Nytt jobb?

Mellandottern kommer hem med stortrollet. Sprickfärdig av nyheter:

Mellantrollet: Mamma, imorgon får Du börja gå på gatan!
Mamma troll: Vad då? Gå på gatan?
Sneglar på stortrollet och undrar vad för genialiska idéer han nu haft.
Mellantrollet: Jo, så att snön på taken inte ramlar i huvudet på Dig!

Skönt, jag trodde jag skulle behöva byta jobb!

Tankad

Igår besiktigade jag bilen. Gick som smort. Och ändå hade jag fjärilar i magen innan. Har haft körkort länge, och kör hyffsat bra.

Men ändå är det vissa prylar som får mig att bli lite mjuk i knäna. Förutom bilbesiktningen så har jag hang ups på att tanka! Något som jag ändå gör ganska ofta. Kanske hänger ihop med följande traumatiska ungdomsminne....

Nybliven körkortsinnehavare. Lånar kompis bil och ska forsla mig & syrran till Stockholm. Går som på räls. Utom en sak. Vi måste tanka!

In på macken. Hundring i tankomaten (det var läääänge sedan *s*) och så tankar jag. Några ynka droppar får rum. Plopp. Slår ifrån. Mysko, tanken redan full? Kanske mätaren var trasig?
Försöker igen. Samma resultat.

Snål som jag är vägrar jag ge bort resterande bensin. Dammsuger papperskorgarna på flaskor och tankar upp. När flaskorna är slut övergår jag till hinkar. Dessa placerar jag i bagageluckan. Smart tjej!

Turligen nog kommer bensinmacksföreståndaren ut innan jag hinner köra iväg. Visar hur man tankar så att automatspärren inte slår ifrån. Gentlemannamässigt hjälper han mig att tömma flaskor och hinkar i bensintanken.

Fulltankad och lätt generad påbörjas färden till Stockholm.

Den som söker skola finna!

Brukar ha ganska modesta träffar på google. Idag var det en stackare som sökte så här http://www.google.se/search?hl=sv&q=ansiktsmask%20och%20peelingkr%C3%A4mer&meta=lr%3Dlang_sv".

Och hamnade här! För er som inte orkar leta stod det så här:
Skönhetsbehandling - istället för dyra peelingkrämer täcker man in ansiktet med SILVER tejp, låter sitta 15 minuter och sedan "svojs". En lugnande kan vara bra att ta innan.

Undrar om människan blev nöjd med resultatet!

Uppdaterad 20051130 ca 15.45

Snacka om otydlig! Det handlade ju om SILVERTEJPENS förträfflighet!

Kärlek i trollskogen

Mamma troll: Godnatt stumpan, sov gott.
Lilltrollet: Godnatt mamma.
Mamma troll: Jag älskar Dig vännen.
Lilltrollet: Ja mamma
Mamma troll: Älskar Dig massor.
Lilltrollet: Ja ja mamma (med trött tonårsröst som bara en 5 åring kan ha)
Mamma troll: Älskar Du mig hjärtat?
Lilltrollet: Mamma! Jag är 5 år, jag vet inte hur man gör!

Trollspekulationer

Mellantrollet: Mamma, vem har bestämt alla ord?
Mamma troll: Hur då menar Du?
Mellantrollet: Jo men att runt ska heta runt och inte fyrkantigt. Eller att blomma heter blomma. Det kan ju lika gärna heta sol. Eller kastrull.
Mamma troll: Ja Du, det var bra frågor. Men jag vet faktiskt inte varför de heter som de heter. Kanske någon såg en blomma och tyckte att det var ett bra namn.
Mellantrollet: Det tycker inte jag. Jag tycker att blomma skulle heta glad. Eller fin. För så känns det.
Mamma troll: Det skulle passa bra.
Mellantrollet: Mamma, finns Gud?
Mamma troll: Tror Du att Gud finns?
Mellantrollet: Ja, det tror jag.
Mamma troll: Men då finns Gud. För Gud finns för den som tror på honom.
Mellantrollet: Är det samma sak med tomten?
Mamma troll: Exakt.
Mellantrollet: Tror Du att Gud och tomten känner varandra?
Mamma troll: De gör de säkert.
Mellantrollet: Då hoppas jag Gud får en fin julklapp i år!

DO NOT nr 3

På empirisk väg har jag kommit till att cowboyboots och blixthalka är inte kompatibelt.
Bambi på hal is var graciös i jämförelse. Dock, undrens tid är inte förbi. Inga benbrott!
Inte idag iaf.

Risky business

Att köra bil. Idag. Halt. Snorhalt. Som den otroligt framförsynta människa jag är har jag vinterdäcken på. Är ute i god tid. Och har stängt av mobilen. Full koncentration på trafiken. Men så finns det ett gäng nördar där ute. I mitt tycke är det två varianter som är livsfarliga. Vilken som är värst överlämnar jag åt er, I do not like either of them!

1. Den försiktige. Som krypkör så otroligt långsamt att det nästan går baklänges. Retar upp alla runt om, genom att leka polis och dra ned hastigheten till obefintligheter. Provocerar omedvetet fram totalt livsfarliga omkörningar.

2. Puckot. Som demonstrativt ska visa att han (oftast) kan hantera halkan. Drar på i 180 och kastar sig mellan filerna. Tvingar alla andra att panikbromsa. Nonchalerar totalt det faktum att han inte är ensam på vägen. Tror att han får hår på bröstet genom att köra vårdslöst.

I en parantes kan nämnas alla cyklister och gångtraffikanter som verkar drabbats av en oemotståndligt lust att testa bilarnas bromsförmåga i halkan.

Men hallå! Hur jävla gärna jag än vill bromsa när någon kliver rakt ut framför bilen så kan jag inte! Det är emot alla fysiska lagar. Det fungerar inte, trots vinterdäck. Jag lovar och svär att ser jag er så stannar jag. I god tid. Men om ni kliver ut bakom en bil, buss eller ngt annat - det finns inte en chans i hela jäkla helvetet att jag hinner bromsa. Så please, gör inte så. Både ni och jag blir så ledsna då.

Språklig förbristning

Lilltrollet: Mamma, Sillbritt på dagis har en kisstofs.
Mamma troll: Vad sa Du?!
Sillbritt är 4 år och jag är lätt chockerad!
Lilltroll: Att Sillbritt har en kisstofs.
Mamma troll: Är Du säker på det?
Lilltroll: Jaa, för jag har sett kisstofsen.
Mamma troll: VAD?!
Lilltrollet: Sillbritts mamma tog med kisstofsen.
Mamma troll: Vad tog Sillbritts mamma med sa Du?
Lilltrollet: Sillbritts Lillebror, K R I S T O F F E R!

Ridå!

Uppblåst!

Jag har bytt dykarfräkt! Men det var klart fel modell..... Känner mig lite uppblåst

For the record

Så tycker fladdermöss inte om regn. Definitivt inte.

De tycker inte heller om kyla. Absolut inte.

Idag är det kallt. Idag regnar det.

Ergo, jag tycker inte om idag!

Jag hade en stor idol när jag var liten. Min morbror. Yngre än mamma. Busig och alltid full av upptåg. Livet blev en fest när han hälsade på. En första oskyldig barndomsförälskelse.

För morbror var jag alltid söt. Trots att jag såg ut som en mager liten pojke. Men i morbrors ögon var jag en liten prinsessa.

Så träffade han sin blivande fru. En mjuk och rolig tjej, men ändå en rival. Försökte länge att ogilla henne, men jag fick ge vika. Ta in henne i mitt ömhetstörstande barnhjärta. Och vi blev kompisar.

