarar glatt och naivt, och tycker mest synd om honom när astman blir allt värre.
Nästa samtal kommer tidigt lördag morgon, ny astmatisk herre som har ungefär samma typ av frågor som jag återigen svarar på, dock lite mindre glatt för jag är morgontrött. Och så fortsätter dagen, hela den manliga svenska astmakåren verkar ringa... Framåt eftermiddagen kommer syrran över och åhör ett av dessa samtal. När jag lagt på luren stirrar hon stint och undrar vad i helvete jag håller på med, 071 nummer eller? När hon får höra om annonsen ligger hon dubbelvikt av skratt... Dessa "stackars" astmasjuka herrar var ju såklart skofetischer... flåsandet kom sig av något helt annat än vad jag trodde.. Snacka om naiv!

Gubbsjuka!

Fan vad jag är patetisk! Var på lunch idag med några kunder, herrar i "sina bästa år" vilket innebär att de numera bär sin pondus kring midjan... Hur som, sitter på uteservering och har det nice. Enbart ett stort störningsmoment... så fort en tjej under 25 går förbi så kommenteras det. Ganska slippriga kommentarer som gubbsen motiverar med "det är ett tecken på att vi fortfarande är med". Som om dessa små flickor (oftast var de inte mer än 15-16) skulle vilja ha något med dessa herrar att göra.
Om jag som enbart är yssepysse yngre än gubbsen skulle spanat och kommenterat småpojkar på samma sätt skulle jag förmodligen blivit inlåst och försatt med tvångströja!
Men vad som gör mig mest förbannad är min egen flathet! Att inte säga något eller kommentera att jag inte tycker man kommenterar tjejer på det sättet. Kund eller inte - fuck the money! Sorry tjejer, men denna tant svek er idag - nästa gång ska jag fasiken inte göra det!

Långsinta batbut surar

gjorde en cybertur till Biggis där "They're comming to take me away" var gårdagens topic. Och så kom jag tänka på när syrran skrämde skiten ur mig (vilket jag beklagade mig över hos Biggis). Måste nog väckt mitt neggo minne till liv för helt plötsligt poppade den ena oförträten efter den andra upp hos mig och natten ägnades åt att älta syrrans taskigheter.. Snacka om att man är långsint ibland (vi har en kanonrelation idag).

Iaf, det jag tänkte delge världen idag hände när jag var 10 år. Väckarklockan ringer och det är bäcksvart, mitt i vintern. Duktiga flickan som jag är går jag upp, klär jag på mig och går iväg till skolan. Väl vid skolan är det tomt, och kallt. Mycket ensamt och väldans konstigt. Efter ett tag börjar det kännas lite kusligt så jag börjar gå hemmåt. Halvägs möter jag syrran och pappa. De hade kommit på en rolig idè och ställt fram min väckarklocka 6 timmar! Jippie vad glad jag var klockan 2 på natten.....

Medkänsla efterlyses!

Skärpning

på sig fladderrumpa! Så där neggo kan man inte avsluta dagen. Jag har för fasiken massor att vara glad för:

1. Underbara barn, även om deras energinivå ibland vida överstiger mitt tålamod...*s*
2. En periodvis underbar man (mellan perioderna är han "bara" bra med vissa temporära downdippar)
3. Fina vänner, inte bara en eller 2 utan flera flera stycken
4. Ett alldeles eget sommarhus, som är 2 eller t o m 3!
5. En ny stor lägenhet där man kan få vara ifred på toaletten! Det finns 2!
6. En hyffsat bra ekonomi, som jag gör mitt bästa för att shoppa sönder (inga fler spontaninköpta sommarhus)
7. Hel okejiga syskon, även om man får ransonera deras framträdanden
8. En funktionsduglig kropp, även om den gör sig bäst i dykardräkt

Nu blev jag genast lite gladare *s*

Totalt hjärnsläpp

känner hur det brinner uppe i skallen. Måste bara beklaga mig ut i tomma världen, för det är såååå synd om mig nu... (allt är relativt, men lite synd är det iaf).
"Det är mycket nu". Vem bestämde att dygnet har 24 timmar? Jag behöver en 10 - 12 stycken till. Nu är det sommar och soligt, jag vill gå i parken och mysa med mina barn. Jag vill inte
packa för vår flytt om 10 dgr och vara loaded med arbete. Iofs skönt när man är egen företagare att ha mkt jobb (=mycket pengar), men det är inte riktigt värt det. Iaf inte idag... kanske imorgon när jag sovit några timmar.

Så där ja - nu har jag gnällt! Nu är jag go och gla´igen - typ icke, men jag är iaf mer balanserad och inte så snyftig

Lite sött...

när jag satt här i godan ro och gjorde lite seriös bloging (undrar om det heter så?) hördes en fin liten stämma från barnens rum;
"mamma, kom ett tag - jag måste berätta något viktigt". Går dit med bestämda steg, lite förberedd på ett förmaningstal à la "unga dam, vet Du vad klockan är osv" men kom raskt av mig. I sängen sitter J med ett kort på mig i handen och säger "Mamma, är inte Du glad att jag valde att komma till Dig och ingen annan mamma?". Vad säger man? Kärlek rätt och slätt!

