Förväntan.....

Efter en sommar som inte varit helt enkel, där sorgen har tagit en stor plats, så ser jag för en gångs skull fram emot hösten. Att få låta livet vandra in i sina vanliga rutiner, känna att ramarna i vardagen att stöttar mig och leder mig framåt.

Jag ser fram emot en höst för mellantrollet där skolan erbjuder en plats för kamratskap och inte som förr, en plats för oro och vånda. Jag längtar efter att få se lilltrollet ta sina första stapplande steg i läsandes kontemplativa konst. Jag är nyfiken på vad min kärlek till trollfar leder mig i höst, när vi verkar ha lagt många av våra prövningar bakom oss. Jag är förväntasfull för en höst där mina konstnärliga egenskaper ska prövas i det offentliga. Jag längtar efter att de vänskaper jag byggt upp ska fortsätta och frodas.

För första gången lämnar jag sommaren utan sorg, och går in i hösten med förväntan. Och det känns skönt. Som om livet blir längre. Lugnare. Och mer kärleksfullt.