Tärna på deras bröllop. Sex år i fina kläder. Huvudperson för moster & morbor. Kände mig som en prinsessa.

Stunderna hos moster & morbor var ögonblick med guldkant på. Att få vara helt i fokus. Och bryta mot hemmets strikta regler. Att äta glass en vardag. Bada med kläder på. Gå på Skansen mitt i veckan. Allt sådant som föräldrar sätter sig emot. Det ställde moster & morbror upp på. Länge.

Men så kom deras eget barn. Sonen. Den hett efterlängtade arvingen. Och de bytte fokus. Den taniga lilla tjejen med utstående öron var bortglömd. Tiden räckte inte till. Kanske inte heller kärleken.

Skansen var inte längre för oss. Sova över blev för besvärligt. Födelsedagar glömdes bort. Julklapparna hann inte köpas. Morbror & Moster försvann. För mig.

Prinsessan blev en Askunge.

Problem.....

Ute hos en kund idag. En användare ringer. Säger att datorn inte "svarar" när hon klickar på musen och försöker öppna utforskaren etc. Lite lätt förbaskad. Nylevererad dator och allt.

Datorn har också pipit när den startat. Den borde alltså fungera. Men nu händer ingenting! Och hon har massor att göra!

Konsulten anar någong form av hårdvarufel och ber henne stänga av datorn. Bäst att tillsätta experthjälp. Stora artelleriet sätts in. Viktig användare. Går ner och sätter på datorn. Så långt allt väl. Hör pipande (typiskt tangentbordspip).

Upptäcker att en miniräknare vilar på esc-tangenten....

obs! att det inte var jag denna gång! Det hände hos en kund

Naturlig skönhet

Tidig morgon. I badrummet. Mamma troll försöker återskapa en illusion av svunnen skönhet.

Lilltrollet: Mamma, får jag ha smink till dagis?
Mamma troll: Nej Du skruttfia, det får Du inte.
Lilltrollet: Snälla mamma, bara lite lite
Mamma troll: Nej gumman, absolut not
Lilltrollet: Varför får jag inte det för?
Mamma troll: För smink är inget för barn. Och Du är söt som Du är. Det behövs inget smink.
Tyst. Ser lilltrollet tänker hårt och intensivt.
Lilltrollet: Mamma?
Mamma troll: Ja gumman
Lilltrollet: Varför har Du smink för då? Du är jättesöt!
I hissen. Pillermarisk glimt och förslaget leende
Lilltrollet: Mamma?
Mamma troll: Ja hjärtat?
Lilltrollet: Får jag läppstift nu?

Planerat? Skulle tro det!

Reflektion

Som liten kände jag mig alltid utanför i familjen. Den som inte passade in. En vacker storasyster och charmig lillebror. Själv var jag den fula ankungen, som än hade långt kvar till svanstadiet. Konkurrensen om mamma var hård. Jobb, pappa, vänner, syskon. Alla ville ha del av hennes gracer. Och jag ställde mig i skymundan. Väntade.

Och idag var det min tur. Min ensamma dag med mamma. En mamma som när hon inte jobbade var trött och sov. En mamma som alltid sa "inte idag gumman, kanske imorgon". Men morgondagen kom aldrig. Förrän nu. Nu var den här.

Vi skulle åka till Stockholm. Bara mamma och jag. Ensamma hela dagen. Och shoppa skulle vi. Höstens skolutstyrsel skulle införskaffas. Sju år och stora tjejen. Skolstart.

I bilen pratade vi. Hela tiden. Om allt. Och det var första gången jag verkligen var nära min mor. I tanken och i själen.

Än idag kommer jag ihåg barnavdelningen på H&M. Grönrutiga byxor med en stickad gul tröja. Röd duffel och lysande gul mössa. Och det finaste av allt. Den vita pälsjackan. Så gnistrande vit och vacker att jag kände mig som en snöprinsessa. Totalt opraktisk, men alldeles underbar.

En oförglömlig dag. En ovanligt lycklig dag. En dag av total symbios. Den dag jag insåg att min mor älskade även mig, den fula lilla ankungen.

Minirapport

Nästan ett dygn utan blogg. Saknar det. Har dock inget väsentligt att komma med just nu.
Inget depp. Bara tyst. Lite sentimental.

Idag var det exakt 6 år sedan jag pratade med mamma sista gången. För alltid.

Kanske därför. Tystnaden.

Vet inte. Försöker inte hitta svar. Acceptera att jag inte alltid är på topp. Bara vara i stunden. Även om den är lite grå.

Så passa på att vila er i lugnet för snart flyger fladdermusen igen *S*

Tack för alla fina och mysiga kommentarer. De värmer!

Mysko

Känner inte riktigt igen mig. Jag som alltid har en massa att tycka och säga känner mest för att vara tyst. Lyssna och iakta. Förhoppningsvis få nya insikter och lärdomar.

Min hjärna har hamnat i tiltläge. Ska nog starta om den. När jag ids. Det är okej. Får vara lite viloläge så länge. Jag behöver inte alltid ta plats. Alltid höras. Alltid synas.

Så även om jag är tystnar lite så finns jag här. Always!

Kan själv!

Nya byråer införskaffade. Byggmodell. As usual. Stortrollet påbörjar projektet. Måste sedan ut på ärende i blixthalkan. Med sommardäck. Bra tajming!
Mamma troll övertar byggmodellen. Lilltrollet tar en powernap. Mellantrollet har Barbie party.
Det går ganska bra för mamma troll. Hanterar hammaren med stor bravur. Mellantrollet blir ditlockad av hamrandet. Tittar med stora ögon.

Mellantrollet: Var är pappa?
Mamma troll: Han var tvungen att åka till IKEA
Mellantrollet: Mamma, vet pappa att Du gör hans jobb?
Mamma troll: Gumman, det är inte bara pappas jobb. Det är våra byråer.
Mellantrollet: Men mamma, det är pappa som hamrar.
Mamma troll: Jo oftast, men jag kan också hamra.
Mellantrollet: Men mamma, pappor bygger. Mammor lagar mat och så!

Snacka om att vi inplanterar fördomar i de små liven redan tidigt....

Oj då

Har just klämt en av Jo Nessbos romaner.
Han skriver ganska korta kapitel.
92 stycken.
Holy shit!
Jag har många kvar.
Typ 70 stycken.
Många mord blir det.

Tidigt...

Mellantrollet har pojkvän. Som ska sova över! Första kärleken är fin. Ömtålig. Men alldeles underbar.

Lilltrollet sov över hos en kompis igår. Det är stort det med.

Och snart flyttar de hemifrån....snyft

Uppdaterat, senare. Mycket senare....

Smittar blåskatarr? Först kommer mellantrollet, kissnödig. Sedan kommer pojkvännen. Dito.
Några minuter passerar. Sedan mellantrollet, favorit i repris. Gissa vad? Helt rätt, pojkvännen också kissnödig. Igen. Så har det pågått i någon timme nu.

Funderar på att hämta den berömda silvertejpen. Frågan är bara om jag ska plombera barnen eller helt enkelt barrikadera dörren? Någon expert på barnuppfostran som har tips att komma med. Vill ju inte orsaka för stort trauma hos de små liven

Lycka

Kan vara något så banalt som att SSK spöar Frölunda med 7 - 1!

Undrar hur goa deras gubbar känner sig idag? *s*

Nu drar jag mig tillbaka för den ack så nödvändiga skönhetssömnen, hängandes upp och ned. Då slätas alla rynkor ut och kroppsdelar återtar den plats som tyngdlagen tidigare förflyttat dem från.