Nu så..

när jag iaf har två läsare *s* så måste jag bara ta en tabbe... undrar vad mitt slaviska behov av att berätta om mina tabbar kommer ifrån. Kan det vara en släng av exhibitionist? Måste nog fråga terapeuten nästa gång, finns säkert en freudiansk innebörd. Iaf, here it goes;

Nybliven "vuxen" i första egna lägenheten. Vintern kommer och elementen är iskalla. Snabbt samtal till pappa, som erbjuder sig att komma och lufta elementen. Icke då, "kan själv" är mitt motto. Raskt till verket och det går som en dans. Pappa ringer några timmar senare och undrar hur det går. "Kanon svarar jag. Jag har tömt 15 hinkar vatten så det måste snart vara klart"...

Btw, någon som kan berätta för en okunnig om hur man får till det där fina med vilka blogar man brukar besöka? Jag fattar nada.... Vill också *stampar med foten*

Hallå....

Är jag solo här i cybervärlden? Känns lite mysko att skriva för alla och envar, och så vet man inte om ngn överhuvudtaget läser (Fru Marmelad vet jag iaf *s*). Fast det kanske är det som är grejen, att man inte vet. Får nog fundera lite på mitt bekräftelsebehov ett tag...

Lugnet har lagt sig. Två prinsessor sover sött och maken sitter och syr (jo det är sant, han syr i en knapp i sina byxor!). Solen skiner in genom fönstret, och kvällen börjar smyga sig på. Egentligen borde jag vara lite organisatorisk och fundera på flytten om 2 veckor. Skulle bara titta på mailen... fast det var iofs 1 timma sedan...

Säger som en del andra "Mitt namn är Batbut och jag är blogoholic"

Utmaningar och enkäter...

vad vore väl livet utan dem. Utan att blivit tillfrågad så svarar jag iaf. Tack vare (eller pga) Fru Marmalad) har jag drabbats av hybris...*s*

Vem är du mest avundsjuk på nu och varför?
Det varierar oerhört beroende på dagsform... just idag är det min väninna, som flyttar om 1 månad och redan har sorterat, packat och påbörjat städningen. Själv flyttar vi om 2 veckor och jag har inte gjort NÅGONTING... panik!

Säg tre hemliga önskningar, svara ärligt och privat.
Oups... törs man skriva det? Jag önskar få tillbaka min lust.. till livet, kärlek och närhet (är det en eller 3 önskningar?). Asch då, jag är inte knusslig.. jag önskar 2 saker till: att min stora dotter J (6 år) blir frisk och att hennes emotionella problem försvinner (räknas som 1 önskan!). Sista då.. rent egoistiskt.. att bli sedd, som kvinna, är ju lite fåfäng *ler blygsamt*.

Vad gjorde dina päron för största misstag?
Lättare att svara vad de gjorde rätt.... De skildes rätt tidigt. Mammas manodeppresivitet i kombination med tablettmisbruk var väl ingen hit. Att hon sedan placerade sitt självmord mitt i min första graviditet var väl heller inte så bra planerat. Pappas totala brist på empati i kombination med alkoholism var heller ingen dans på rosor.

Säg en dålig sida hos din svärmor/svärfar.
Att de skiter totalt och fullkomligt i sina barnbarn. När stora dottern låg kanondålig på sjukhus kom de inte och hälsade på en endaste gång... det var så jobbigt att köra bil i 20 minuter....

Vad skäms du mest över dig själv?
Att jag inte tog tag i mig själv mycket tidigare, och att jag varit så flat. Skulle bett folk fara och flyga för länge länge sedan. Jag har inte alltid varit en bitch *s*. Tidigare var jag så otroligt fånigt naiv och trodde jag var okej så länge jag gjorde vad folk ville. Då skulle alla tycka om mig och jag skulle bli lycklig... Tips, det fungerar inte så

Vad är du mest mallig över dig själv?
Att jag lyckats få två barn (trots läkarna förklarat att det var omöjligt) och att jag är en jävligt bra mamma, trots mina påvra förebilder.

Vilken är ditt livs största sorg?
Att min stora dotter har emotionella problem, och har svårt att finna sig tillrätta här i livet. Att jag inte enkelt kan "trolla" och se till att hon blir helt och fullt lycklig.

Beskriv varför du är en stor bluff.
För att jag säger allt rätt och riktigt. Har massa med bra insikter i människors problem, och kommer med goda råd - men att jag inte lever som jag lär! Shape it up m a o!

Stadsjeepar

vem fasiken har kommit på ett sånt dumt j*a påfund? Bara namnet visar orimligheten. Jeepar ska köras i otillgänglig terräng, inte på asfalterade gator. Och vad är det för fel på dem som köper en stadsjeep egentligen? Vad behöver de bevisa? Bara idag höll jag på att bli nedmejad, inte en utan två gånger. Av stadsjeepar. Om man nu prompt måste köpa sig en sådan penisförlängare kan man väl se till att ställa in backspeglarna så man ser vad man har bredvid sig när man plötsligt och lustigt vill byta fil!

