Jo då...

Med tanke på tidigare inlägg så har jag fått en del samtal, mail och kommentarer av karaktären "men inte kan det vara sant". Jo då, det kan det vissts. Betänk då att det är samma barn som bl a leker leken "Vi leker att Lilltrollet inte syns" en hel dag.

Så jag är inte förvånad, för när det gäller människor och deras barn så finns det alla sorter. Jag är absolut ingen perfekt mamma och jag har absolut inga perfekta, ofelbara barn. De har massor med egenheter, precis som alla barn.

Däremot har vi fostrat dem till att ha civilkurage, att tordas ställa upp på de svagas sida och ta ställning för det de tror på - även om det ibland har blåst hårt. Men att vara sann mot sig själv, att veta att man inte sålt sig för att få bli bjuden på vissa kalas, vara med i innerkretsen osv är en känsla nog så viktig att växa upp med.

Att bli fostrade till att veta att de duger, även om de inte har den senaste inneprylen, är klädd som de övriga i klassen o dyl, det kommer ge dem en trygghet som är ovärderlig.

Att våga stå för sina åsikter, även om de är obekväma kommer ge dem en självkänsla som kommer hjälpa dem längre fram.

Att vara som alla andra, att passa in, att alltid spela en roll för att få vara med - det tär och jag tror att det är en stor anledning till att ungdomar mår skit idag.

Och vet ni, jag tror inte mina barn kommer hamna där! För de har fått två viktiga saker med sig i livet, redan i såpass unga år - att de duger som de är och att andras människor åsikter om dem inte är viktiga, om de inte tycker om sig själva!

Det är säkert inte slut än, det kommer säkert hända mycket mer som kommer göra mig arg, ledsen och upprörd. Men det är en del av livet och jag klarar det. Den senaste tidens händelser har visat tydligt för mig att det finns människor runt om mig som stöttar. Som törs sticka ut hakan för det de tror på. Som har civilkurage. De människorna är viktiga i vårt liv. De andra, de är det inte. Plain & simple.

Precis som fågeln Fenix känner jag att jag rest mig ur askan. Har fattat beslut och därigenom hämtat en jävla massa kraft. Ork och energi att gå den vägen jag tror på, den vägen som är bra för mina barn. Och det är den vägen jag tänker välja!