Vilsamma drömmar önskar jag alla som förtjänat dem. Andra må ridas av maror.

Lika fast olika

Mellantrollet: Mamma, varför heter det musen?
Mamma troll: Egentligen heter det inte musen, men man kallar det för det. Varför vet jag inte riktigt.
Mellantrollet: Varför säger Du alltid att jag måste akta musen?
Mamma troll: Men det gör jag väl inte. Fast man ska vara försiktigt om den. Den är ömtålig.
Mellantrollet: Men varför måste man ha en mus för?
Mamma troll: Det är bara tjejer som måste. Om man inte har det kan man inte få barn.
Mellantrollet: Mamma, jag pratar om datan!

Silvertejp del sjuttioelva

HÄMND! Ännu ett nytt användningsområde för universalmaterialet silvertejp. Visserligen har de fuskat här, använt staniol. Lite feglir tycker jag. Hade suttit klart bättre med silvertejp.

Tänk känslan när kontorets lilla messerschmidt har varit sådär snusförnuftigt präktig en gång för mycket. Hur gått skulle man inte må då?
Eller när chefen skällt ut en för ett fel som chefen gjort? Eller när kollegan lyckats sno affären mitt framför näsan och suga åt sig all äran?
Hur skönt vore det inte att göra så här då?

Pucko!

Ute hos kund. Ska kolla upp en webbsajt åt "the big boss". Glömt adressen typ 3 ggr. Pinsamt. Snabbtelefon.

Chefstrollet: JA?
Konsulttrollet: Ursäkta men har Du lust att ge mig webbadressen igen?
Chefstrollet: Visst, ska Du skriva ned den nu kanske?
Konsulttrollet: Jepp, på direkten.
Chefstrollet: bokstaverar www osv
Konsulttrollet: Tackar! Nu har jag den.
Men det fungerar inte. Snabbtelefonen igen
Chefstrollet: JA?
Konsulttrollet: sorry, men det verkar inte stämma.
Chefstrollet: Jag kollade själv nyss, inga problem.
Konsulttrollet: Men jag skrev exakt som Du sa.
Chefstrollet: Okej, jag kommer.
Chefstrollet kommer. Tittar på adressen och bryter ihop!
Chefstrollet: Du skrev EXAKT som jag sa.

Vad jag skrev? Gissa!

wwwpunktblablablapunktse

Konstigt att det inte fungerade!

Morgonbikt

I Sverige är det här med terapi lite kontroversiellt, men framförallt tabubelagt. Jag går i terapi, och har många gånger möts av frågan "vad är det för fel på Dig då?".

Det är inget fel på mig i den bemärkelsen att jag har någon form av psykiskt defekt eller störning. Men jag insåg att jag ägnade livet åt att överleva istället för att leva. Min bakgrund hängde med och tyngde mig. Hämmade det liv jag lever idag och jag hade svårt att njuta av det goda liv jag faktiskt lever. I bakgrunden fanns där alltid en tanke "nu Du, går det åt helvete snart för nu är det så bra".

I många år gick det bra, jag presterade bort ångesten. Ju mer ångest, desto högre tempo och fler prestationer. Jag var duktig flicka personifierad. Alltid i framkant. Lyckades med det mesta. Och levde ett flärdfullt liv. Fast inte lyckligt.

Så kom mannen jag väntat på, en gammal kärlek. Familj kändes första gången som en längtan. Och efter den del strul så blev det så. Men lyckan infann sig ändå inte.

Så då började jag i terapi och det är det bästa jag gjort. Likväl som det är naturligt att vårda kroppen måste vi vårda vår själ. En del klarar av det själva, andra skaffar hobbies där de får andrum och en del känner inget behov. Och så finns det sådana som mig, envisa och vägrar ta emot hjälp. Som kan själv i alla lägen. Och som dunsar hårt och kraftigt i verkligheten när det blir fel. Fyller sig med självanklagelser och tror att just jag måste lösa världens problem. Jag behövde hjälp med vården av min själ.

Genom terapi har jag börjat se mig själv med nya ögon. Faktiskt börjat uppskattat mig själv, utan att jag behöver prestera. Det är en resa jag gör, med mig själv som följeslagare. Nya sidor dyker upp, andra förkastas och när slutstationen närmar sig kommer jag ha accepterat mig själv. Med alla de sidor jag besitter.

The Trollskogen Story, part 3

Mamma troll mådde inte bra. Sorg och chock, trasig kropp. Sprutor morgon och kväll, doktor varje vecka. Glädjen fanns där. Men så även sorg. Inte helt lycklig. Inte helt sorgsen.

Äntligen var det dags. För lilla trollet. Planerat datum. Kroppen ville inte vara med. Lilltrollet ville stanna kvar. Mamma troll akut sjuk. Fara för lilla trollet. Bråttom bråttom. Mamma troll fick sova och ut kom lilla trollet. Liten och svag. Underbart vacker.

Men hon fick inte bo hos mamma och pappa troll än. Behövde lite hjälp, men sedan blev allt bra. Mamma troll mådde inte riktigt bra. Operation. Hem till Trollskogen. Äntligen en familj.

Lilla troll åt. Alltid. Lilla troll sov inte. Aldrig. Total symbios med Mamma Troll. Trötta, slitna men otroligt lyckliga. Ett litet troll som bestämt sig. Att komma till Trollskogen. Som valde mamma och pappa troll. Till sina. För alltid.

Genant

Hämtar lilltrollet på dagis. En ny liten kille har precis börjat. En riktig sötnos som lilltrollet är mycket förtjust i. Ensamstående pappa. En dag hämtar vi samtidigt, den ensamstående pappan och jag.

Lilltrollet: Mamma, får killen följa med mig hem idag?
Mamma troll: Han kan absolut följa med hem en dag, men det måste vi bestämma med killens pappa först.
Lilltrollet: Men mamma, kan jag få följa med killen hem då?
Mamma troll: Men det kan inte bara jag bestämma. Killens pappa måste också vara med.
Lilltrollet vänder sig till killens pappa
Lilltrollet: Får jag följa med er hem idag?
Killens pappa: Njae, vi ska gå hem och äta och så.
Lilltrollet: Men vi ska också äta. Vi kan äta tillsammans.
Killens pappa: Det kan vi iofs, men sedan tänkte killen och jag leka.
Lilltrollet: Men om vi följer med kan jag och killen leka, så kan Du leka med min mamma!
Här känner jag att det är läge att rycka in. Klargöra att jag inte raggar på den ensamstående pappan, utan är en ärbar gift kvinna
Mamma troll: Men lilltrollet då, vad tror Du pappa säger då. Han längtar nog efter oss.
Lilltrollet: Men mamma, det gör inget. Pappa leker ändå inte med Dig!

Lite tufft

Måndag. En måndag vi väntat på. Idag skulle vi få veta.

Två allvarliga damer. Mjuka i tonen, ömma i blicken. Bekräftar våra misstankar.

Vårt älskade troll behöver hjälp. Det kommer bli bra. Men hon behöver hjälp.

Hjälp som vi inte kan ge. Där jag som mor är otillräcklig.

Visst är det bra. Att det upptäcks. Men ändå.

Gråten i halsen. Mitt älskade troll behöver något jag inte kan ge.

Vet att felet inte är mitt. Känner ändå skuld.

Det är mitt älskade troll. Min underbara tjej.

Snott!

Har ärligen snott följande historia av en jobbarkompis. Lite söt tycker jag.

När kompisen var liten bodde de i en 1:a, mamma-pappa-barn. Mitt i natten vaknar kompisen. Ser att mamma&pappa myser lite. Kompisen tittar yrvaket och fäller följande kommentar:

"Pappa, rider Du hästapålle nu?"