Tack för ordet, nu ska jag lugna ned mig med ett glas vin

Underbart..

vaknade imorse och var bara så totalt lycklig! Så j*a underbart!
Alla glas är halvfulla och problemen utmaningar, jag surfar fram på en räkmacka och trivs med det

Det var nog allt jag ville idag (tror jag)

Krav krav krav....

För att leva ett kvalitativt liv ska man numera:

• utbilda sig och ha ett flashigt, utmanande och kreativt yrke
• förverkliga sig själv som människa
• bilda familj, köpa designat hus och skaffa 1,5 barn
• träna pilates och stavgå
• kombinera läckra menyer enligt GI metoden
• ha ett socialt nätverk
• ha kvalitetstid med familjen
• använda tandtråd morgon och kväll
• meditera för att motverka stressen
• älska med sin partner 2ggr / vecka och hitta Gpunkter, Xpunkter, Z punkter osv
• vårda sin hud med rynkåtstramande krämer, innehållandes nyttiga outtalbara enzymer
• sova 8 drömlösa timmar per natt
• åka till exotiska, udda resmål
• förkovra sig kulturellt
• läsa Nobelpristagare och trendiga inredningsmagasin
• Bloga och chatta, ej att förglömma messen
• Panduropyssla med barnen
• Betala räkningar, städa, tvätta, diska och stryka
• Nattvandra som ansvarstagande förälder
• Ha en utmanande hobby à la skydiving
• Slaviskt följa Desperate Housewives, CSI osv
• Hålla sig ajour med mode och trender
• Diskutera dokusåpor
• Botoxa och silikona sig när andan faller på
• Relaxa på det skärgårdschicka torpet

När fasiken ska man hinna vara lycklig?

Livet i Batbutistan

är egentligen ganska simpelt... Behandla människor som Du själv vill bli behandlad, för att mordernisera den gode Jesus bevingade ord. Och så har jag förstås några egna regler... det är ju mitt rike *s*

- Förbjudet att servera sönderkokt pasta
- Coca cola ska enbart säljas i klassiska 25 cl flaskor
- Att bortförklara händelser med "pojkar är sådana" är belagt med spöstraff
- Man har råd att leva på en inkomst
- Medelhavstider införes, med siesta
- Produktionen av knänylonstrumpor läggs ned
- Sililkon & botox förbjuds som hälsovådligt och får inte pumpas i människokroppen
- Rynkor blir högsta mode och kvinnokroppsidealet utrotas - alla kroppar är vackra
- Föräldrautbildning införs
- Politikerkörkort införs - minst 12 månaders praktik i s k vanlig familj och 3 månaders praktik på förskola ingår

Det kommer säkert mera... när som...

May the force be with you!

Fortfarande förlorad...

men ändå hemma på något mystiskt sätt. Ibland känns livet som Short Cut;

* 08.30 promenix till dagis med barnen
* 09.00 stor dragning av den kompetente konsulten (haha..tror dom...)
* 12.00 desperat och otränad kvinna försöker förgäves komma i storlek 38 i provhytten
* 14.00 seriös införsäljning av den oerhörda kompetens Konsulten kan erbjuda...(de skulle bara veta hihi)
* 15.30 mysmamman som hoppar i vattenpölarna med en prinsessa i vardera handen
* 16.30 mindre mysig mamma torkar golvet hos hårfrisörskan när prinsessor pluggat avloppet i handfatet och gjort vattenfall.... En jäkla massor med vatten finns det i kranarna...
* 17.30 seriös i diskussion om etiken i tvättstugan (HA! Jag vann.... behöver inte torka golvet efter mig idag heller...)
* 18.30 Tina - släng Dig i väggen! Ingen brassar fiskpinnar som jag gör (i brödrosten...)
* 19.30 2000 talets Astrid Lindgren berättar sagor för barnen
* 20.30 Femme fatalen i rosa flanellpyjamas serverar maken en whiskey
* 22.00 maken sover... jag får stilla mitt internet beroende... händerna slutar skaka....

Batbut signing off.. återkommer med rapport om läget i Batbutistan...

Förlorad identitet....

Imorse när jag vaknade stod det helt still... total brainkollaps. Vem är jag? Vad gör jag här? Varför? Ett ögonblicks panik och jag såg d e n berömda VÄGGEN torna upp sig. Utbränd ekade inne i skallen. Men lite kaffe och en morgonsnus fick paniken att lägga sig. Fast egentligen är det inte så konstigt. För olika människor och i olika sammang är jag:

* Den infertila kvinnan som mirakulöst fick barn på naturlig väg
* Partybruden som innehar inofficiellt hot shot rekord i Åre
* Konsulten som kan allt.. och det hon inte kan tar hon reda på
* Den lite lätt deprimerade och halvdestruktiva medelålders tanten
* Barn till en självmördare
* Hustru till en struts
* Lojal vän med varmt hjärta
* Självupptagen ego som ser om sitt

osv osv osv

Och vem är jag i mina egna ögon då? Hm... återkommer i ärendet... vilket år som helst *s*