Tragikomiskt

Nu är jag helt slut! Fysiskt och psykiskt utpumpad. Dagen har varit som ett intensivt gympapass, både mentalt och fysiskt.

Först jobb ute hos nya kunder, sedan lunch med en finansiär jag fixat till en annan kund för att därefter ila iväg till min terapeut och avrapportera min mentala status. Sedan bilfärd söderut för att packa ihop pappas lägenhet inför flyttlasset som kommer imorgon.

Jag har kastat i 180, rensat och röjt så det stått härliga till. Tror nog att pappa behövde det. För varför har han annars 52 örngott? Och fick han bestämma så hade alla kastruller kastats, medan väggalmenackor sedan 90 talet fått följa med.

Men jag känner mig nöjd. Som människa. Känner att jag faktiskt är en bra person. Inte bara jobbmässigt, utan även som mamma, partner, vän och medmänniska.

Och med det säger jag godnatt! Här ska sovas i 180, jag vet inte om jag ens orkar med systrarna sisters inatt....

Allmän blogginfo: Det blir förmodligen en ofrivillig time out då jag inte kommer ha tillgång till dator på ett tag. Hoppas ni kommer sakna mig *s*

Trögfattad!

Att jag aldrig lär mig. Hur dum får man vara egentligen? Okej att jag är blondin, men några gränser måste finnas....

Ta aldrig bort koppen från kaffeautomaten innan det runnit klart!

Hilfe...

Jag tror min hjärna kokar. Iaf bubblar det lite mysko i huvudet och mina mentala checklistor rullar som en prompter (?) innanför pannbenet;

- höstkläder till trollen / check
- flytt av pappas telefon / check
- äta mat / check
- bokat flyttfirman / check
- flyttstädning / check
- sova / check
- boka möte med ny kund / check
- möte med revisor / check
- tvätta håret / check
- kontraktskrivning nya lokalen / check
- storhandla / check
- andas / check

You get the picture? Men okej, jag ska inte gnälla. Så är det om man har låååång semester, men det är liiiite mycket nu. Bara pappas flytt är över så lugnar det sig lite.

Nu känns det genast bättre! Man ska aldrig underskatta gnällandes helande effekt, nu känner jag mig genast lugnare. Liten ekonomisk ångest dock... lilltrollets shoppingvanor gjorde stora hål, fast det var henne väl unt. Att slippa ha en garderob full av arvegods.

Om jag nu inte kommer på något mer otroligt oväsentligt som jag måste delge er så tänker jag krypa till kojs med mina nya sängkamrater, systrarna sisters.

För övrigt anser jag att fotbollspubliken bör IQ testas. Då kanske man slipper rötäggen.

Jag förstår inte!

Jag fattar bara inte hur en del tänker (ganska många faktiskt) eller tittar sig folk inte i spegeln innan de går ut? Var på shoppingrunda med Lilltrollet, som btw är en naturtalang för "shop til you drop" konceptet. Kan väl säga att mor hennes tog slut först, ungefär i samma veva som det började eka tomt i plånboken. Men what the heck, jag får väl jobba lite till.... *s* Fast det var å andra sidan första gången som hon fick köpa det mesta nytt, hon har mestadels fått ärva storesyrran. Hur som, tillbaks till ämnet - folks känsla för stil, eller rättare sagt brist på stil.

Varför måste människor gå omkring i cityshorts MED leggings under? Varför måste unga killar ha baggy jeans som hänger på halva rumpan och man ser deras kalsipper? Varför måste medelålders herrar ha långt hår? Eller än värre flätat hår? Varför måste medelålders damer (som jag) ha minikjolar där halva skinkan hänger utanför?

Är det fel på mitt estetiska sinne eller är jag bara gammal?

Slutstation

Att åldras i Sverige idag är inte lätt. Och att få ha det bekvämt de sista levnadsåren är inte alla förunnat. Det är svårt att åldras med värdighet i vårt land. Har man sedan inga barn, släktingar eller förmögenhet så är det i princip omöjligt.

På fredag ska jag hjälpa min far att flytta. Vid 80 års ålder och med en hjärntumör så blir hans liv ganska förvirrat ibland. Min systers 2 veckors resa till Frankrike omvandlades i hans tankar till en 2 årig emigrering till USA. När hans tankar genomgår sådana loopar är det lätt att förstå att han glömmer om han har ätit, tagit sin medicin eller tillgodosett andra grundläggande behov.

I dagens välfärdssamhälle räknas han dock som alldeles för frisk för att få någon som helst hjälp eller tillsyn. Hans ben och armar hänger än så länge med, men att motorn som styr det hela hackar betänkligt tar man ingen hänsyn till.

Visst kan man sedan tycka att vi barn borde klara av att hjälpa vår far med detta, men nu är inte livet fullt så enkelt. Han bor i en annan stad och vägrar flytta, vilket jag respekterar. Vi syskon har små barn och heltidsjobb, så den tillsyn vi kan ordna får ske på helgerna. Men det räcker inte för vem hjälper honom dessemellan?

Nu är både jag och min syster ganska så påstridiga personer, som inte drar oss för att använda charm, pock, smicker och argument för att få vår vilja fram. Det har gett resultat på så sätt att pappa fått förtur till seniorboende, där det iaf finns grannar som håller ett öga på honom. En restaurang han kan besöka och sociala aktiviteter som håller honom igång.

För oss är det en stor lättnad, men för honom är det förenat med sorg. Visst förstår han det förnuftiga i flytten, men samtidigt finns det en baksida. Han vet att slutet närmar sig. Detta är "the last resort".

Trollmor goes ikognito

Precis som Fantomen brukar Trollmor hänga av sig dykardräkten, stoppa undan silvertejpen och klä sig i vanliga kläder (om än något bläckfärgade ibland... se tidigare inlägg), för att vandra på gatorna som Mrs Batbut. Detta gjorde jag idag. I flera timmar. I min lönlösa jakt på rosa & blå jättekondomer (se tidigare inlägg). Men idag lyckades jag inget vidare....

Så har ni varit i Stockholm idag och sett något av följande:

1. Förvirrad blondin på bussen, med bläckfläckar i ansiktet - det var jag!

2. Totalförvirrad blondin på Fältöversten, som inte kan bestämma sig om hon ska ut eller in vilket medför att hon "fastnar" i svängdörrarna. Det var också jag, och tre varv tog jag!

3. Totallost kvinna som försöker svara i mobilen, samla ihop kassarna och ta sig av tunnelbanan samtidigt. Resultatet? Hon svarade i en kasse, glömde en annan kasse på sätet och avslutade med att sätta sig på rumpan i gången. Det var också jag! Ont i rumpan fick jag, men alla kassarna kom hem !