Vänder sig om och somnar sött.

Fy så pretto

Ber allra ödmjukast om ursäkt för mina två senaste bloggar. Så pretto! Aptrist, och egentligen not me. Skyller på måndag, sviter efter långdragen förkylning, hösten eller vad fasiken ni vill!

Skärpning fru Batbut! Yes mam! Som straff tänker jag berätta en liten anekdot om ett av mina mer pinsamma ögonblick.

Italien. Diano Marina. Disco och fullt ös. Ung och blond är jag, känner mig hyffsat snygg.
In sveper en parant brud i samma ålder. Tar över dansgolvet totalt. Brunt svallande år, med vansinnigt djupt dekolltage.

Avundsjukan biter tag i mig. Hallå, nyss var det jag i centrum! Och så kommer hon. Puts väck med den inte lika välutrustade blondinen.

Fäller högt och ljudligt spydiga kommentarer till mitt sällskap. Totalt omoget, yes I know. Ursäkt, ingen alls mer än barnslig och ung.

Dissikerar bruden totalt. Utseende, kläder, dansstil - you name it! Mitt sällskap skrattar rått och hjärtligt. Jag återvinner lite av min makt känns det som.

Då passerar brunetten. Tittat mig sting i ögonen och ler.

"Kul att se fler svenskar här"

Ridå!

Kontrast

Fick en del svar på min lilla ovetenskapliga enkät och uppenbarligen är jag inte så bra på att slappa. Och jag behöver nog revidera min självbild. Som kontrast till en slappardag tänkte jag lätta ut en helt vanliga dag och få lite respons. OBS ingen stressig dag utan en ganska soft, vanlig vardag. I totalt okronologisk ordning

- frukost med barn & påklädning
- lämning av 1 troll på dagis
- jobb hos ngn kund, oftast mellan 9 - 17
- 2-3 bloggar beroende på fantasi
- bäddning hemma
- 1-2 tvättar
- diskmaskin
- matlagning
- sagoläsning
- lite mer bloggande
- snack med maken
- läser 4-5 kapitel i ngn bok
- förbereda trollens kläder för nästkommande dag
- storhandla
- sociala telsamtal
- lite klädvård (laga osv)
- koll av aktiedepå
- administration av egna företaget
- administration av syrrans företag

Och så sömn så klart. Helt nödvändigt!

Lovar och svär, sista ego bloggen om vad jag pysslar med på dagarna. Återkommer snart med någon liten fadäs eller anekdot.

Ego enkät

Har lite problem med min självbild ibland. Nu gäller det kapitlet energi. Själv tycker jag att jag inte gör något. Så då ber jag er, kära läsare, om lite comments på detta. Kan ju inte fråga närmsta omgivningen för deras bild är färgad.
Idag har jag gjort följande, i osorterad ordning:
- lunchat på McD med 3 troll
- fixat sängbotten till docksäng på brädgården
- fixat adventskalendern
- bäddat sängar
- tvättat 1 maskin, hängt in torr tvätt
- tömt diskmaskin
- söndagsbad m hårtvagning av troll
- lagat middag
- spelat spel med trollen
- kört hem väninna m barn
- skrivit 3-4 blogginlägg
- läst godnattsagor

För mig är det en slappardag. Vad säger ni?

Sanningen?

Körde bil idag. Med 2 troll och 1 trollkompis. Trollkompisens mamma passagerare. Hon har inte körkort. Inte trollkompisens pappa heller.

Lilltrollet: Mamma, får man köra så här fort? (kör nästan lagenligt)
Mamma troll: Ja gumman, det får man.
Mellantrollet: Mamma, jag vill att Du kör fortare.
Lilltrollet (ylar): Neeeeej, jag vill inte att polisen ska ta mamma.
Mamma troll: Det är lugn gummorna, jag kör inte för fort och polisen kommer inte att ta mig.
Trollkompisen sitter tyst. En stund.
Trollkompis: Får Du köra bil, mamma troll?
Mamma troll: Ja det får jag.
Trollkompis: Är det säkert?
Mamma troll: Ja, det är helt säkert.
Trollkkompis: Då kanske Du har druckit sprit?

Undrar vad han menade med det?

till mitt försvar vill jag säga att jag kör bil bra, enligt andras utsago. Lite fort visserligen, men ändå...

OBS! VIKTIGT! UPPDATERING:

Av kommentarerna jag fick insåg jag att det kan missuppfattas. Å det grövsta. Och så blev historien inget rolig. Sorry! Förtydligande: FÖRÄLDRARNA HAR ALDRIG HAFT KÖRKORT. DE KAN INTE KÖRA BIL. DE HAR ALDRIG FÖRSÖKT KÖRA BIL

The Trollskogen Story part 2

Åren gick i Trollskogen. Trollmannen och trollkvinnan kämpade på. Behandlingar och operationer, sprutor och kurvor. Alla metoder prövades, men ingen lyckades. Hoppet gavs upp.

Som tröst unnade sig de två trollen en lyxig resa till Spanien. Dyrt hotell, många drinkar och osunt leverne. Men roligt, trots sorgen. Soliga dagar och romantiska nätter. Gråt och kärlek om vartannat. Beslut togs. Adoption.

Hemma i Trollskogen igen blev trollkvinnan sjuk. Ordentligt. Trollmannen blev orolig. Doktorn tillkallades. Gravid! Qué? Omöjligt! Sa trollmannen. Sa trollkvinnan. Sa doktorn. Men faktum var konstaterat. Ett litet troll grodde i trollkvinnans mage. Hade bott där i 2 månader. Genom det vilda levernet.

Lyckan var stor. Ett mirakel hade skett. Undersökningar gjordes. Hur var detta möjligt? Det var det inte, men ändå. Lilltrollet växte och frodades. Tiden närmade sig. Spänd förväntan. Bara veckor kvar.

Då ringer telefonen. Okänd röst. Mormor troll finns inte längre. Hon hade bestämt sig för att uppsöka trollhimlen. Inte vänta på lilltrollet.

Återigen blir trollkvinnan sjuk. Och trollmannen orolig. En jobbig tid väntade.

To be continued....

Lite nervöst..

Ibland undrar jag hur de tänker...

Mellantrollet: Mamma, får vi leka badstrand i vardagsrummet?
Mamma troll: Jo då, bara INGET VATTEN!
en stund senare
Mellantrollet: Lilltrollet, nu badar vi. Hoppa fort.
Lilltrollet: Nu hoppar jag. Plums
Mellantrollet: Akta Dig. Det är vinter nu. Vattner har blivit is, så Du bryter benet när Du hoppar.
Lilltrollet: Har jag ont då?
Mellantrollet: Jätteont. Och nu är jag en häxa som förtrollar Dig så Du fryser fast i isen.
Lilltrollet: Kan inte prinsen rädda mig?
Mellantrollet: Nej, för prinsen är på fotboll. Istället kommer den snälla Prinsessan Mellantroll och räddar Dig. Fast Du måste ropa hjälp först.
Lilltrollet: Okej.
Mellantrollet: Då blir Du jätteglad. Och så får jag belöning.
Lilltrollet: Okej.
Mellantrollet: Men ropa då!
Lilltrollet: Jag vill inte. Jag vill att prinsen ska rädda mig.
Mellantrollet: Men han kan ju inte. Han är upptagen.
Lilltrollet: Det gör inget. Jag har inte bråttom!

Och vinnare är...

Nr 10.000 är nära. Snacka om stort, för mig iaf. Jo jag vet, finns de som har massor triljoners miljoners fler. Men jag är så glad och lycklig att så många vill läsa om mitt svammel.

