Kärlek

Som liten var jag en orolig själ, kände mig aldrig riktigt hemma någonstans. Alltid lite av en särling, och ståendes vid sidan om. Osäker på min familjs kärlek, och otrygg i tillvaron. Utom hos farmor.

Hos farmor var allt så enkelt och självklart. Farmor var en okomplicerad människa, uppfödd av den sörmländska myllan. Slitit hårt i hela sitt liv, och ändock behållit förmågan att uppskatta de små nöjena i livet.

Dagarna hos farmor var alltid fyllda av små uppgifter som måste utföras och som fick en tanig liten tjej att känna sig kompetent. Fönster att tvätta, golv att sopas, mat att lagas och sopor att kasta. Att 7 år gammal själv få gå ned för trapporna till gårdshuset, för att öppna den tunga tunnan och sedan gå upp igen, kan få vilket barn som helst att känna sig stor.

Det var aldrig några större utsvävelser i farmors lilla två rum och kök, men fredagen förgylldes alltid av en hallonsoda och gelehallon som åts sittandes i farmors gungstol. På TV såg vi bara på lördagar, när farbror Hylland trollband det svenska folket. Farmor knirrandes i gungstolen, och jag nedbäddad i finsoffan. Att somna till det sövande ljudet av farmors gungstol gav mig lugna rofyllda drömmar.

Hos farmor hände det aldrig något speciellt, men ändå var det aldrig tråkigt. För vem kan ha tråkigt när man har en farmor som kan förvandla kökssoffan till ett sjörövarskepp? Balkongen till en djungel eller källaren till ett grotta fylld av hemliga skatter. Som kunde gunga högre än alla barn i parken, och gärna sprang kapp till fontänen på torget.

Vem kan ha tråkigt med en mäniska som alltid lyckades se det goda hos människan, trots de jordiska misstag de må ha gjort? Som lyckades förvandla ett besök på kyrkogården till en släktsaga fylld av vackra stunder. Som ställde krav, satte gränser, och belönade mig med kravlös kärlek. I alla fall inte jag.

Stunderna hos farmor gav mig ro i själen, ett andligt hem. Och även som vuxen ett tillflykt till kärlek när verkligheten blev för svår.

Farmor finns inte längre i livet, men hennes kärlek har jag alltid kvar.