Härligt härligt...

Ibland är livet snällt. Och härligt. En skön helg i Trollskogen, mycket sol och varmt. Premiärdopp för många, dock inte undertecknad. Jag kommer igen när badtermometern taggar minst 24 grader! Eller så tar jag fram dykardräkten.

Jag har gjort en ny erövring! En liten, relativt blyg madame tog sig in i mitt hjärta. Vem kan motstå en liten söting som tryggt somnar bredvid mig? Hennes mors vänskap har jag redan cementerat trots att den är ganska nyvunnen. Dock tror jag att den fick sig en törn när jag gav prov på mina röstresurser genom att först bjuda henne "Feelings" a capella för att därefter avrunda med "Don't Cry for me Argentina". Jag är inte helt säker på om hon är glad eller ledsen för att glömt halva texten.....

Däremot knep jag många pluspoäng tror jag när jag gjorde den beryktade bomben i studsmattan. Eller så höll hon på att förgås av skrattkramp. Jag har lite svårt att tolka hennes ansiktsuttryck. Trollfar såg iaf stolt ut, eller så var det väldigt bra maskhållning. Äsch, klart han var stolt. Hur skulle han kunna vara annat när 65 otränade kilon av finaste, vita aladåbkött fritt skumpade omkring en halvmeter upp i luften? Måste varit en njutning för vilken man som helst eller hur? Och för den som är nyfiken - nej, inga bildbevis finnes. Ni får tro på mitt ord. Jag är en seriös kvinna som aldrig far med osanning. Iaf nästan aldrig. Iaf inte i onödan. Iaf inte så väldigt ofta. Äsch, you get the picture?