Tänkte att en så rund och fin siffra måste uppmärksammas, så om nr 10.000 lämnar namn och adress i kommentaren så blir det ett fint pris.

Resa för två på tandemcykel till Tranås! Och fri silvertejp resten av ert liv! Som lite extra grädde på moset får ni även låna min dykardräkt en hel helg!

Could it be better?

Lite pinsamt kanske

Någon stackare gogglade på "lufta elementen" och hamnade hos mig! Hoppas verkligen inte att personen ifråga följde mitt tillvägagångssätt, hihi.

Kom tänka på en liten annan fadäs jag råkat ut för. Turligen nog för många herrans år sedan, så det borde vara preskriberat. Hoppas jag. Har iaf flyttat från stan, som en säkerhetsåtgärd.

Hade fått ett njurstensanfall. Ont som satan. Till akuten. Morfinspruta för lindring. Och in i dimman åkte jag. Och upp till röntgen. Liten miss i överlämningen, så de pumpade i mig en morfinspruta till. Hög som en julgran.

Ligger på britsen och väntar. Iklädd minimala underkläder. Och väntar. Inget händer.
Får en briljant tanke att jag ska nog ta reda på vad som försigår.
Iväg knatar jag. Lite lätt förvirrad i morfinruset. Vid något tillfälle får jag för mig att jag måste ringa hem. Knatar iväg till huvudentrén för att ringa.

Ställler mig snällt i kön till telefonerna och väntar på min tur. Så gott som naken. Fånigt leende. Barfota mitt i vintern.

Där hittas jag av en lätt panikslagen sköterska. Behöver jag säga att jag skämdes dagen därpå?

Resursslöseri

Min kropp har en liten defekt som jag medicinerar för. Kollar mig själv regelbundet. Dumt nog kollade jag mig själv en lördag. Mottagningenstängd. Provet åt helvete. Ringer Sjukhuset. Usch och fy, kom omgående. Medicin med detsamma!

12.30 taxin anländer sjukhuset
12.40 inskriven
13.00 pratar med sköterska, vi enas om kontrollprov och sedan medicin
13.30 kontrollprov tas, väntetid 1 timme på svar
14.30 svar, värdet åt fanders
väntar och väntar och väntar och väntar
16.30 syster informerar att läkaren kommer snart. Vilken läkare? Jag ska bara få medicin
17.30 läkaren kommer. Ingen medicin. Nya rutiner. Enbart medicin från mottagningen om inget akut uppstått.

M a o tillbringar jag 5 timmar i onödan på sjukhuset, tar upp tid för sköterskor och läkare samt prover. Varför inte kläcka ur sig det i telefonen? Så jäkla roligt är det inte att sitta på sjukhuset en lördag!

I övrigt kan rapporteras att läget är fortfarande förkylt i det rökfria Batbutistan.

Fel taktik!

Stort kalas på söndag. Dans och mingel, 250 personer. Lite kul tycker jag. Mindre kul tycker stortrollet.

Stortrollet bearbetar mamma troll. "Mamma troll, Du är sjuk. Du borde vila"

Mamma troll frågar om stortrollet vill använda mamma trolls sjukdom som ursäkt.

Ja tack säger stortrollet och ringer festhållaren.

Snopet kommer stortrollet tillbaka. Han blev omkullsnackad.

Facit: stortrollet går på fest och jag får stanna hemma!

Upplys mig!

Jag måste missat ngt väsentligt. Eller hur ligger det till?

Ämne: Stadsjeep
Fråga: Varför kör de så in i helvete illa? Och farligt? Och vårdslöst? Och hänsynslöst. Störst kör först principen i alla lägen.

Teori 1: När man köper en stadsjeep så får man carté blanche till att uppföra sig som en idiot, eftersom bara idioter köper en stadsjeep?

Teori 2: När man kör en stadsjeep så är man en idiot, för annars skulle man inte köpa en stadsjeep?

Teori 3: När man kör en stadsjeep så blir man en idiot, för annars skulle man sälja den.

Iofs tycker jag namnet är ganska upplysande, stadsjeep. Men hallå, vem kör en jeep i stan? På viltsafari i Stockholms City? Vad jagar man då, bimbos eller?

Den här gången tänker jag inte be om ursäkt för mina fördomar för efter dagens bilfärd genom Stockholm känns de oerhört välgrundade.

Ibland får de till det!

Mellantrollet: Mamma, har jag varit snäll i veckan?
Mamma troll: Gumman, Du är alltid snäll. Fast Du har varit lite olydig i veckan.
Mellantrollet: Mamma, om man är snäll en hel vecka får man presenter då?
Mamma troll: Snäll tycker jag man ska vara ändå, men om man har skött sig en hel vecka utan att vara olydig då kan man få en liten present på lördagen.
Mellantrollet: Hur lydig ska man vara då?
Mamma troll: Man ska t ex inte slå lilltrollet, inte skrika bara för att man inte får som man vill och så lyssna när vi säger åt Dig.
Mellantrollet: Okej då, jag ska försöka.
Mamma troll: Det är bra.
Några minuter passerar
Mellantrollet: Mamma, jag tycker Du är snäll.
Mamma troll: Tack gumman.
Några minuter till
Mellantrollet: Mamma, jag tycker Du är söt.
Mamma troll: Tack vännen
Och så några till
Mellantrollet: Mamma, Du är bäst
Mamma troll: Tack gumman. Du är en goding
Mellantrollet: Mamma, har jag varit uppfostrad nu då?

Tror ni hon ville säga något?

Only in America

Visas mod - svälj en guldfisk! Den brilljanta idén kom en pingstkyrka på "over there". Blev ett visst rabalder bland djurvännerna. Guldfiskarna svaldes levande. Mysko folk det där. Amerikanerna alltså. Och kanske även pingstvänner, vad vet jag?

Två cheerleaders idkar samliv på toalett. Stort rabalder och tjejerna blir fockade. För att två dagar senare erbjudas en säck pengar att vika ut sig. Dubbelmoralens förlovade land!

Cheerleading i USA är en allvarlig historia. Trots att de i princip är halvnakna när de skuttar omkring så ska de vara något av Jungfru Maria. Fast jag blev lite förvånad, trodde att ett kriteria för att bli cheerleader var att man var tonåring. Dessa madamer var en bra bit över 20!

Då kanske aladåberna ändå har en chans "over there?

Reklambyråns fantastiska värld!

Har just återkommit från lite minglande. På en trendig byrå.

Kommer in i ett stort rum. Alla klädda i svart. Rummet fyllt med lite kitchiga attiraljer. Trendigt tror jag det kallas. Och drinkar. Serverade av små Paris Hilton kopior. Mingel var tanken. Mingla går inte. Hälsar man på någon man inte känner tittar de konstigt på en.

Är jag inte kund med stort plånbok är jag inte intressant. Om jag inte har vunnit ett guldägg förstås. Då står jag högre i kurs än Nobels senaste fredspristagare. Att vinna ett guldägg är förmodligen en större bedrift än att ha upptäck pencillinet eller att ha verkat för världsfreden. Fast jag tycker inte det.

Har lite fördomar mot byråer. Har jobbat på och med några i mina dagar. Och förutom den svarta uniformen har de haft en sak gemensamt. Självgodheten!

Men hallå! Visst är reklambyråer bra att ha grejor, men inse att världen stannar inte utan dem!

Så, nu fick jag det sagt. Nu skall jag klura ut något annat oväsentligt jag vill delge er.

ps: jo jag vet, jag har generaliserat igen. Men livet blir så mkt lättare då *s*

Inget för pryda

Snuskig men ack så rolig... tycker jag iaf!

