Surgubbe!

Kära lilla patetiska imitation av mänsklig varelse som olyckligtvis kör buss,
Ja just Du, som körde 4:an kring 16.30 snåret idag. Det är Dig jag skriver till. För jag undrar hur Du tänker? Om Du överhuvudtaget tänker. Du kanske helt går efter Din låga instinkt som förmodligen säger åt Dig att agera så dumt och oempatiskt som Du kan.

Kändes det som Du hade makt när Du stängde dörren mitt framför näsan på en liten 7 åring? Som innan dess var jublande glad för att hon hann springa till busshållplatsen i tid.

Inte nog med att det var otroligt elakt, det kunde även varit rejält farligt eftersom hon redan lyft benet för att kliva in. Hade hon hunnit sträcka ut det hade hon förmodligen klämt sig i dörren. Kanske det Du var sugen på? Då hade Du väl fått känna Dig än mäktigare eller?

Jo, jag vet att ni har stressade tidtabeller att följa och jag säger ingenting om dörren hade varit stängd när hon kom fram. Men så var det inte. Och vi snackar om en liten 7 åring.

Hoppas Du fick den maktkick Du eftersträvar, själv ägnade jag mig åt att trösta henne. Dels för att hon missade bussen och dels för att hon inte alls kunde förstå hur Du kunde vara så dum, mot henne. Barn i den åldern tar det mesta personligt, och det faktum att det kom en buss några minuter senare var ingen tröst. Det var ju den här bussen hon sprungit efter, och som hon faktiskt kommit fram till.

Förmodligen gjorde det Din fredags eftermiddag till en lycklig sådan. Visst, det kan jag unna Dig då Du förmodligen inte har så mycket annat att glädjas åt.

Mvh

Trollmor som sprang på rekortiden sjuttioelva sekunder blankt