Efter en kanonmysig lördag när jag varit solo med småtrollen så avslutar jag kvällen med ångest. Helt och hållet självförvållad! Bara för att jag aldrig lär mig. Att tänka efter innan jag öppnar min stora trut. Eller som i det här fallet, smattrar iväg en flåshurtig liten kommentar.
En blogg jag nyligen lärt känna skriver tankvärda saker, blandat med lite ironiska bitska kortisar. Och jag missuppfattade situationen totalt. Tog en seriös kommentar för humoristisk. Och kommenterade därefter. Rakt in i klaveret. Ursäkt framförd, men ändå!
För att strö lite salt i såren så trampade jag där två gånger. I ett annat inlägg. Där jag var klart otydlig i mitt svar. Insåg inte att mitt svar var otydligt. Kunde garanterat missuppfattas. Vilket det såklart gjorde.
Hädanefter lovar jag att jag ska tänka efter. Innan. Inte bara en utan flera gånger.
2 timmar sedan
4 kommentarer:
Om det brukar finnas ironi i inläggen är det ju inte lätt att veta.
Jag har själv lagt in någon kommentar som har kunnat missuppfattas och det är bara att hoppas att bloggaren tolkade kommentaren på rätt sätt.
Det är inte lätt alla gånger...
Ett tillägg bara: Jag vet inte vilken blogg du pratar om men på min kommentar här ovan låter det som om jag också har kommenterat där.
Där ser man, så fel det kan bli.
"Det är svårt ,att med få ord förklara vad man tänker"
ord, kan läsas fel..misstolkas och ..läsas med fel betoning..
Jag är jättedålig på det!
Ibland måste jag läsa en text flera gånger för att "se" vad som står...
*knepigt det där*..
Men huvudsaken är väl att det inte är med mening..att såra eller så.
Fel kan det lätt bli...
Jodå, den tabben har jag gjort i många av mina kommentarer, men inte fasiken tänker jag för det! Tror du lite silvertejp kan hjälpa?
Skicka en kommentar