Okej, i början var det kul. Jag rycktes med, log och klappade händerna. Det ryckte lite i danstarmen. Men hallå! Det räcker nu. Enough is enough! Men biter det? Nopi, jag ska tydligen torteras in i det oändliga.
Men okej, det är väl vad en trollmor får stå ut med. Vareviga fredag. Första parkett. The Worrying Kind på högsta kräm och in kommer de; mellantrollet & lilltrollet, ibland med trollkompis som extra förstärkning. Riggade till tänderna i balettkläder, halsband och hårpynt. Hopprep som mick och så skrålar de för fulla muggar "we all like the chickens, we all want the chickens... baby I'm the wojjiiing king".
Backara, se upp för snart kommer The Trols!
Inlägg
1 timme sedan
4 kommentarer:
Haha..... oj vad jag minns! På en del går inte aldrig över. :-)
Jag slipper det till vardags - lillputtan kommer bara ca varannan vecka och då står jag ut med alla schlagersarna - oftast serverade som potpurri med pianokomp.
Hahaha, vilken innovationsrikedom i fråga om texttolkning! :)
Mamse, tror att det lilla trollet lär tala om sig på ett eller annat sätt..
Carra, deras svengelska är lite speciell..*S*
Bloggis, Du kan få en film om Du vill?
Skicka en kommentar