Hoppla hoppla...

Är nu inne i sluttampen av en intensiv jobbperiod, med mycket stress och lite sömn. Och det passar vare sig min kropp eller psyke. Jag kan idag inte förstå hur jag förr (typ några hundra miljoners år sedan) kunde gå direkt från krogen till jobbet! That wasn't me. Eller så var jag förmodligen fortfarande full då. Glöm att jag skrev det där sista...

Iaf så går jag på hörntänderna just nu, och då blir det lite stökigt. Idag har jag lyckats med följande "bedrifter":

- en stycke kaffekopp gjorde en överraskande baklängessaltomortal ned i mitt knä.
Resultat: 10 poäng och väldigt blött
- en stycke coca cola flaska försökte undvika att drunkna i mitt djupa inre, kastade sig handlöst ut och damp med en smäll i backen.
Resultat: alla ben brutna (för flaskan) och ett väldigt blött golv
- en stycke förvirrad trollmor försökte kopiera och stoppa saker i papperstuggen samtidigt.
Resultat: lite kortare naglar
- en stycke kontorsstol (med hjul) gör tonårsrevolt och försöker frigöra sig från sin förmyndare.
Resultat: ont i rumpan och tilltuffsat ego

Självklart ägde alla dessa aktiviteter rum i sällskap med andra, dock utan medial bevakning. Tänk om jag hade varit en s k kändis? Snacka om att jag skulle vara på löpet en sjuttioelva dagar i veckan. Jag kan se rubrikerna framför mig:

"Trollmor akut till sjukhus efter våldsam attack av toalettborsten!"
"Trollmor svårt skadad. Lömsk ost låg i bakhåll"
"Trollmor får ställa in föreställningen. Hon har fastnad i tvättkorgen"

Nog tur att jag är en helt vanlig okändis eller vad säger ni?