Nu så är jag på plats i Trollskogen igen och jag känner hur lugnet sprider sig, samtidigt som en viss melankoli infinner sig när jag ser hur löven sakta sprider sig över den tidigare så gröna gräsmattan. Blommorna sprider de sista ljuva dofterna och dess tidigare så klara färger börjar sakteliga mattas av, för att förbereda sig för vinterns långa vila.
En klar vacker höst är något jag definitivt gillar, men när regnet vräker ned och vindarna blåser så trivs jag inte alls. Vintern är inte heller mitt rätta klimat, och jag ser med oro fram enot de mörka, tysta dagarna som väntar. Jag skulle aldrig kunna lämna Sverige, men jag skulle gärna flytta hela landet några breddgrader längre söderut. Någon som är med på den?
Nu ska här lirars poker och ätas popcorn i 180!
30 minuter sedan
2 kommentarer:
På tal om din trollskog minns jag förra sommaren när vi planerade att träffas i skogen hela gänget (och nu har vi gjort det fast inte i skogen) Vi var så nyfikna på varandra allihop.
Bloggis - kvar i stan. Som vanligt. (Fast min utkant av en liten håla gills kanske inte ens som stan...)
Visst var det lite synd att det inte blev det. Men vem vet vad som händer i framtiden? Kanske ett litet internat i Trollskogen, som utan tält kan husera 13 nattgäster
Skicka en kommentar