Av kommentarerna att döma är det inte många som är här längre. Visserligen har jag en såndäringa logg, men den glömmer jag alltid bort. Fast jag tröstar mig med att det alltid finns några vilsna stackare som ramlar in.
Iofs får jag skylla mig själv, för jag är extremt dålig på att besöka andra bloggar.... eller lämna fotavtryck. Jag gör som jag brukar, skyller på livet. Det tar sådan tid *s*
Efter att i några veckor ha kört på i ett alldeles för högt tempo, där bl a lunch har bortprioriterats, så tog jag mig ut idag. Ett otroligt vackert vårliknande väder mötte mig. Och ett otroligt varmt och själfullt lunchsällskap väntade. Prat om livet i stort och smått (mest stort) avverkades tillsammans med riktigt god mat. Tänk så lätt det är att glömma bort de små njutningarna som ger så stort nöje?
Till råga på allt blev jag bjuden! Tänk vad fina vänner jag har. Jag är lyckligt lottad, även om jag i mina mörka stunder tenderar glömma bort det. Bara ta det för givet, och inte tänka på vilken läkande effekt de har. Att det alltid finns ett öra som lyssnar, en axel att luta sig mot. Det, my friends, är lycka!
Inlägg
5 timmar sedan
2 kommentarer:
Du har rätt, det är lycka att ha en sån vän som du! Kändes som vi skulle kunna suttit där i flera timmar. :)
Hej igen!
Det var ett tag sen - jag har helt sonika rationaliserat bort att läsa andras bloggar än dem som läser och kommenterar hos mig. Det har inte ett dugg med personen i fråga att göra, bara en simpel fråga om tid.
Jag märker direkt om jag varit dålig på att läsa och kommentera i några dagar, då slutar genast folk att klicka sig in till mig. Så är det nog för de flesta.
Det är ganska många som slutar läsa och kommentera har jag märkt, av de favoriter jag hade från början, som sågs överallt ett tag, ser jag sällan till någon alls. Har inte du också märkt det?
Ibland har jag lust att sluta blogga helt, men sen blir jag så glad över mail och kommentarer från folk jag träffar som läser lite anonymt, och då får jag förstås lust att skriva igen. Men det tar på tok för mycket tid egentligen.
Så nu vet du att det inte beror på att jag tröttnat på dig eller din blogg - jag går lite då och då in på de "gamla" och kollar läget.
Ha det så bra! Du skriver så rart om dina flickor.
Skicka en kommentar