Trots mitt ofta kaxiga yttre, min verbala inkonitens och rappa käft så klappar ett mjukt litet hjärta innerst inne. Och ibland händer det saker som får det att växa till oanad storlek.
Igår var ett sådant tillfälle, när jag fick den däringa bautastora delikatesskorgen. En liten tår i ögat klämde jag fram. Iofs hade jag jobbat för det, men ändock.
Och så idag. Äter lunch med en liten, naggande god bekantskap jag fått via bloggen (jag kör med lite integritet här, bara så att ni vet). En stående lunchdejt var onsdag, för att köra lite IRL bloggning (kan man det?). Och vet ni vad? (klart ni inte gör, hur ska ni kunna göra det?). Den goa lilla tjejen räcker över en present och säger något som att "för att Du finns". Och så kom den där tåren igen..... Hur fint är inte det? At bara sådär appropå ingenting visa sin uppskattning för en vän?
Fasiken, jag börjar snart tro på att jag är en fin människa.....*s*. Nu ska jag glo på Top Models och förfasa mig över ungdomens förfall!
Update: Det bidde inga små pimpinetta modeller. Det bidde några förvirrade läkare istället.... same shit, but different
Inlägg
1 timme sedan
6 kommentarer:
Själv är jag en riktig lipsill och tårarna svämmar över för minsta lilla.
Om du hittar söta modeller- säg till. För i min 3:a spelas det fotboll. Men ni kanske har andra kanaler i Stockholm.... (än Göta som vi har!)
Den där lilla bloggaren är det en gammal morsa? :-)
Asch, du vet vad jag menar.
Förvirrade läkare är väl vad du omger dig med på dagarna, åtminstone ibland. Måste du ha dom omkring dig på kvällarna också?
Och du - du ÄR en fin människa. Bara så att du vet!
Christina, jag övar på det...
Bloggis, jag uppdaterade....*S*
Mamse, gissa...*s*
Biggis, fast de på dagarna är inte snygga.... och Du - tack! Du med!(fasiken, man kan tro att vi är kära....*asg*)
Haha! Det här, i kombination med en del kommentarer på senare tid: ..."snart kan vi ju faktiskt pussas...", bygger på! Hohoho!
Skicka en kommentar