Jag älskar mina barn. Jag gör det. Innerligt. Men ibland driver de mig till vansinne! Hur lätt är det med två minitonåringar på 6 och 7 år? Båda madamer och just nu konkurerar de om A L L T!
Dagens största fight inträffade vid serveringen av fiskbullarna. Ja, ni läste rätt! Fiskbullar! Okej om de ylat och bråkat för att de fick fiskbullar, det hade jag kunnat ta till mig. Men icke, de bråkade om vem som skulle ta fiskbullarna först!
Och det tjuriga tonfallet som numera har kommit till dessa rara små ärter! "Määää, varför ska jag för" hörs så fort jag säger något. Hallå, blir det värre? För isf säger jag upp mig! Eller börjar med valium.
Jag vet inte om det är jag som är otydlig eller om det är mina kära, egensinniga och viljestarka barn som är extra intensiva. Eller så kanske jag helt enkelt är slutkörd. Men just nu känner jag för att gå ut och sätta mig på en stubbe i skogen. Att slippa höra "mamma" var 5:e sekund. Att slippa vara boxningsdomare/pedagogisk mor/förnuftig vuxen osv.
Nej, jag vill också yla över livets orättvisor för jag fick inte ett endaste Pringelchips igår! Och för att jag fortfarande har en bred vit rand på magen.
Någon som har telefonnumret till Nannyakuten?
Inlägg
50 minuter sedan
11 kommentarer:
Så här är det: tar du de här dusterna med dem nu, så konsekvent du kan, så kommer "den riktiga" tonårstiden att gå mycket lugnare! Allt enligt Anna Wahlgren i Barnaboken - den kan du nog låna på bibblan, en väldigt användbar "uppslagsbok", med olika åldrars utvecklingsfaser, olika teman som "mat", "sömn" osv. Man må tycka vad man vill om A Wahlgrens person, hon är en hejare på barn i alla fall! :-)
Det är klart att du älskar dina barn. Du får väl säga som jag brukar göra.
"Jag älskar dig, men jag tycker inte alltid om dig"!
du är redan stark..
och det går över..
Hm tja,,valiumen var nog en god ide,,öronproppar rekommenderas eller någon vacker musik i öronen samt skaffa dig en egen tall i skogen stor och tjock stam och när du blir trött o arg så gå till tallen och försök rycka upp den med rötterna, Brukar ha en lugnande inverkan , för efter ett tag så inser du att det är så du är, en tallstam med rötter som inte 2 st bjäbbande sötnosar kan rå på! Håll uut.
Jag minns min kompis som hade småttingar, hon suckade när dom var extra besvärliga osv.. så brukade hon minnas hennes arbetskollega ord Det är övergående så fortsatte hon vidare...
Det är sant vad Visonary skrivit. Mamsam var fiffig! Ska komma i håg.
Jag säger som jag brukar säga: Skicka hem dem till mig - jag kan behöva en dos av reality! ;-)
Valium eller vin...från utmattad 4-barns mor och det SPÖREGNAR....
Alla säger det går över- jag undrar närdå?? ;-))
Helt normalt tillstånd. Kanske inte den vita randen på magen förstås.....ut i solen Battis! Och puss på dina troll från mig!
men du.. jag ser inte fram emot den tid som kommer. vet hur jag var som liten tjej. haha.
jag tror att barn över huvudtaget är intensiva. härliga men jobbiga på en gång.
krama om dem! och inte behöver du nannyakuten inte.
V-soul, jag litar på Dig och Anna
Bambi, valium OCH vin är inte bra va?
Londongirl, den vita randen är ju det jag har minst bekymmer med *s*
Johannapanna, välkommen hit! Usch och fy om det är min energi de små liven ärvt... huvva!
Mamse, så sant som det är sagt.
Grodan, jag ska försöka suga i mig det där *s*
Jenny, any day baby! Any time!
Fillifjonkan, tack! Ska härda ut, det är ju faktiskt mest glädjestunderr (valium till mig eller barnen? *s*)
A-M, vi får räkna till tio både en och annan gång *s*
Woaaaahhhh.... Och min 2-åring som stundtals ger mig gråa hår! Till hon är 7 lär väl håret ha trillat av helt!
Valium, valium, valium.... (nya mantrat)
Skicka en kommentar