Jag vet att jag inte behöver be om ursäkt. Det är min blogg, och den är för mitt välbefinnande. Men samtidigt, det finns en hel drös med människor som läser, kommenterar och ger kloka råd. Jag behöver er och jag är tacksam att ni finns där.
Senaste tiden har jag varit extremt dålig på att visa min uppskattning, jag har inte haft tid eller ork att besöka era bloggar, jag har knappt svarat på kommentarer och mitt bloggande har varit av mer negativ karaktär.
Men tyvärr, c'est la vie! Det är tungt just nu. Jag har näsan över ytan, men inte så mycket mer. Trollmorfar är nyopererad, svärfar väntar på operation, mellantrollet behöver förmodligen operation (hennes knä börjar strula och jag har precis samma lika illa vilket tagit 23 operationer för att rätta till), lilltrollet har fyllt 7 år, mellantrollet svajar och har rejäl ångest för tillfället. Det är mycket som tar energi. Däremellan ska jag hinna med kunderna, vilka också är hyffsat krävande för ögonblicket.
Kunde jag skulle jag ta ledigt, men för närvarande har vi en inkomst i hushållet och den är vi starkt beroende av. M a o känner jag mig ganska så pressad i min livssituation just nu, vilket självklart gör att jag blir sjuk (och ja, jag vet att det är kroppens sätt att säga ifrån).
Jag är dock inte deppad, jag har koll på nedåtspiralen och ignorerar den inte men faller inte heller i fällan. Vi kommer lösa det här med, men det tar som sagt kraft vilket gör att en del saker blir lidande. Och det är ni och den här bloggen.
Men jag hoppas att ni står ut och väntar ut det här, för jag behöver er! Och bloggen.
14 timmar sedan
9 kommentarer:
Nu är jag visserligen inte en av de som kommit med de kloka råden här. Men självklart går du och familjen och livet låååångt före bloggen.
Hoppas att mellantrollets knä inte kräver en massa operationer och att hon snart mår bättre.
Var rädd om dig!
Vi är här! Kram på dig!
Kram på dig, din lilla fladdermus! Se till att bli frisk.
Krya på er allihop och en massa extra energi till dig! Vi finns här när du kan och vill höra av dig. Kram
Jag är här sen oxå, när du orkar
*kramar*
Styrkekram!
Jag finns här. Du vet hur du når mig om du vill/orkar/behöver.
Håller tummar för knä, själ och att ni ska få ork!
Krya på hela familjen. Bloggen och all avi andra finns kvar och väntar troget.
Jag ömmar så för Mellantrollet. Jag säger det än en gång: vilken tur att hon har så fantastiska föräldrar!
kram
Återigen, tack för allt stöd. ALla vänliga ord och allt erbjudande om hjälp. Bara vetskapen att ni finns där gör det lättare, tack
Skicka en kommentar