Mission impossible!

Jag är totalt slut. Helt färdig. Uppdrag regnkläder tog jag itu med idag. Och trots att hösten bara ligger i startgroparna var det i princip tomt i affärerna. Till råga på allt är det bara regnkappa som gäller. Inga fjösiga regnställ här inte. Nej tack, rosa till lilltrollet och blått till det stora. Helst med blommor på. Nemas problemas, trollmor fixar. Not! Inte en jäkla regnkappa i hela stora staden.

Är det möjligen någon som bunkrar regnkappor och tänker sälja till ockerpris? Jag är en klar spekulant! You just call me. Just nu är jag så desperat att jag kan tänka mig att betala många dollares för dem.

Sista utvägen är att skaffa gigantiska kondomer i blått och rosa, klippa hål för ögon och mun. Voila! Smidigt, följsamt och tar ingen plats i väskan. Och vilket jäkla glid de lär få i rutchbanan. Vad tror ni om den idén?

Ropa inte hej!

Jaha ja, ordningen återställd. Vem var det som sa "inga klantigheter på länge" alldeles nyligen? Jo tack, undertecknad. Men jag kan meddela att nu är allt som vanligt igen!

Trollmor har piffat sig lite extra den här dagen i ett försök att hålla kvar gårdagens sötma. Svassar förmodligen lite extra på ändalykten under färden till bussen. Folk tittar och ler, förmodligen på de små trollungarna men även trollmor suger i sig uppmärksamheten. Många blickar blev det. Och leenden. Men det är ju bara bra för självförtroendet eller hur?

Sitter så på bussen. Mellantrollet tittar intensivt på mig och jag frågar med ett leende i rösten:

"Tycker Du jag är fin idag gumman?"

Mellantrollet skakar på huvudet och säger "nej mamma, men Du är alldeles svart i ansiktet!"

Tack för den Televerket! Sensmoralen av detta - ha inte en läckande svart tuschpenna i handväskan. Och om ni nu har det, kolla fingrarna efter det att ni varit där och grävt. Glömmer ni även detta så ge då fasiken i att klia er i ansiktet! Och i håret! Och torka för bövelen inte av er på den ljusa kjolen!

Where have all the hours gone?

Eller om det nu var flowers om man ska vara riktigt noga. Fast i mitt fall handlar det om hours. Igår hade jag alldeles för många och idag har de totalt tagit slut. Så frågan är då:

1. Har jag feldisponerat tiden?
2. Tog jag vilodagen alldeles för allvarligt?
3. Har någon infernalisk liten tidstjuv varit här och nallat några timmar idag?

Min teori är nummer 3 - vad gissar ni på?

Fick ett refuseringsbrev idag, så jag lär inte bli 2000-talets svar på Astrid Lindgren den här månaden "snyft". Om ni läser den här meningen med empati och lyhördhet så förstår ni att jag behöver u p p m u n t r a n idag. Inte så att jag vill be om det, eftersom jag är så subtil i min framtoning........ eller hur det nu var. *s*

I övrigt kan jag rapportera att jag är ganska söt idag, iaf i mina egna ögon. Om ni nu vill veta. Och vill ni inte det så får ni raskt radera ut denna mening ur ert minne. Poff! Borta!

Själv ska jag nu i säng med min senaste kompis, en kvinna! Hon hade nöjet att förgylla min tid i sängen även igår. Enda nackdelen är att hon är lite tung och tar en sabla stor plats! Men vad fasiken, 600 sidor är inte direkt en piss i Mississippi. Oups, ser till min förskräckelse att det inte var en hon. Inte enbart. Det var 2 stycken honor. Systrar kan man tänka. Ja, ja alltid lär man sig något. En ska inte vara rädd för att prova nya konstellationer. Vem vet, jag kanske lär mig något?

Fröknarna Barbara och Stephanie Keating, jag välkomnar er till min säng så även denna afton! Inte så länge dock för jag är lite mör, men en snabbis blir det allt. *´

Och med dessa ord drar jag mig tillbaka för att vila både kropp och själ. Jag önskar herrskapet en god sömn

*en riktigt tantsnuskroman med titeln "Igår, idag, imorgon" försöker jag plöja mig igenom

Slut snart?

Men attans vad lång den här dagen var. Får jag gå och lägga mig snart?

Vilodagen

Idag har jag nog lyckats över förväntan. Med att göra ingenting alltså. Faktum är att hela helgen har gått åt till att "göra ingenting". Får jag guldstjärna då? Inga tabbar direkt att rapportera, förutom lite puckad planering. Vem åker till IKEA lördagen efter löning? Enbart för att köpa kaffemuggar. Och inte ens till mig! Iofs var det flera som åkte till IKEA... och de hade betydligt mer än kaffemuggar i vagnarna.

Storhandlat har jag lyckats med också, men det är snudd på kontemplativt att vandra runt i en tom matvaruaffär (storhandla gör man när solen skiner) och småplocka lite hit & dit. Av någon mystisk anledning blir det alltid en knökafull kundvagn trots att jag enbart ska ha kaffe och toapapper! Det är alla de däringa "bra att ha" grejorna som på något mystiskt sätt tar sig ned i min vagn. Förmodligen försöker de bli adopterade och blöthjärtad som jag är låter jag dem alltid följa med hem.

Mellantrollet har varit ute på entreprenad och är just hemkommen, Lilltrollet har haft en kompis här hela dagen - och trollmor har hunnit måla naglarna, läsa tidningen, sova en stund och pilla sig i naveln. Snacka om vilodag!

Var dock lite nervös en stund. Inifrån lilltrollets rum hörs hennes höga och bestämda röst förkunna "Nu leker vi att vi är rävotjonärer som blivit fångade och ska halshuggas så blodet sprutar". Kanske dags att revidera umgängeskretsen för litet troll?

Ingeting är gratis!

Läste en blogg imorse. Om en nykter alkoholist. En otroligt naken blogg, där alla "ursäkter" och förklaringar gicks igenom. Alla svek som begicks. Och hur hon tog sig igenom det. Hur varje dag är en kamp. Men att det är värt det. Belöningen som nykter är större än priset hon fick betala som alkoholist.

Det är en positiv läsning, samtidigt som den gör ont. För hur det än är så valde min mor spriten framför sin familj. Och det sveket sitter djupt. Att bli ratad av sin egen mor är något som sätter outplånliga spår hos ett barn. Så tänk på det alla ni som lever i gränslandet, se er i spegeln och fråga er om det är värt priset. Att offra era barn för alkoholen. När ni väl har vandrat in på den vägen är det en tung och lång vandring tillbaka. Ibland är det omöjligt att vända om. Är det verkligen värt priset?

