torsdag, oktober 06, 2005

En dag för farväl

Jag vaknade tidigt, när det lilla livet i min mage sparkade igång sin morgon. Första tanken var glädje, över undret som mot alla odds tagit plats i min mage.

Sedan kom verkligheten över mig, och dvalan jag levt i de senaste veckorna lade sig som en tyngd. Morgonvanorna skedde på rutin, jag var egentligen inte närvarande.

En dag jag måste ta mig igenom. Jag längtade till kvällen, när jag kunde återigen krypa in i mitt tysta mörker. Bädda in mig i kokongen i väntan på det nya livet som var på väg.

Vi lämnade hemmet i tystnad. Mina syskon var där, och såg förvånansvärt vuxna ut. Över en natt hade de lämnat barndomen bakom sig. Tagit steget för evigt in i vuxenvärlden.

Alla ord hade tidigare blivit sagda, vi väntade tillsammans i tystnad. Människor började komma, försiktigt. Orden kom trevande, ibland inte alls. Deras närhet var viktig, en bekräftelse på den kärlek som en gång funnits.

Stillsam musik, Evert Taube på gitarr och blommor. Överallt blommor. I harmoniserande gula toner. Ärliga ord som beskrev det onämnbara, sant. Utan förljugenhet. Rent och vackert, äkta i sorgen.

Dikt av Karin Boije, orden lät främmande i min mun. Ändå så rätt. Sorgen, saknaden och det slutliga valet som gjordes.

Jag ser mig själv vid kistan, svartklädd med ett nytt liv i min kropp. Som i en film noire. Stillsamma människor, dämpat sorl. Kistan som bärs ut av allvarsamma män.

Bilen väntar och kistan bärs in. Då vaknar jag ur min dvala. Det är verklighet, och bilen kör sakta bort. Med min mor. Till hennes eviga vila.

11 kommentarer:

Mamselamsen sa...

Jag minns precis hur det var för mig, i samma situation.

Gnosan sa...

Jag kan känna med dig i sorgen, saknaden. Av någon som stått dig så nära. Tänker på dig
mvh G

Lyckliga Grodan sa...

så fint skrivet.. stilla i sorgen.. med kärlek.. och med stor saknad..
känner med dig... skickar grodkramar..

Humlan sa...

Fin beskrivning. Jag fick ett dödsbud häromdagen, ingen nära, men det är ändå en saknad och tomhet, en strimma av det du beskriver.
Du är bra på att sätta ord på livet.

Batbut sa...

tack för att ni orkar med mina berg- och dalbanor, och stöttar med ord! Känns bra. Jag tror jag är inne i lite själslig rening, tömmer bagaget helt enkelt. *S*

I Jennys värld... sa...

Oerhört starkt skrivet. Små ord som väcker starka känslor. Håller med Humlan: du är bra på att sätta ord på livet. Stor kram till dig!

Mifflan sa...

Åh..jag är/var i samma situation. Hann inte ens berätta för min pappa att jag väntade en liten till.

Har lite svårt att gråta så tack för att du lockade fram lite tårar!

Kram

Alex sa...

Fruktansvärt.....Bara fasar för när ngn i min familj skall gå bort.......Du är oerhört stark!!!

Batbut sa...

Jenny, helt enkelt tack!
Mifflan, jag tar det som en komplimang. Har upptäckt att när väl gråten kommer så är det en lättnad, men det sitter långt inne.
Alex, tack! Försöker vara starkt UTAN att vara hård, tyvärr har jag tjockt skal men det ska luckras upp!

Mette sa...

Åh vad fint skrivit! Jag blev alldeles tårögd. Speciellt gillade jag beskrivningen av dina syskon som blivit vuxna. Så måste det kännas.

Batbut sa...

Tack Mette!