Leka med elden...

Jag tycker nog att jag klarat mig ganska länge utan större dramatik. Alla kroppsdelar intakta, inga mystiska vurpor eller fastklämningar i lömska burkar. Överlag har det flutit på som en räkmacka.

Eftersom vädret inte direkt inbjuder till bad så har jag och de små trollen ägnat dagarna åt att baka. Kakor, bullar, rulltårtor och annat roligt. Mums!

Idag var det dags för maränger, då de senaste dagarnas produktivitet resulterat i en oanad mängd äggvitor. Och ekonomisk som jag är har jag då sparat dessa för att avsluta den hysteriska bakningstiden med maränger.

Laddad till tänderna åkte bunkar, socker och allehanda ting fram. Sist men inte minst den oumbärliga elvispen. Högsta växeln i för här skulle det bli hårt poröst skum.

PANG! All ström försvinner, lågor slår ut ur elvispen och handen får sig en smäll. Shit, detta var mindre bra. Snabb som en iller rycker jag ut sladden, springer med den brinnande vispen till den stora stenen vi har på tomten och placerar den där för att coola ned sig. In och stänger av brandlarmet som låter som en parningssjuk sugga med en Viagraöverdos. Upp med alla fönster för att bli av med det svarta rökmoln som invaderat vår ringa boning.

Ingen förluster mer än elvispen, men där antar jag att Claes Ohlsson kan stå till tjänst? Och så en klart utsliten högerarm. Vet ni hur lång tid det tar att handvispa dubbel mängd marängmojs till ett hårt skum? Svaret är alldeles för länge......