Trygga Troll

Frälsningssoldaten: Tack för bidraget lilla fröken. Gud välsigne Dig
Mellantrollet: Tack, men det behövs inte. Mamma tar hand om mig

En hemlis....

Vet ni vad jag gjort? Scary så in i Norden..... om jag viskar är det inte lika läskigt...


Jag har startat upp en firma för mina fusing alster... och hyrt in mig på en lokal... Skitläskigt! Fast det blir på hobbybasis initialt, men ändock.... wish me luck!

Taktiskt troll!

Trollmor: Du vet att Du inte får slåss!
Mellantrollet: Men hon retade mig!
Trollmor: Gumman, det spelar ingen roll. Man får inte slåss!
Mellantrollet: Vad ska jag då göra när hon retas?
Trollmor: Vad gör Du i skolan? Inte slåss Du väl i skolan om någon retas?
Mellantrollet: Nej, men i skolan har vi regler
Trollmor: Men det har vi med!
Mellantrollet: Men det är skillnad!
Trollmor: Vad då för skillnad?
Mellantrollet: Men mamma! I skolan måste man lyda för annars tycker dom inte om en.
Trollmor: Jaha och?
Mellantrollet: Du är ju min mamma, Du måste älska mig även om jag är olydig!

Lilltrollets premiär!

Trollmor: Hur var första skoldagen då hjärtat?
Lilltrollet: Det var jätteroligt. Vi fick glasstrut.
Trollmor: Mumsigt. Var det roliga kompisar då?
Lilltrollet: Mmm, massor med tjejer var det
Trollmor: Och lärarna då, var dom trevliga?
Lilltrollet: Jättesnälla. Men jag tror inte dom är så bra!
Trollmor: Jaså, varför inte?
Lilltrollet: Vi har ju inte lärt oss att läsa än!

Strange... very strange...

Sitter hos frissan för att äntligen bli av med den kolsvarta autostradan som löper mitt uppe på skallen och totalsabbar mitt solblekta hår.

Hur skönt är det inte när någon mojsar runt i håret? Hur skönt som helst! Sedan så, allt färdigt och jag ser ut som en liten alien med huvudet fullt av små staniolpaket. På med lite värme och sedan ska jag bli vacker som en dag.

PANG! Frisörskan kommer springandes och själv är jag totalt yr i bollen. Vad hände? Blixtnedslag eller fick värmeapparaten överslag? Nopi. Trollmor somnade! Och landade med pannan i bordet. Hos frisören. Ridå!

Nu går jag och lägger mig. Utan staniol!

Trollmor tolkar

Trollmor: Hade ni det mysigt på Skansen idag hjärtat?
Lilltrollet: Det var jätteroligt. Vi åkte bilarna och åt sockervadd
Trollmor: Såg ni inga djur då?
Lilltrollet: Jo såklart. Björnarna såg vi och så några till
Trollmor: Såg ni sälarna?
Lilltrollet: Ja och kossor. Och så några fler
Trollmor: Mysigt, vilka var roligast då?
Lilltrollet: Dom där som sprutar färg ur stjärten
Trollmor: Vad då?!?!
Lilltrollet: Men mamma, Du vet. Dom där som har massor med färg i rumpan
Trollmor: Naej, inte direkt. Du får nog ge mig lite ledtrådar
Lilltrollet: Men mamma, dom där fåglarna med alla svarta fjädrar. Så fäller dom ut dom och sprutar färg ur rumpan så dom blir fina
Trollmor: Aha... påfåglarna menar Du?
Lilltrollet: Just det!

Höstrenovering

Nu börjar allvaret! Skolstart, jobb och 8 månaders mörker väntar. Yes sir! Den långa, sköna sommaren nalkas sitt definitiva slut. Lite skönt ska det bli att få struktur i tillvaron iofs, om jag bara slapp det förbenade mörkret. Hur som, har börjat lite smått att förbereda inför kommande tidet. Barnens kläder har fått en mycket sporadisk översyn. Haja hur mycket de växer på en sommar! Kostar en förmögenhet att förnya garderoben varje höst och vår, till två (just det, 2!) klädtokiga små troll (eller om det nu är trollmor som är en smygfashionista?).

Efter att ha gått igenom byxförrådet har jag snabbt konstaterat två saker:

1. De har växt ungefär 1 meter i sommar (okej då, lite överdrivet)
2. 10 par byxor är overkill! I höst blir det max 6 par

Sedan fick även trollmor en liten lätt översyn. Inte min garderob dock, den är en källa till konstant missnöje eftersom jag hatar att köpa kläder till mig själv. Skor är mitt absolut värsta! Helst skulle jag leva livet rakt igenom i chezuz sandaler - hör skönt vore inte det? Okej då, inte mitt i smällkalla vinter kanske men då kan jag ha impregnerade fleecestrumpor.

Som alltid när jag aktiverar mig själv brukar det bli en del lärdomar som jag låter er kära läsare ta del av. Här kommer dagens:

1. När Du färgar ögonbrynen - ställ gärna klockan och somna helst inte. Om Du nu inte vill ha extremt mörka ögonbryn. Då gör det itne så mycket.
2. Rakar Du benen? Undvik gärna makens helt sprillans nya rakblad, om Du nu inte är förtjust i rödrandiga ben förstås. Då gör det inget.
3. Blanda inte ihop inpackningsflaskan med kroppsoljan. Skulle Du nu göra det så är det ungefär 6 tvättar som behövs för att få bort fettet. Om Du nu inte vill ha wetlook den närmsta månaden. Då är det okej.
4. Björntråd är inget bra alternativ när tandtråden är slut. Inget bra alternativ alls.

Sedan hann jag inte så mycket mer innan det blev dags att göra middag. Köttfärslimpa med pressad potatis, rårörda lingon, gröna ärtor och brunsås. Anyone up for dinner?

Senaste nytt kl 20.00 anno 2006:

5. Olja in fötterna EFTER duschen. Gissa varför!

Eller hur?

Har just fått pressa mig fram bland tusentals av halvnakna karlar för att lyckas ta mig hem! Man väljer väl hur man vill tillbringa sin lördagskväll eller..... Okej då, några halvnakna damer var där också. Men karlarna var i klart majoritet, I promise!

Hur som, efter adrenalinsprutan doktorn tutade i mig så verkar hjärnan ha gått igång för jag kom på lite smartiga saker. Tycker jag iaf. Och helt egofixerade såklart, ödmjuk som jag är *S*

Liten Battis (jag alltså) - Batbit
Smörig Battis - Batbutter
Sur Battis - Batbitter
God Battis - Bitbat (långsökt.. men är lite som Kitkat)
Dålig Battis - Badbat
´
Konstigt.. när jag tänkte på det verkade det mycket roligare... nej, dags att sova nu. Verkligen! Jag ber att få dra mig tillbaka och tillönskar eder alla en skön & vilsam sömn. Hasta manana som vi säger här i Trollskogen

Snyggt jobbat trollmor!