Good Morning Sweden

Uppe med tuppen ska vara bra sägs det, men fan trot! Jag är en nattmänniska och ska helst förtäras mellan 23.00 - 02.00. Sömn ska intagas länge... men så fick jag jordens mest morgonpigga troll! Vill bara meddela följande:

1. Lilltrollet är lämnat på dagis. Mellantrollet på skola.
2. Doktorndejten avklarat. Kaustiksoda var inte bra. Diagnos bihåleinfl. och luftrörskatarr. No more nässpray.
3. Fortfarande rökfri, fast jag tycker det är lite trist. Inte så att jag är sugen på en cig. men jag skulle vilja göra ngt annat istället. Kanske napp?

Nu ska den lilla fladdermusen susa iväg till apoteket och införskaffa diverse underdunderkurer.

Väl mött i landet Långtbortistan

Nuvig!

Nu börjar jag lätt ruttna på denna förkylning. Okej att jag hostar så att revbenen antagit formen av plockepinn. Det är väl vad man får stå ut med när flimmerhåren börjar resa sig efter 10 rökfria dagar (visst är jag duktig?).

Men vad jag inte klarar av är detta evinnerliga snor! Som liksom inte kan fullfölja färden utan parkerar sig högt uppe i näsan. Kan fasiken inte andas och lutar jag mig det minsta framåt ploppar ögonen ut. Skulle tro att bihålorna är lite lätt plomberade.

Undrar vad allt kommer ifrån? Kanske är min klokhet som omvandlats till dynga. Och isf var jag jäkligt klok innan!

Tror ni man kan rensa rören med kaustiksoda eller är det dumt? Bergis inte så smart att försöka rensa med dammsugaren heller? Eller att göra ett lite hål vid näsroten för att dränera? Kanske bättre att ringa vårdcentralen imorgon.

Insåg just att det är 45 dagar till jul.... blev liiite stressad. Kan man ge små troll presentkort i julklapp eller blir de ledsna då?

Guten abent meine damen und herren. Ich ska slafen nu!

Trollskogen story, begynnelsen

Det var en gång en trollflicka, som träffade en trollpojke.Trollflickan tyckte trollpojken var rar och trollpojken tyckte trollflickan var söt. De blev kära i varandra . Fast de var för unga och förälskelsen tog slut.

Det gick några år och sedan träffades trollflickan och trollpojken igen. Och de blev kära i varandra den här gången också. Men de var fortfarande för unga. Och återigen rann kärleken ut i sanden.

Ytterligare några år passerade och trollflickan blev trollkvinna. Samtidigt blev trollpojken trollman. Av en händelse träffades de igen. Och blev kära. Igen.

Då blev det stort bröllop i Trollskogen. Trollens familj och vänner kom, festade natten lång. Lyckan var stor och kärleken blomstrade.

Åren gick och trollen väntade på ett lilltroll. Inget lilltroll kom. Då gick de till doktorn. Fick trollmedicin och behandlingar. Inget lilltroll kom. Gick till doktorn igen, som sa att det tyvärr inte kan bli några lilltroll. Och trollen grät. Sorgen var stor i Trollskogen.

To be continued...

Urk

Vet ni hur tråkigt bokföring är? Typ jättetråkigt.
Vet ni vad jag gör idag? Bokför. Aptråkigt.

I mitt nästa liv ska jag bli racerförare eller lindanserska!

Broken English

Kan bara inte låta bli....

Excuse me, what is the fart limit? (ursäkta, vad är hastighetsbegränsningen?)*
Welcome to this technical mess (välkommen till den tekniska mässan)*
Could I please have a screwdriver? (kan jag få en skruvmejsel?)**
Do you like being a cock? (trivs Du som kock?)**

* citat från "Broken English"
**citat från min mor, 1:a gången i USA

The Batbut story

Har fått några funderingar om mitt alias, Batbut. Så nu tänkte jag avslöja sanningen. Once for all. Såklart finns det en liten anekdot bakom, är ni förvånade?

I min ungdom hade jag en pojkvän. Pojkvän hade föräldrar. Föräldrar hade sommarstuga. Sommarstuga hade stor altan och bastuhus nära altanen. Pojkväns pappa var mycket VIP. En vacker sommarkväll var VIPs jobb ute på middag. Jag agerade servitris. Söt och glad som kexchoklad. Very very serious business diskuterades.

Nöden påkallade. Jag besökte toaletten i bastuhuset.
Något kliade mig i rumpan. Från toalettstolen.
Jag skrek. Jag sprang. Utan byxor. Ut på gräsmattan. Mitt framför altanen. Skrek högt.

Den bet mig i rumpan!

Pojkvän rusar in på toaletten. Tittar. I toaletten ligger en fladdermus.

Fladdermus = bat
Rumpa = but
Ergo, Batbut!

Svammel

Inse vad stackars storttrollet skulle få stå ut med om jag inte bloggade? Han tycker jag är snacksalig som det är redan *s*

En liten rapport på kvällskvisten innan jag hastar vidare till nytt kapitel i storyn (wow, 500 unika läsare. Nästan som en riktig författare, om än väldigt smal. Inte kroppsligt alltså).

Janis Joplin, släng Dig i väggen! Den pipa jag besitter just nu skulle Du gett allt för i Dina glansdagar. Kanske ska be Biggis att relansera Me & Bobby Mc Gee med min pipa. Vi kan dela på eventuell profit. Fast mer sannolikt är skadestånd aktuellt

Sen undrar jag vad fan det är för fel på vissa bilister? Varför tror somliga att trafikreglerna inte gäller dem? Är det vänstersväng förbjudet i en högtraffikerad korsning så har det sina skäl. Ge då fan i att svänga där!

Småtrollens diskussion var fin vid middagsbordet. Snacka om att makt tilltalar! De valde video istället för Bolibompa idag.

Mellantrollet: Idag ska jag välja.
Lilltrollet: När jag valde förra gången valde jag som Du ville, för Du skrek så.
Mellantrollet: Jo men det är iaf jag som ska välja.
Mamma troll: Visst är det Din tur. Men tänk på vad lilltrollet sa, hon var juste mot Dig så Du kanske kan vara juste tillbaka.
Mellantrollet: Vilka filmer vill Du se?
Lilltrollet: Karlsson eller Emil
Mellantrollet: Då får Du välja mellan Gadget eller Krambjörnarna. Vilken väljer Du?
Lilltrollet: Vilken vill Du helst se?
Mellantrollet: Kommisarie Gadget
Lilltrollet: Då väljer jag Krambjörnarna!

Jag har ännu inte listat ut vem som lurade vem!

Hur står det till?

Min positivitetsinställning håller ännu i sig. Fan den som ger sig! Är väl inte född i envishetens tecken för intet eller?

Annars verkar det ha spridit sig ett lätt neggovirus här i bloggvärlden. Alla är lite låga och deppiga, iaf alla jag hunnit besöka. Och det kan inte vara den svenska hösten för även exilbloggarna verkar ha lite depp.

Kanske ni kan bli lite gladare om jag berättar att det nu är dryga 7 månader kvar till midsommar. Visst känns det bra? *s*

Undrar hur månen står idag? Är den full eller? Någon kosmisk förklaring borde det vara.

Och så är det rackarns lugnt också. Nästan inga nya inlägg hos favvo länkarna.

HALLÅ! Har ni gått i idé eller?

