Trollmor: Gumman, vad är det? Varför gråter Du?
Mellantrollet: För ni lyssnar inte när jag pratar
Trollmor: Förlåt gumman, det var inte meningen. Men alla pratade på en gång och det blev så rörigt.
Mellantrollet: När det blir så så känns det som om jag inte finns. Och det gör ont inuti mig.
Trollmor: Men älskade hjärtat, hur då ont?
Mellantrollet: Som om ingen tycker om mig.
Trollmor: Älskade skruttis, jag älskar Dig massor. Och jag vet många som älskar Dig massor.
Mellantrollet: Mamma, jag vet att Du älskar mig. Men det känns inte alltid. Och när det inte känns då gör det ont.
Trollmor: Gumman, jag tycker det är jättebra att Du säger till. Kan inte Du säga åt mig varje gång det känns så så kan vi tillsammans komma på hur vi ska göra så att det blir bra.
Mellantrollet: Vet Du mamma, att nu känns det faktiskt bättre.
Trollmor: Så skönt gumman, jag tror att det är för att vi pratar om det.
Mellantrollet: Mamma, det är bra med Dig. För vi kan prata om allt. Det är nog kärlek eller hur?
Trollmor: Det är absolut kärlek vännen.
Inlägg
7 minuter sedan
9 kommentarer:
Oh, jag blir alldeles varm.
Ja, det är en ovillkorlig-aldrig sinade- för evig-KÄRLEK!
moderskärlek!
Mitt hjärta myser
Underbart, att hon kan sätta ord på det som gör ont...Gullunge!
Men va söt hon är!!! *vill bara krama om henne*
varm i hjärtat - vilken unge!
Mellantrollet är otrolig på att tala om, på ett rakt och ärligt sätt, när det känns fel. Jag måste dessutom ge dig en stor kram och eloge för att du lyssnar och verkligen hör henne!
Hon är "one of a kind", en riktig tänkare vilket inte alltid är helt lätt - vare sig för henne själv eller omgivningen. Men hon är ovärderlig!
Skicka en kommentar