På hypokondrifronten är det lugnt. Dock krävdes ett litet läkarbesök för att komma tillrätta med problematiken. För att göra en låååång historia kort, eftersom jag haft lungemboli ett antal ggr så blir läkarna på vårdcentralen alltid lite skitibyx när jag dyker upp. Framförallt om det gäller värk i bröstet eller andningsproblem. Alltså slutar det alltid med vidare besök på Akuten, trots att jag heligt bedyrar att det inte är det som är problemet. Iofs förstår jag dem, klart man måste eliminera det. Samtidigt skäms jag lite för att ta tid och resurser i anspråk, framförallt som det blir VIP behandling när Trollmor dyker upp. Vad sägs om 2,5 timmar från ankomst till utskriven, på akuten en lördagkväll? I detta ryms då undersökning, röntgen, behandling, läkarsamtal - jag klagar då inte på svensk sjukvård idag inte. *s*

Vad var då problemet? Helt enkelt en icke läskunnig Trollmor! Har man seriös astma är det dumt att behandla sig med utgången medicin......

Nu går jag in i garderoben och skäms. Kommer ut när jag slutat rodna! Tack och godnatt!


ps: när jag blir stor ska jag sjunga som den här tjejen!

Hypokondri i Trollskogen

Så tog vi oss äntligen ut till Trollskogen igen efter en vecka i stan. Lugnet, friden och stillheten behövs. Hade en mycket kort actionlista på vad vi behövde fixa till för att stänga igen huset över vintern, så stressen var obefintlig. Men vad händer då?

Jo tack. Jag har däckat totalt. Det började i förrgår, när en otrolig fysisk trötthet kom över mig. Att gå ned till affären kändes som ett maratonlopp, och så fort jag satt still i mer än 10 minuter så slocknade jag. Jag som aldrig sover middag. Gårdagens pokerparti fick jag avbryta för jag blev helt slut bara av att sitta upp. I horisontallägge blev det något bättre, andningen blev lättare och yrseln stannade upp. Trycket över bröstet är som bäst i halvliggande position, men det allra värsta är den otroliga fysiska tröttheten. Jag gjorde ett försök att gå ut i trädgården för att plocka äpplen, men kallsvetten gjorde att jag raskt kröp ned i soffan igen.

Och här ligger jag och oroar mig. Iaf lite. Så frågan är om det är ångest över gårdagens djupa tankar, oro inför jobbveckan eller om min kropp helt enkelt har fått vila för lite? Eftersom jag har haft vatten i lungsäcken några gånger känner jag igen symptomen, men å andra sidan känns det ungefär samma lika när astman är igång. Eller ångesten. Att gå till doktorn verkar lite "overkill", förmodligen är det bara en lätt släng av hypokondri som går över efter en god natts sömn (här var det trollparty mellan 02.00-04.00 inatt!).

Nej, nu ska jag sluta att uschla mig! Jag återgår till min blodiga, mordiska deckare och fångar några bovar så går säkert (de inbillade?) krämporna över!

Sanningens minut

Jag har inte riktigt känt mig i balans de senaste dagarna. Inte så att jag är deppig direkt, mer som att jag inte är i fas med mig själv. Något som legat och stört mig, som pockar på uppmärksamhet.

Efter den gångna helgen blev det ännu tydligare. Här träffar jag ett gäng kanonmänniskor, som jag gillar och som jag vet gillar mig. Och ändå blir jag spänd, känner hur ett gäng av gallergrindar faller ned och låser mig inne. Och så vaknar ett bekräftelsebehov i 180. Helst av allt vill jag få signerade brev där var och en intygar hur bra jag är. Fast jag inom mig vet att stora flertalet gillar mig.

Samma sak i jobbet. Jag vet att jag sitter i en bra sits, jag har bra betalt och behöver inte jobba alltför mycket. Och ändå kan jag inte riktigt njuta av det. Det är som jag skäms för det, och helst vill jag ha intyg på att det är helt okej. Att jag får jobba lite och tjäna bra med pengar, att det är helt okej. Samtidigt så kan jag inte ta det till mig när någon säger så.

Inser att detta blir otroligt rörigt och svamligt, jag kan inte riktigt få ur mig det jag vill säga så egentligen borde jag vara tyst. Hur som, jag har iaf kommit till insikt att jag har en mur kvar att riva, den är inte så stor men otroligt viktig. Jag måste lära mig lita på människor! Och mig själv! Tillit ska bli det nya mantrat för mig. För utan den tilliten lär muren vara kvar, och utestänga mig från den äkta närheten. Till min man, mina barn, mina vänner - såväl nya som gamla.

Det är inget lätt jobb, men nödvändigt. Och har jag lyckats komma så här långt ska jag nog fan i mig ta mig resten av vägen! Keep your fingers och kom gärna med pepping - det lär behövas!

Hålligång i skogen

Nu så är jag på plats i Trollskogen igen och jag känner hur lugnet sprider sig, samtidigt som en viss melankoli infinner sig när jag ser hur löven sakta sprider sig över den tidigare så gröna gräsmattan. Blommorna sprider de sista ljuva dofterna och dess tidigare så klara färger börjar sakteliga mattas av, för att förbereda sig för vinterns långa vila.

En klar vacker höst är något jag definitivt gillar, men när regnet vräker ned och vindarna blåser så trivs jag inte alls. Vintern är inte heller mitt rätta klimat, och jag ser med oro fram enot de mörka, tysta dagarna som väntar. Jag skulle aldrig kunna lämna Sverige, men jag skulle gärna flytta hela landet några breddgrader längre söderut. Någon som är med på den?

Nu ska här lirars poker och ätas popcorn i 180!

Trollskogen calling

Efter denna långa sköna sommar är jag inte riktigt storstadskompatibel. Jag får ont i benen av asfalt, får tuppjuck på cyklister, bilarna låter och det är allmänt stökigt här i Tokholmen.

Men de små trollen är lyckliga som få! Snacka om att ha storstadsabstinens. Idag har vi gjort söder by foot, trollen utrustade med var sin dockvagn (rosa såklart) och med mobilerna (fejkade, i rosa) i högsta hugg har vi trampat hela Hornsgatan fram och tbx. Trollmor fick stränga instruktioner att gå minst 18 steg bakom! Kan väl säga att de lockade fram ett och annat leende hos de förbipasserande.

