Jag måste bara få uttrycka min beundran och tacksamhet för de änglar som jag stött på de senaste dagarna när jag försökt få ordning på min fars dagliga liv.
Biståndsdamen som får rycka in som vikarie för sin kollega och på några få timmar lyckas rodda ihop allt vad gäller listning på vårdcentraler, remisser hit och dit, hemtjänst och hela biddevitten. Som ställer upp och har möte efter arbetstidens slut, bara för att jag inte hann fram innan. Och som utan att blinka en sekund tillstyrker allt det jag begär för pappas del. För som hon säger "att när man är sådär gammal ska man inte behöva oroa sig för det man så småningom kanske inte kan. Då är det bättre att han får vänja sig vid hjälpen medan han fortfarande har möjlighet att förstå den".
Hemtjänsten, som inte enbart ser till det praktiska utan även till människan bakom. Som ringer när de har funderingar, som "lägger sig i" och kommer med råd. Som gör att jag känner mig trygg i att pappa har människor som bryr sig om.
Dessa i kombination gör både mitt och pappas liv något lättare, mitt i allt det tunga. Tack för att ni finns, även om ni aldrig någonsin läser denna blogg.....
Och ja, jag har sagt det till dem också!
2 timmar sedan
1 kommentar:
Min mamma har också några änglar runt sig, dom gör både henne och hennes barn trygga..
Skicka en kommentar