And the beat goes one...

Trollmor is still going strong. Den lokala sjukstugan har jag inte ens varit i närheten av. Hela trollfamiljen intakt, medan ressällskapet har haft lite stök med feber och andra krämpor. Den framtida generationen håller dock ställningarna och kör hårt i backarna.

Mellantrollet hade turen med att få en kanonpedagogisk skidlärare, så nu har den lilla damen fått en blodad tand. Säker på laggen, men framförallt tycker hon det är kul. Dock började dagen inte helt lugnt..... I morse var hon vrålförbannad. Hon skulle minsann inte åka några skidor inte. Det var töntigt, tråkigt, barnsligt och en hel massa annat.

Då pekade trollmor med hela handen och beodrade den unga damen till backen. För dit skulle vi, om hon så skulle ta sig dit i pyjamas. Protester, skrik och vrål men till backen kom vi. Och väl där kastade hon sig glatt ut i liften kring 10.30 snåret. Sedan körde hon järnet utan vare sig kiss- eller matpaus, fram till klockan 15. Då tävlar den lilla damen i slalom! Hon som några timmar innan ylade av ilska att hon aldrig mer skulle åka skidor... Men den gubben gick jag inte på.

Även lilltrollet kastade sig med förakt ut i tävlingen, och det var två små stolta troll som stod där med diplom & present. Även här blev tanden blodad och nästa år ska minsann mellantrollet gå för guld!

Nu kan man då tycka att jag var en elak mamma som tvingade ut henne i backen, men det gäller att läsa den lilla damen ordentligt. Hennes protest imorse hade inte ett smack med skidor att göra, utan var helt enkelt en fråga om maktkamp. Hur långt skulle hon kunna driva sin mor? Skulle det gå att manipulera henne eller blir hon genomskådad? Och det blev hon. Vilket resulterade i en kanondag i backen!

Nu är hela ligan bastade, duschade och utfodrade. Inväntar nu med en viss förväntan barnens sovtid.... det tar på krafterna att ha sportlov *s*

Och med det överlämnar jag ordet till andra intressenter som har mer väsentliga ting att dryfta.