Lunchen intogs i vår favvo korvkiosk, där tonåriga expediten var lite orolig över att "bebisarna" var nakna i vagnarna. Mellantrollet spänner blicken i henne och frågar med sträng röst "och hur många barn har Du då om jag får fråga?"

I övrigt har jag inte åstadkommit ett skapandes grand. Och så har jag huvudbry - ska jag åta mig en kund till? Eller ska jag inte? Det blir till att spå i kaffesump ikväll. Man kan ju tycka att jag vid 45 års ålder borde kunna bestämma sådana här saker själv, men icke då.

Jaktsäsongen har startat!

Efter att ha kuskat runt på små byvägar återkom jag bryskt till verkligheten idag. Innerstadstraffiken är inte att leka med. En del bilister kör med huvudet under armen, medan andra verkar tro att deras dyra bilar ger dem carte blanche att köra hur fasiken som helst. Men okej, dem kan man på något sätt ändå förutspå göra något galet, och ofta har man iaf några sekunders reaktionstid. Slutligen, det viktiga faktumet att det är en del plåt emellan.

Men cyklisterna!!! Herre jävlar vad jag får eksem på dessa. Inte alla dock, men de som för ett tyst krig mot bilismen genom att utmana så många bilar som möjligt, med de mest vansinniga manövrar som finns. Hallå! Även om jag ville kunna stanna på en femöring så går det inte! Och jag sitter i ett potentiellt mordvapen när Du helt oskyddade cyklist gör en plötslig vänstersväng framför mig. Min bil får på sin höjd lite repmärken, men Du lär förmodligen försvinna in i evigheten. Och jag kommer alltid att få leva med ångesten. Vad är det Du vill bevisa?

Ett lysande exempel; jag kommer körande på en 30 väg, enkelriktad. Det är en skarp vänsterkurva med dold sikt och jag skär kurvan något. Tvärnit! Och tack vare ett vaket sjätte sinne lyckas jag kasta om ratten för emot mig kommer en cykel. I full kareta! Och skär sin kurva, där hon kommer cyklandes mot trafiken!

Till råga på allt har människan mage att hytta med näven! Tror ni jag var sugen att lägga in backen?

Instängd!

Sista semesterveckan började jag med att jobba. På något sätt stämmer det inte, men jag är lika glad för det!

Det som däremot inte är trevligt är att behöva ha riktiga skor på sig! Mina små stackars tår mådde inte alls bra inklämda i ett par visserligen snygga, men ack så instängda loafers. Och då har vi inte ens nämnt rumpan! Vad tror ni den tyckte om att vara inklämd i ett par tighta jeans?

Fast värst hade nog en annan kroppsdel...

Kring lunchdel hade jag jordens tryck över bröstet. Försökte intala mig att det var lufttrycket, men så kom regnet igång och inte släppte det. Okej, stress kanske fast jag kände mig lugn och fin. Men icke då, nit där också. Började då djupandas för att försöka lätta på trycket, men det blev värre.

Hjärtat! Plingade en tanke upp i huvudet och jag blev lite nervös. Men vet ni vad? En snabb rush in på damrummet och av med BHn. Vips var trycket borta och jag blev god och glad kexchoklad igen!

Tänk vad lätt det är ibland att lösa värdsliga problem *s*

Trolltaktik

Mellantrollet: Mamma, får jag cola till maten?
Trollmor: Nej gumman
Mellantrollet: Varför inte det?
Trollmor: Det är söndag, bara på lördagar vet Du.
Mellantrollet: Men mamma, det är ju lite fest idag
Trollmor: Men Du får ändå inte.
Mellantrollet: Snälla mamma
Trollmor: Nej
Mellantrollet: Mamma, snälla snälla?
Trollmor: Nej, sluta tajta
Mellantrollet: Men jag tjatar inte
Trollmor: Jo, det gör Du
Mellantrollet: Nej mamma, jag bara önskar högt

En alldeles vanlig lördag

Elva timmars intensivt pratande, sittandes på en hård träbänk (från vilken jag blev brutalt nedknuffad, inte bara en utan hela två gånger) - det är också ett sätt att tillbringa en lördag! Och ett sätt jag klart kan rekommendera. Ett par av er har jag nära kontakt med, flera av er känns som vänner efter tidigare träffar och några var helt nya bekanta som jag hoppas få fördjupa.

Gott rödvin, skratt så magen krampade och en avslutande skön promenad på Söder, i den varma sommarnatten. Ibland är livet gott helt enkelt!

Lilltrollet talar

Lilltrollet: Mamma, ska inte jag börja skolan snart?
Trollmor: Om en vecka gumman. Längtar Du?
Lilltrollet: Ohh ja. Sommarlovet har varit jäääättelångt
Trollmor: Nu gumman är Du stor, börja skolan och allt
Lilltrollet: Och snart fyller jag 6 år
Trollmor: Du blir så stor så fort gumman. Kommer Du fortfarande vara min gosefis när jag blir 100?
Lilltrollet: Men mamma, då är Du ju död
Trollmor: Okej då, men när Du blir 30 år då?
Lilltrollet: Nej, får då är Du skrynklig och det är inte lika mysigt
Trollmor: Men när Du blir 15 år då?
Lilltrollet: Men mamma, då är jag nog kär i killar!

Ohhh yeaaaaa!

Nu grinar jag igen. Mustafa, snacka om kraft och ork. Susanna, hur jäkla bra är inte tjejen? Och kvar är Kajsa.... Vore jag 30 år yngre hade jag börjat med friidrott imorgon!

Uppdaterat 20:55
Shit! Och min svåger är belgare.... Shit igen, nu tog Belgien ett guld till... Nu blir han inte nådig den j*a retstickan!

Fåfängan versus snålheten

Så kom den där roliga dagen. När körkortet ska bytas. Mitt värsta är att bli fotograferad. Vad jag inte förstår är varför alla kameror måste vara utrustade med förstoringsglas och zoom så att alla eventuella skavanker framträder extra tydligt.

Tar mig ändå i kragen och uppsöker en fotoautomat. Inser att jag är helt osminkad, har dock lite solbränna i ansiktet så jag slipper den grönaktiga looken. På med lite läppmojs och en hand genom håret. För att inte riskera att blinka i fel ögonblick spärrar jag upp ögonen så mycket jag kan. Försöker mig på ett försiktigt leende - klick! Så var det klart.

Ut kommer 4 identiska bilder. På en naturelle dam med vilt stirrande blick. Det ser ut som om jag går på uppåttjack. Iofs kan mina 4 koppar kaffe falla i den kategorien kanske...