Många nya besökare har jag fått, tack för det Depardieu (tänkte nästan förkorta till Deppan, men det bidde inge bra)
Men hallå, jag gillar kommentarer! Lämna spår! Snälla! Jag har just nu mina 5 minuter of fame. Låt de inte passera obemärkt. Låt en exhibitionist som är en sucker för uppmärksamhet få sitt lystmäte. Då kanske trollfar kan få lite vila, så tänk på honom om inte annat.

Länge leve korv Stroganoff, för det är vad som vankas till middag (någon som vill byta?)

Batbut filosoferar

Vad gör man i en tandläkarstol medan man blir behandlad? Man kan inte prata, ingen film att titta på och läsa tidningen är stört omöjligt. Alltså får man filosofera.

Vad är då mer logiskt än att tänka på tandläkare. Hur får man för sig att bli tandläkare? Brinner man av en oerhörd lust att rota i folks käftar? En del luktar gott och andra mindre.

Missförstå mig rätt, jag är mycket glad att det finns tandläkare. Absolut. Men jag förstår inte hur man kan komma på tanken. Fast det är iofs sett ur mitt perspektiv. Jag är inte så vårdande som typ. Tror jag.

Och när jag ändå var i farten började jag fundera på andra yrken som jag aldrig skulle kunna tänka mig, men som jag återigen är tacksam för att de finns.

Vad sägs om fotvårdsspecialist? Känner jag mig sugen att behandla okända människors fötter, som finns i varierande form och tillstånd. Nej, skulle inte tro det.

Skadedjursbekämpare. Skulle jag vilja komma till jobbet och veta att den här dagen ska jag utrota mjölbaggar i 8 timmar, eller jaga råttor. Svaret är ett rungande nej!

Fast för mig personligen skulle nog det värsta vara urolog eller gynekolog. Vill liksom inte veta hur andra människor har det på den fronten.

Men som sagt, jag är ytterst tacksam för att det finns människor som jobbar med det. Dock inte jag.

Yippiekayej!

Äntligen måndag! Nu får vi jobba i vår anletes svett.

Hösten är äntligen här, med svalare väder och regnrusk. Men framförallt mörker!

Och jag ska gå till tandläkaren, mysigt med en liten date sådär mitt på dagen.

Tackar min lyckliga stjärna för att förkylningen trivs så bra att den aldrig överger mig! Känner hur kroppen håller sig varm och gosig med en liten lätt temperaturhöjning.

ps: Nej, jag går inte på speed. Jag har inte heller slagit över. Försöker bara lite omvänd psykologi, så får vi se om det fungerar. Återkommer med resultat.

Drottning Midas

Jo jag vet, Midas var en kung. Men i dessa moderna tider med all feminism på frammarsch (eller hur det nu var) så tycker jag nog att Drottning Midas är okej.

Och det är jag! Inte så att allt jag rör vid blir guld. Nopi, sån tur har jag inte. Snarare är det så att allt jag kommer i kontakt med har en tendens att expandera!

Senaste exemplet. Dagens bullbak (ingen deg i håret btw, kors i taket). Enligt recept ska det bli en dryga 40 bullar. Trots lite tjuvätande av stora och små troll kom vi upp i 62! En ganska bra procentuell expansion.

I keramiken fick man i demokratins anda exakt lika stora lerkluttar att laborera med. Mina räckte otroligt långt. Och höll ihop. Måste vara expansionen som var framme igen.

Och så kompisens katt. En gång när jag var ung och dum var jag kattvakt. Till en okastrerad katt. Never again! Den illbattingen skulle leka, och hade sin peak kring 2 snåret på natten. Insåg snabbt att mat höll katten lugn. Så mat fick han. Ofta. Han hade också expanderat när han blev hämtad. Katten Gustaf var liten i jämförelse. Kompisen var inte glad. Och jag var trött.

Samma sak med stortrollet. En viss expansion kan skönjas sedan vårt första dejtande i forntiden. Centralt placerad kanske man kan säga.

Funderar nu starkt på att försöka marknadsföra denna egenskap. Kanske något jag kan bli rik på? Tips anyone?

Tärningen är kastad

Snacka om att man utmanar sig själv. Fortfarande dunderförkyld och ynkligt ont i tanden (visst är det jättesynd om mig?) kommer jag på den eminenta idéen att baka kanelbullar med barnen!

Deg står på jäsning och trollen studsar runt som guttaperkabollar av iver. Kan bli hur spännande som helst. Senast jag provade detta konststycke blev trollen osams. De har ännu inte kommit dithän att de nöjer sig med verbala påhopp utan här blev det även lite fysiskt handgemäng.
Vet ni hur hårt man får slita för att få bort nyjäst bulldeg ur långt hår? Det tar tid. Funderar skarpt på att utrusta dem med hårnät innan vi sätter igång.

Stortrollet skickar vi ut på landet. Han ska stänga av vattnet i sommarhuset. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Undrar om jag ska börja misstänka att det är ett alibi för något annat? Kanske han har en date med en liten skogshuldra där ute i de mörka upplandsskogarna? Skulle inte tro det, snarare är det en stunds flykt undan den kvinnliga övermakten här på hemmafronten.

Nu påkallar de färdigjästa trollen på uppmärksamhet. Återkommer med rapport om dagens bullbak om omständigheterna tillåter


Btw, måste ju tacka den landsflyktige Depardieu för hans namedropping. Spännande att se vad som händer med besöksstatistiken. Fast mest glad är jag att han uppskattar min blogg!

Ett riktigt helgon!

Det är jag! Eller kanske inte. Jo, det är jag. Middag med drinkar och vin, rökning tillåten. Rökte jag? Nopi, inte jag inte. Var faktiskt inte ens sugen.

Sedan var det inte så många fler helgon ute och for. Definitivt inte mina små troll. De har testat trollmors gränser till det yttersta så idag var det g o d i s f ö r b u d! Snacka om straff, men sådan är jag. Tur de inte kan siffror så bra än, för annars hade de ringt BRIS.

Småtrollen lekte vilt med jämnåriga kusinerna, två grabbar. Stojade rejält i deras nybyggda hus (jo tack, jag är avis). Mellantrollet tar täten och försöker styra upp leken. Hör henne hojta högt och ljudligt

Gör ni inte som jag säger får ni inte ligga med mig!

Lätt nervösa smyger sig trollmammorna fram och smygtittar. Vad i helskotta leker de? Miljoners pedagogiska förmaningar snurrar i huvudet. Inte skambelägga, bara förklara. Inte bli arg, bara förhindra.

Puh! De är ute och campar. Mellantrollet är mamma och kusinerna hennes barn. Tänk så tokigt det kan bli *s*

Another Saturday night..(fast morgon)

Panik i kubik! Biblioteket har stängt. Puckade jag tänkte inte på det och vad ska jag läsa nu då? Denna vecka har jag klämt Val McDermot, Grisham, Rankin och Nesbos senaste. Snacka om kontrast till vardagen.

Småtrollen har just underhållit sin mor med en show av hög kaliber. Där ligger aladåberna i lä. Två små prinsessor fullsmetade med smink har dansat och rappat i höga sky. På repetoiren återfinns egenhändig version av Mamma Mia, I like to move it move it och så något mystiskt om att ingen har sett Fantomen utan kläder.

Lite besviken är jag på mig själv! Låg halva natten och peppade mod till mig. Här skulle det skickas in alster till Liljewalsch vårsalong. Och så gick anmälningstiden ut för 1 vecka sedan! Pucko! Ingen att skylla på, mer än egen total klantighet. Å andra sidan slipper jag bli besviken om jag inte blir antagen.

Däremot har jag gett mig ett annat löfte. Barnboken ska skickas in! Före jul! Och blir det ett nej så blir det. Men man kan inte vinna om man inte tar en lotto, eller hur?

