Jag vet att Mellantrollet inte alltid fungerar i stora sammanhang, försöker därför undvika dem i mesta möjliga mån. Men ibland så går det inte. Som när Lilltrollet fyller år och present ska införskaffas. Såklart att Mellantrollet vill köpa sin egen. Och det är ett visst besvär, för då måste hon välja. Och att välja ger henne problem även om jag försöker underlätta.
Så vad händer? Jo, efter uträttat ärende så får hon ett utbrott. Skriker högt och frustrerat när jag frågar henne om någon bagatellartad sak. Visst blir jag generad, arg, ledsen och hela registret. Men att visa det eller agera på mina känslor gör bara situationen än värre. Så jag sätter mig på huk, tar henne försiktigt i famnen och frågar vad problemet är, vad hon egentligen blir arg för.
Människor passerar förbi, en del tittar och andra ser ingenting. Men en dam fryser till is, stor och tittar med elaka ögon för att slutligen med hög röst säga "Fy så barn av idag uppför sig, en sån där unge skulle behöva ett kok stryk. Men hennes mamma är väl alldeles för mesig förstås".
Vet Du vad kära j*a tant? Jag sliter som ett djur för mitt barn, för att få henne att förstå och fungera i sociala sammanhang. Hon lider, hon mår dåligt och jag försöker allt jag kan för göra livet lättare för henne. Vi har inte fått ihop det än, men snart så. Men intolleranta, oförstående människor som Du gör bara situationen värre! Tror Du inte att hon hörde Dig? Eller att jag hörde Dig? Tror Du inte att vi blev ledsna? Hoppas Du snubblar i hundskit på vägen hem och sätter Ditt förnäma arschle rakt i skiten!
ps: allt det här ville jag säga, men gjorde det inte. Inte för jag fegade ur, utan för att jag prioriterade Mellantrollet! Men ser jag Dig igen, när jag inte har barnen med mig så lär Du få höra!
Inlägg
14 timmar sedan
10 kommentarer:
Hej igen!
Jag hörde en unge gallskrika idag i affären. Tydligen fick han inte som han ville. Och gastade högt medan mamman var cool och stod emot.
Sånt vill jag premiera - att mamman orkar stå på sig. Helst med en klapp på axeln. Alltför många faller för skriket och ungen får som den vill för att inte störa. Och det är ju inte precis att fostra...
Vaaaa! Finns det såna människor. På riktigt! Du ska inte svara henne. Ödsla inte din energi på en idiot.
Kram
Fy, fan vad jag blir förbannad på intolerans och folk som inte kan se och tänka längre än näsan räcker. Och varför är man överhuvudtaget tvungen att kommentera? Kan det inte räcka med att man tänker lite för sig själv, om man nu är så illa tvungen att bry sig!?
Exakt Bloggis, det är att välja "the easy way out" och ilska är inte heller en lösning i alla lägen. Utan mer att vara bestämd, men framförallt (som i mitt läge) att nå fram till barnet.
Ankan, yes tyvärr! Hoppas som sagt att hon ramlade ihundbajs på vägen hem
Biggis, det räcker med att det gör ont i hjärtat ändå av Mellantrollets utbrott för att jag vet att hon mår dåligt. När jag sedan får idioters intollerans ovanpå det blir jag rabiat!
Fy sjutton för människor som gör så! Man blir så förbannad så man kokar när man tänker på det. Så jäkla onödigt och vilken brist på tolerans, kunskap, medmänsklighet, och vanligt förbannat HYFS! Att du klarade att hålla igen är en bedrift. Men bra för trollungens skull att du inte gick i klinch med en sån typ.
Men det är inte alltid så lätt att veta, jag känner barn som har en urusel uppfostran och beter sig fruktansvärt, så inte för att försvara tanten men det syns ju inte utanpå om det finns problem sas. För hon ser ju bara det som just händer, likaväl som du bara ser det hon gör
Må hon drabbas av racerbjas...svårtartad sådan!!
Den tanten hade inte fått någon riktig uppfostran, hon. För det är oförskämt att säga sådana saker till människor när man inte vet någonting om situationen. Stackars henne, som hade föräldrar som var så dåliga på att lära ut socialt folkvett... ;-) Hon var nog glad för att du och dottern gav henne NÅGON enda händelse att fundera över den dagen... man får väl anta att det inte händer så mycket i ens liv, när man prioriterar att säga sådant.
Och man blir så himla extra-sänkt av intoleransen från andra, när man redan kämpar själv... det är svårt att inte ta illa vid sig. När man inte mår bra. När man mår bra, då rinner ju sånt där av en. Och det är när man har det kämpigt som man behöver få toleransen, medkänslan, värmen...
Usch, vilka dumma människor det finns! Grrrr....
Jag hoppas att kärringen ramlade ner i en avloppsbrunn på vägen hem! (efter snubblandet i hundskiten!)
Londongirl, jag fullkomligen skakade!
Milda makter, håller fullt med!
VS - förmodligen gav jag henne dagens höjdpunkt
Dakota, kanske rullatorns hjul fastnade i det!
Maleandro, jo visst är det så. Men ÄVEN OM det hade varit ouppfostran så tycker jag inte att man kommenterar det högt och ljudligt. Precis som jag aldrig skulle få för mig att kommentera någons ex.vis dåliga smak offentligt
Skicka en kommentar