Jag bytte även pass tidigare i år. Då var jag klart redo. Sminkad och fixad i håret. Vad blev resultatet? Jo tack, jag ser ut som någon som maken köpt via postorder. Inte helt lyckat alltså.

Så vad är då dilemmat? Jo, ska jag slösa 200:- och gå till en riktig fotograf eller ska jag låta ekonomin råda? M a o, vilket är starkast - fåfängan eller snålheten?

Hade jag kunnat hade jag lagt in en såndäringa röstningspryl, men det orkar jag inte mecka med idag inte. Jag litar på ert otroliga intresse för mitt liv....*s*

Alles in ordnung!

Idag jobbar jag, trots semester. Och konstigt nog så hamnade psyket på plats då. Tror nog att jag är tämligen dålig på semester. Får öva till nästa år, nu är det lite för sent med tanke på att det bara är en vecka kvar. På semestern alltså!

Jag tror jag ska adoptera Johan Wissman. Snacka om energi! Var tvungen att torka en liten glädjetår igår. Kanske blir fler idag... när damerna kommer loss!

Imorgon är en stor dag, och så säger jag inget mer! Pilutta er *s*

Btw så hälsar Butsaida att åska och regn väntar Tokholmen framåt kvällen, m a o gummistövlar på!

Ståpäls!

Det är ngt viss med Johan Wissman. Snacka om krutpaket. Nu måste jag hålla tummarna resten av dagen! Killen är klart värd en medalj!

ps: jag tycker lite mer om mig själv idag, inte mycket men på väg åt rätt håll iaf

Obalans

Idag är jag inte så förtjust i mig själv. Återkommer när det går över. Hoppas det blir snart. Det är så trist att vara osams med sig själv.

Heureka!

De senaste dagarna har jag klättrat på väggarna. Får inget ur händerna, för varmt för att måla och skrapa fönster så det får vänta. Försöker läsa men orkar inte engagera mig. Under ett svagt ögonblick började jag fundera på om jag har varit ledig för länge. Jobbtarmen suger lite. Och så oron för ekonomin under hösten. Som egen så kan jag iofs ta hur lång semester jag vill, men å andra sidan har jag ingen som helst debitering i juli och ytterst lite i augusti. Samtidigt har jag bränt pengar som värsta krösusen. Har filat lite på de tankarna, men det var inte hela sanningen.

Slog på TV:n för lite distraktion och då slog det mig! Heureka! I've got it! Det som har fattats mig är GÅNG! Har ju inte sett röken av denna totalmiffiga "idrott" sedan OS, så det blir väldigt många dagar av abstinens.

Men nu kan jag få mitt behov fyllt för dagar framöver. Jag sitter och fånstirrar på ett gäng karlar som marscherar genom Göteborgs gator med raska, bestämda steg. Viftar på rumpan värre än värsta Baywatch babe och ögonen lyser maniskt på dem. Så fort jag ser dessa varelser inser jag att mitt liv är ganska harmoniskt ändå och jag kan raskt återgå till att göra ingenting. För det måste vara bättre än att syssla med gång eller?

Testing testing

Jag syns inte! Borta. Vanished into the dark.... Eller så är det censur! Kanske inte skulle skrivit sådär om de religiösa skrifterna. Eller kanske blogger fått värmeslag?

Ska testa och se om det här fungerar....

Och Mickey - om Du läser här, jag sitter fast i Ditt spamfilter! Så snart slutar jag med mina visiter om Du inte släpper loss mig. Bara så att Du vet!

Nu ska jag bada i barnpoolen en stund, i väntan på lite spjutkastning. Pls correct me if I'm wrong men jag tycker att fröken Kluft har blivit riktigt snygg! Växt till sig liksom.

Take a guess!

Vad får man om man tar en trollmor med sömnbrist, stoppar ut henne i skogen solokvist med 2 överenergiska småtroll och sedan slår på den stora så att det blir över 30 grader i skuggan?

En ledtråd - en pedagogisk och tålmodig mamma är inte rätt svar!

Nu kastar jag in handduken, nyduschad i kallt vatten tar jag och kryper ned med småtrollen. Spännande kapitel i "Fem befriar en fånge" väntar.... Can't wait!

Lite tokigt ibland....

Står fokuserad på stegen och har bara en liten, liten bit av väggen kvar. Högst uppe i ett litet hörn och där behövs den lilla penseln. Sedan en snabb överstrykning med stora penseln och allt är klart.

Klättrar ned, hämtar penseln och sedan upp igen. Målar det lilla hörnet och inser att jag inte orkar klättra ned igen. Alltså gör jag som jag brukar, stoppar den i munnen. Fast åt f e l håll! Borsten inåt.

Kan väl säga som så att Beckers vit halvmatt, färg 20 smakar inte gott! Undrar om helmatt smakar bättre? Vad tror ni?

Lite morgonkultur

Söndagen sägs ju vara vilodagen och efter gårdagens kraftexplosion som resulterade i målat vardagsrum, silikonat badrum, målad altandörr och målad batbut, så kan det vara på sin plats att koppla av med lite litteratur. The man himself is back och bad mig besvara följande:

1) One book that changed your life? Tisdagarna med Morris. Jag har alltid varit rädd för döden, och vid mammas självmord blev det sju resor värre. Den här boken tog udden av det värsta och gav mig en något annan syn på döden.

2) One book you have read more than once? Alla Kittyböckerna! Först när jag var liten, så sedan när bonustrollet var liten, sedan en för mellantrollet och nu är jag inne på lilltrollet

3) One book you would want on a desert island? Det var väl en jäkla fråga till en människa som läser 3-4 böcker i veckan! Förmodligen en tjock tegelsten på engelska så att den räcker länge. Bibeln kanske? Den har jag faktiskt aldrig läst, frågan är bara vem jag ska argumentera med när jag hetsar upp mig

4) One book that made you laugh? Säkerligen är det flera, men spontant kommer jag på Vattenmelonen av MarianeKeyes.

5) One book that made you cry? Barn 312 är mig veterligen den enda. Tyvärr är jag otroligt tråkigt osentimental och har långt till tårar. Jag är en sån trist typ som skrattar till Sound of Music.

6) One book you wish had been written? Min släkthistoria, för att försöka förstå varför föräldrarna blev som de blev och för att döttrarna i vuxen ålder ska kunna få lite svar på eventuella frågor

7) One book you wish had never had been written? Törs man säga alla religiösa "pekböcker" av varianten Koranen, Bibeln osv eftersom de används i negativt syfte, som en ursäkt att starta krig och förföljelser (och okej då, jag får väl ta med mig telefonkatalogen på japanska istället, till min öde ö)

8) One book you are currently reading? Den yttersta kärlekens Gulag av James Meek

9) One book you have been meaning to read? Stieg Larssons 3:e bok så fort den kommer ut! Och så Sandras roman såklart. Och allt nytt med Ian Rankin. Och Giles Blunt. Och Harlan Coben. Och en hel drös till... I'm addicted!

