Oups.. igen....

Igår var jag på dejt. Med en attans charmig karl. Men ta det lugnt, vi skulle bara äta lunch. Inte helt otrevligt. Moralens väktare kan dock andas ut, mannen är gift. Lyckligt sådan. Med min kusin. Och skulle han någonsin hoppa över skaklarna så skulle det definitivt vara med min man och inte mig. Fast jag tror inte det är aktuellt. Hur som, trevligt var det och inspirerande.

När jag är som mest engagerad och halvligger över bordet så blir det lite tumult bakom min rygg. Servitrisen kommer med en bricka knöckad med bubbelvatten, när en gäst brutalt kliver rakt in i sagda servitris. Brickan flyger upp i luften, flaskorna far all världens väg och hela Vatikanstatens årskonsumtion av bubbelvatten landar på min rygg för att därefter med tyngdlagens hjälp söka sig nedåt till mer dolda platser.

Kallt blev det. Och blött.

Efter lunchen tar vi en promenad tillsammans, fullt med människor i farten ilar runt som förgiftade råttor för att fixa julklappar antagligen. Vi går och småpratar, när jag med hög stämma deklarerar:

- Men herreminje vad jag är blöt i trosorna!

Precis som i en film stannar allt upp, människor vänder sig om och tittar på mig med förfärade blickar. Mitt lunchsällskap flinar glatt och kontrar med:

- Det var länge sedan en kvinna sade så till mig.

Oups... I did it again!