lördag, oktober 15, 2005

Nattning i trollskogen

Ibland går det fort, och ibland tar det en evinnerlig tid. Ikväll tog nattningen "forever". Många tankar for runt och skulle bearbetas. Frågor i det oändliga....

Mellantrollet: Mamma, vet Du hur långt jag kan räkna nu?
Mamma troll: Säkert till 100.

Mellantrollet: börjar räkna.... 211, 212, 213
Mamma troll: Gumman, jättebra. Du kan räkna väldans långt, men nu ska Du sova.
Mellantrollet: Mamma, får jag krulla håret?
Mamma troll: Krulla håret, menar Du fläta det när det är vått?
Mellantrollet: Nej mamma, krulla så det alltid är krulligt.

Mamma troll: Nej Du, det får Du göra när Du är stor
Mellantrollet: Men mamma, då får Du inte se det
Mamma troll: Varför inte det för?
Mellantrollet: För då är Du kanske död

Mamma troll: Nej gumman, så gammal är jag inte. Jag kommer nog kunna se det.
Mellantrollet: Men mamma, Du kanske gör som mormor. Du kanske vill gå i graven själv.
Mamma troll: Älsklingen, jag lovar att det vill jag inte. Och jag kommer inte att vilja.
Mellantrollet: Mamma, lova att om Du skulle vilja gå i graven så måste Du ringa mig först.
Mamma troll: Det lovar jag älskling, men nu måste Du sova.
Tyst i några minuter
Mellantrollet: Mamma, vet Du varför jag ska ha krulligt hår? Och så ska det vara gult.
Mamma troll: Nej gumman, varför ska Du ha det?
Mellantrollet: För att det passar till min röst.

Mamma troll: Jasså, annars tycker jag att Du har jättefint hår som Du har nu. Men nu är det godnatt! På riktigt!
Tyst en liten stund
Mellantrollet: Mamma, en sista sak
Mamma troll: Absolut sista då
Mellantrollet: När ni dör Du och pappa, får vi era pengar då?
Mamma troll: Om det finns några så får ni det.

Mellantrollet: Mamma, då ska jag inte köpa bil. Jag köper busskort istället, så räcker pengarna längre.
Mamma troll: Det är nog klokt, men nu säger vi godnatt! Sista gången!
Tyst en liten stund igen
Mellantrollet: Mamma, absolut sista sista nu. Det är jätteviktigt.
Mamma troll: Uhm
Mellantrollet: När Du och pappa dör lovar jag att ta hand om lilltrollet. Och om hon inte retas så får hon bo kvar här!

12 kommentarer:

Lyckliga Grodan sa...

puss på er i trollskogen.. spara alla dessa kloka ord i hjärtat...

tanten sa...

Snyggt,Tryggt...spara i hjärtat,och skriv på papper..

Lena sa...

Vilken fin berättelse Batbut, samtala med barn om döden är så fundamentalt rätt och riktigt på ett sätt så som du gör...det avdramatiseras och det är så proffsigt av dig i ditt möte med trollgosingarna...

Batbut sa...

Tack för era ord.
Hos oss är det mkt prat om döden känns det som, fast som Du säger - avdramatiserat. Vad som slog mig dock ikväll är när trollet säger att mormor vald att gå i graven. Vi har inte direkt sagt att hon tog livet av sig, utan uttryckt det som att hon var sjuk i själen. Snacka om att de verkligen kan tänka själv! Tack för Din komplimang förresten *s*

I Jennys värld... sa...

Måste hålla med igen. Det är så bra, sättet du/ni talar om döden på. Viktiga frågor och inget man ska tassa runt. Go Batbut! :-)

Mamselamsen sa...

Tänk vilka tankar som snurrar i deras små huvuden.

Mette sa...

Vilken diskussion!!

Filosofi på kvällskvisten.

Cornelia sa...

Kloka små troll med klok trollmamma

Bloggkossa sa...

Kloka barn du har! (Fast dom har ju en klok mor också. Nu undrar jag ju förstås, är deras far lika smord i munnen?);)

Mifflan sa...

Åh, barns funderingar är fantastiska. Det blir så ofattbara blir så odramatiskt i ett barns förklaringsvärld.

Dépardieu sa...

Jag ler. Och kommer så att göra ytterligare någon timme.

crrly sa...

Åååååh. Så himla vackert och klokt.