Jag vet inte om jag utmanar ödet nu, men jag måste bara få det ur mig. Jag har känt mig obekväm de senaste dagarna. Klättrat på väggarna, känt mig okomfortabel och trott att det beror på det enkla faktum att jag har semester. Men så enkelt är det inte. För i det obekväma ligger en stor del av sorg och oro. Som jag försökt förneka, men som jag inte orkar hålla tillbaka.
Imorgon får en nära anhörig ett besked. Och jag befarar att det inte är ett bra sådant. Nu ska man inte måla fan på väggen, men min magkänsla säger mig att det inte är bra. Jag hoppas att min intuition har fel. Att min magkänsla är ute på villovägar. Att beskedet inte är det jag tror. Håll tummarna imorgon, please!
Uppdaterat 070629:
Dagens läkarbesök visade att operation nödvändigt, dock inte "worst case" scenario som jag sett framför mig. Min magkänsla hade fel, tack och lov för det! Och tack för er tumhållning, det fungerade uppenbarligen.
6 timmar sedan
6 kommentarer:
Håller tummar och tår
Stor kram till dig. Det finns en mening med allt som sker. Glöm inte det.
Det är klart jag gör!
/Humlan
Håller tummarna (jättehårt)!
Fick besked idag, och det var ingen tumör turligen nog. Det krävs iofs en operation, men inte alls av samma kaliber som jag befarade.
Tack för all tumhållning, det hjälpte bevlisigen!
Så skönt.
Skicka en kommentar