10) Now tag five people Det här är alltid den värsta frågan, jag hatar att välja! Och när jag äntligen väljer så har de jag taggar redan svarat.... Jag låte r nyfikenheten råda - vad läser en Grön Kvinna, En åsiktsgalning, Ett rådjurskid, En lycklig Groda och en Humla?

Snacka om lycka!

Efter att ha dragit ut på det i evigheter, stött och blött fördelar kontra nackdelar så bestämde jag mig äntligen. Och igår fixade jag det! Silikonet är på plats och jag känner mig som en ny människa. Tänk att lite plast kunde göra så stor skillnad på mitt välbefinnande?

Jag har retat mig i evigheters evighet på det lite sladdriga, utnötta och lätt grånande utseendet. Det har känts ofräscht och jag har dragit mig för att duscha. Hur kul är det att mötas av det lite lätt slitna utseendet varevigaste gång jag stod där naken?

Men som sagt, jag tog mig i kragen och fattade ett beslut. Silikon var det enda rätta och nu är det gjort! Det tog lite tid, var lite meckigt och geggigt men det var det värt. Och numera är den en fröjd att duscha.

Så känner ni som jag - do the right thing. Lite silikon i kakelfogen så blir badrummet som nytt!

Ålderstecken?

Fredag i Trollskogen har varit en soft dag. Trollmor hade sovmorgon och vaknade till småtrollens kvitter (det brukar vara käbbel) ackompanjerad av strålande varm sol. Har i princip inte gjort ett skapandes grand idag. Kan iofs bero på att målarfärgen tog slut och trollfar vägrade åka köpa ny förrän efter lunch. Och då blev det en visit på stora köpcentrat där vi hittade både buskar, färg och diverse inredningsattiraljer.

Väl hemmavid igen vaknade målartarmen till liv, men då la Trollfar in sitt veto. Han tyckte jag var ytterst osocial som ville måla badrumstaket en fredagskväll. Mysko kille! Men jag fick ge mig, så istället blev det en fotbollsmatch där Trollmor & Lilltrollet fick stryk med 3-2.

Sedvanlig poker avslutade kvällen, och även här åkte Trollmor på stortorsk! Till övriga trolls stora glädje...

Trollmor: Men jag förstår inte hur jag kan vara så dålig på poker!
Mellantrollet: Men mamma, det är inte så konstigt
Trollmor: Är det inte?
Mellantrollet: Men det förstår Du väl mamma. Jag och lilltrollet har ju precis lärt oss poker.
Trollmor: Ja men just därför borde jag vara bättre.
Lilltrollet: Men mamma, vi kommer ju ihåg allt vi lärt oss.
Mellantrollet: Och Du har glömt allt Du kan, för Du är så gammal!

Så nu kommer det gamla trollet krypa till kojs och se om ordstävet stämmer "otur i spel...."
Sov gott!

Help me!

Jag har problem. Svåra sådana. Inser att jag behöver hjälp. Nu på direkten. På stört. Pronto! Nog för att jag har ont i nacken efter gårdagens otroligt lättfotade övning men det är ingenting jämfört med min mentala status. Nej, tillståndet är mycket värre än så. Och jag vet inte hur jag ska söka bot. Någon med terapeutiska kunskaper som kan distansbehandling? Pls contact me! Jag är beredd att betala dyra pengar för omgående bot. Fasiken, jag vann ju 700.000 USD på min mailadress igår! Glömde jag säga det? Hur lätt som helst, fick bara ett mail. Enda jag behövde göra var att maila mina bankuppgifter. Och kreditkortsnummer. Och skicka sparbössan med mina besparingar. Och min skostorlek. Vips så skulle jag bli dollarmiljonär, sådärba!

Problemet? Glömde jag säga det också? Okej, sitter ni ned? Håll andan och lova att inte skratta!

Jag kan inte sluta sjunga på "I've been looking for freedom" med Berlins befriare, David Hasselhoff

Jump!

I Trollskogen är vi lättfotade. Iaf när vi intar studsmattan. Den införskaffades i början av sommaren för att köpa lite lugn och ro, när småtrollen hade spring i benen. Och så hyste vi ett visst hopp om att de skulle kunna studsa sig trötta till kvällen. Men ack vad vi bedrog oss. Så här i slutet av sommaren kan vi kallt konstatera att studsmattan fyllt sin funktion. Den har bl a underhållt oss med följande:

1. Småtrollen hade lilla Schlagerfestivalen och lekte sjövilda Carola, ylandes Evighet och studsade så maniskt att originalets stagedive blev som en fis i Universum!

2. Studsmattan har även fungerat bra i rollspel, senast idag upplevde den en förlossning när mellantrollet förlöstes med inte mindre än 9 Barbiedockor. Lycklig var hon, då hon alltid önskat sig en stor familj.

3. Äventyrsrikt har det varit, då den häromdagen intog skepnaden av ett rymdskepp. Vi åkte runt och upptäckte nya planeter både kors och tvärs. Jules Vernes, jorden runt på 80 dagar! Forget it man, vi körde rymden runt på 1 timme! Slå det Du om Du kan!

4. Trollmor har till trollfars glädje studsat upp och ned. Delar av kroppen virvlade betänkligt och slutade inte röra på sig förrän timmar senare. Värst var dock att jag lyckades med konststycket att få nackspärr! Undrar om inte huvudet satt lite löst från början?

5. Underhållningsvärdet var stort när min 2 meter långe och 80 år gamla farbror intåg den sviktande mattan. Han såg ut som en megastor professor Kalkyl, med vildsint blick och hysteriskt viftandes armar i jakt på att hitta balansen. Kan väl säga att det gjorde han inte, hittade balansen alltså. Var lite orolig på eventuella höftskador vid kraschlandningen, men det gick bra. Tror jag. Får nog ringa och kolla imorgon.

I övrigt uppmanar jag alla och envar att besöka Solidaritetsbloggen. Röda Korsets hjälpinsats för barnen i Krigets Mellanöstern är de vi tänker på den här gången. Don't be a stranger - pls join!

Jag är en kändis!

Idag har jag målat några fler fönster. Oljefärg, rödsprit och solsken frigör sinnet i 180 och tankarna vandrar verkligen fritt. Insåg att jag är faktiskt en kändis! Visserligen inte i vare sig A, B eller C klass. Möjligen någonstans nedåt y eller z, men ändock en kändis. Eller vad sägs om följande mediala framträdanden, i slumpmässig ordning:

1. Hänt i Häcken: vid min celebra entré på en kändisfest råkade jag anlända samtidigt som huvudpersonen och som av en händelse förevigades detta ögonblick. Är förmodligen preskriberat nu då det är mer än 20 år sedan.

2. Halstahammars Dagstidning: På 1:a sidan! Som vinnare av en fisketävling, i juniorklassen. Är nog det jag är mest stolt över *s*

3. Sveriges Radio: Blev intervjuad och lyckades knöka in "ba, va, liksom och 25 svordomar" på 4 meningar. Är inte fullt lika stolt över det. Även detta borde vara preskriberat då det är 30 år sedan!

4. Expressen: När jag framförde en officiell kärleksförklaring till maken. Trollfar uppskattade det inte alltför mycket, för kollegorna retade honom rejält *s*

5. Uppslagsverk: Under bokstaven P. Av någon mystisk för ordet PLAST. Don't ask me why!

Nå, vad sägs? Vill ni ha autografer eller?

Fredslösning i Trollskogen

Mellantrollet: Mamma, varför krigar dom för?
Trollmor: Vet Du, egentligen finns det inget enkelt svar. Men det är två länder som tycker olika och så kan de inte bli sams. Och då börjar de slåss.
Mellantrollet: Det tycker jag är dumt. Dom skulle göra som vi gör i skolan.
Trollmor: Hur gör ni i skolan då?
Mellantrollet: Ber en vuxen komma och prata så vi kan bli sams
Trollmor: Det är smart.
Mellantrollet: Vad säger Gud när dom krigar?
Trollmor: Han blir nog inte glad
Mellantrollet: Tror inte jag heller. Fast dom borde ju lyda honom.
Trollmor: Absolut
Mellantrollet: För människor är ju Guds barn. Och så bor vi i hans hus.
Trollmor: Så kan man också säga.
Mellantrollet: Då borde dom faktiskt fråga honom innan de skjuter raketer och förstör.
Trollmor: Det borde dom. Kruxet är väl att båda sidorna säger att Gud är på deras sida.
Mellantrollet: Men mamma. Då är dom ju barnsliga. För Gud älskar ju alla människor!
Trollmor: Så är det
Mellantrollet: Men då är det ju lätt. Om de bara lyssnade på Gud så skulle de bli sams

Tragiskt!

Idag har jag målat fönster. Hur kul är det? Inte alls kan jag meddela. Iofs, själva målandet är kul - det är mecket innan som jag får spunk på. Det ska tvättas med rödsprit (doftar iofs så att man blir lite soft), slipas och skrapas, filas och duttas. Värst av allt är den eländiga målartejpen, som är ett rent helsicke att få dit i ett stycke och rakt! Å andra sidan är det sju resor värre om man skippar den. Tro mig för jag har provat den varianten också. Rekommenderas icke, om man inte vill sitta och slipa fönster med rakblad i tid och evighet.

Nu efter denna omständiga inledning så kommer jag till kärnpunkten. Min släkt är inte klok! Fast det har ni kanske redan misstänkt? Lite lätt tragikomisk. Lars Norén borde vara grön av avund, för här finns stoff till en och annan maraton pjäs. (Ni kanske märker att jag tänkt en del? Det är ganska så kontemplativt att stå på en stege i solen och måla).

Jag har en relativt nära släkting, några år yngre än mig. I hela mitt vuxna liv har jag vetat att h*n är homosexuell, utan att det överhuvudtaget har diskuterats. Hela min familj har förstått det och så har det inte varit mer med det. Släktingen lever i ett harmoniskt samboförhållande sedan massor med år, båda har bra jobb och är hur nice som helst.

Men släktingens föräldrar och syster har svävat i totalt mörker! De har bara väntat på giftemål och barn, med en partner av motsatt kön såklart. Vilket de fått svävande och vaga svar på från släktingen. Förra året så blev det förlovning, och släktingen informerade äntligen sina föräldrar. Vilket jag tycker var på tiden, framförallt för partners skull som fått finnas i det tysta i mer än 5 års tid! Min släkting insåg sin läggning för mer än 30 år sedan. Föräldrarna är strax över 50 och relativt liberala i sin livsstil. I mitt tycke helt knasiga och lite lätt maniska, men jag har aldrig upplevt dem som fördomsfulla.

Fadern reagerade med att pompöst skratta och försöka förvandla det hela till en lustig anektdot, "det tillhör ju den nya livsstilen ha ha ha". Moderns enda önskan var att det inte skulle berättas utanför familjen "för då kan människor undra vilken sorts mamma jag är!"

Hur tragiskt är det inte att leva i förnekelse merparten av sitt liv, att inte kunna stå för den man är? Och att ens föräldrar inte kan acceptera den människa man är, oavsett vem man väljer att älska?

När / om den dagen kommer hoppas jag verkligen att mina troll har så mycket respekt och tillit till mig att de inte behöver gömma sig i vare sig garderober eller självförnekelse! För om de gör det, då har jag verkligen misslyckats som mamma!

Tomt var det här!

Undrar vilken fas jag kommit in i? Totalt tomt på tankar och ingen som helst aktivitetsnivå. Igår lyckades jag måla ett fönster och håll de små trollen med mat. Gjorde även ett misslyckat försök att baka kanelbullar. De blev små, hårda och kolsvarta! Fast trollen tycker de smakar kanon, men fan trot.

Funderade ett tag på att konstruera en sån däringa "100 saker om mig" lista som jag sett figurera på somliga bloggar, men lyckades inte komma på så många ekivoka saker om mig själv. Så det projektet fick självdö, av hänsyn till mina läsare. Visst är jag omtänksam?

Nu har jag sällskap av Inger Frimansson i sängen och hon är inte alls lika vass som Stieg. Har även gjort några försök med Patricia C, Camilla L osv men jag fungerar bäst ihop med karlar. Tacka vet jag Ian R, Michael C och de lite mer råbarkade grabbarna. Me like a lot! (undrar vad Freud skulle säga om det?)

Sen kväll blev det. Vi hade tjejmys i Trollskogen då Trollfar var inne i stan och jobbade. Tre troll i samma säng och trångt blev det. Klockan blev närmare 23 innan de små stängde ögonlocken. Och så vaknade de 06.00! Men då upphävde Trollmor sin myndiga stämma och beordrade trollen att ögonaböj somna om. Hör och häpna - de lydde! Lilltrollet sov sedan till 09.30 och Mellantrollet slog rekord med att sova 10.30. Det kanske finns hopp om dem med? *s*

Detta var dagens bulletin från Trollskogen. Over & Out