Nästa punkt på dagens agenda är pyjamas av - kläder på!

Läsvärt!

Ibland stiger hoppet, den här killen har koll på läget! Fram för fler sådana som honom.

Btw så är jag ynklig och emlig. Jag lovar dyrt och heligt att aldrig mer bita av en halv jävla hörntand. Nopi, bettskena på är det som gäller framledes. Kommer se ut som värsta tant Raffa men nöden har ingen lag.

Tog mig en rundtur i bloggosfären så här på morgonen. Vad gör folk? Sover de? Känner mig lite solo. Stortrollet har sovmorgon och småtrollen leker skönhetssalong. Fasar lite för slutresultatet, stora skurborsten gäller.

Dags för frukost Nr 2, en kopp Cappucino UTAN cigarett! Dag 5 (eller om det nu var 6), utan abstinens.

Lägesrapport, slutsummering

Kriget i Batbutistan är avblåst. Full vapenvila råder.

Från fältsjukhuset rapporteras att läget är något bättre. Förhoppning finns att hela mannstyrkan är up & running efter helgens slut.

Ingen rök så långt ögat kan nå. Dag 5 är avklarad utan större abstinens. Tänk vad pengar jag kommer spara om jag lyckas! Fast jag lär nog hitta annat att konsumera det på. Förmodligen. Dock inte skor. Hatar att köpa skor.

Abstinensen efter den avbitna kindtanden är däremot stor. Mycket stor. Värktablett intages och därefter horisontalläge.

Trollanekdoter är det ont om denna vecka. Med öron som slagit lock och feber måste jag ärligen säga att Trollfar har fått ta de flesta dialogerna med de små trollen. Och han bloggar inte. Inte än. Förhoppningsvis aldrig. Då lär ni förmodligen få se en helt annan sida av mig. Gissar jag.

Själsligen är allt under kontroll, även om en viss depp infann sig efter en rundvandring i bloggvärlden. Fy attan så många bra, roliga, underhållande, duktiga skribenter det finns. Om inte de blir författare, så hur ska jag bli det? Denna kommentar kan passeras obemärkt om så önskas, men vill ni protestera blir jag inte arg. Men vad ni än gör, ljug inte.


Med detta bjuder jag er allra ödmjukast en god natt och strålande helg, bland helgon & annat löst folk

Många idéer

IKEA en fredag i höstlovsveckan - DUM idé

Muta till sig en extra sovmorgon från stortrollet - BRA idé

Scanna möbelbutiker för inspiration, med feber - DUM idé

Taco middag i soffan framför TV:n - BRA Idé

Bjuda bort sig själv på middag imorgon - BRA Idé

Köpa 1 meter hög vas i present - BRA idé

Försöka slå in ovannämnda vas i snyggt paket - DUM idé

Bita av en halv kindtand - DUM idé

Ställningen mellan dumma och kloka idéer är i nuläget 50/50, men å andra sidan - kvällen är inte slut än!

Hörde en liten söt sak på IKEA, två utmattade damer stolpade in i cafeterian. Den ena av utländsk härkomst. Hon tittar på väninnan och säger:

Ska vi slå oss i soffan?

Hoppas jag verkligen inte!

Kloka ord

Tack för alla uppmuntrande ord om mitt rökuppehåll. Vet inte hur länge det varar, det visar sig. Men så jäkla duktig är jag inte, blir jag tillräckligt sjuk kan inte ens jag röka. Så det bara blev så

Av någon anledning ringer följande ord i mitt huvud

"Du behöver inte kämpa längre, Du kan börja leva nu"

En väldigt klok person sa det till mig en gång och jag greppade aldrig riktigt vad han menade. Men nu tror jag att jag börjar förstå. Och det är mitt nästa projekt, sluta kämpa och leva istället.

Som ett led i det kommer såklart en anekdot, om ett svek jag inte riktigt har kommit över.

I tonåren blev vi först kompisar, lite rivaler men ändå kompisar. I takt med ökad mognad växte vår vänskap och vi blev riktigt nära vänner. Delade allt. Vi följdes åt i karriären och livet. Jag såg upp till henne, hon var alltid så stark och klok. En bra person. Och jag gav henne vänskap, humor och min totala tillit.

Hon var tärna på mitt bröllop, gudmor till mina troll och en del i familjen. Trodde jag. Men så slutade hon svara på mail, ringde aldrig, tystnade helt enkelt. Jag frågade, bönade och bad. Vad är det som hänt? Har jag gjort något? Varför har vänskapen tystnat?

Svaret kom långt om länge. Hon tyckte jag fokuserade för mycket på min familj. Hon saknade det vi hade. Vi gjorde en deal. En gång i månaden. Bara hon och jag. Tjejmiddag, inget familjesnack. Som gamla goda tiden. Höll ett tag.

Sedan tystnade hon igen. Sista gången jag försökte var ett år sedan. Ett troll var svårt sjukt, jag behövde hennes stöd. Hon svarade "lycka till", inget mer.

Hennes far gick bort för en tid sedan. Jag skickade kort. Inget svar.

Nu tror jag att jag går vidare. Gör jag fel?

Ödmjuk som alltid...

You are Cleopatra; allegedly seductive,
intelligent, and ambitious. The common
perseption of you is decadent and sexual,
though you only had two lovers. Julius Caesar;
who was just as quick-witted and intelligent as
you, and the famous Mark Antony, someone strong
and handsome, but someone whose unintelligence
bothered you plenty. You knew nine languages,
and married your younger brother when your
father, a pharoah, died.

Lite rolig test som jag hittade hos den gröna godingen .

Kan väl instämma i det mesta, men gifta sig med lillbrorsan går bort! Förutom att det skulle kännas oerhört kinky så är han inte min typ!

PS: visst är jag väldigt duktig? Rökfri i 4 dgr!

Wops, jag skulle flytta texten lite och råkade radera bilden... Shit happens! Jag är snyggare än den där stenkäringen var ändå *s*

Lägesrapport 3

Direkt från fronten rapporteras följande:

Vapenvila råder än, om än lite bräcklig. Smärre skärmytslingar har inträffat, men parterna har lyckats ta sig till förhandlingsbordet och dialogen är igång.

Från fältsjukhuset rapporteras om sjuka troll, stora som små. Man misstänker det rör sig om influensa, då symptomen är feber, hosta och allmänn hängighet.

Efter flera dagar ute i den kalla, regniga och mörka skogen har hela trollfamiljen återkommit till civilisationen. Där rådde ett smärre kaos, efter att hantverkarna slutfört sitt arbete. Möblerna stod i en hög i vardagsrummet, men å andra sidan var alla sovrum tapetserade och med nymålade fönster, samt alla dörrar vitmålade. Nu ska här inredas! (när jag orkar, har drabbats av värsta höstdeppen)

Fladdermusen själv är fortfarande lite ynklig, är inte så duktig på att vara sjuk. Att enbart ligga i sängen och läsa böcker gör att frustrationen hoppar ur öronen på mig. Lite grälsjuk blir jag (fast säg inte det till stortrollet, visserligen läser han detta men han kanske missar den här biten...).

Om andan faller på kanske det blir ett litet kapitel senare. Och varför inte en liten anekdot? Ska fundera på saken.

Lägesrapport 2

Faran är över och lugnet har lägrat sig i Batbutistan. Med mutor och charm har kombatanterna närmat sig varandra, och ömsesidigt beslutat att lägga konflikten bakom sig utan att någon "vinnare" har utsetts.

Vädret är svalt, men vackert. En riktig höstdag i all in prakt.

Fladdermusen har intagit sängläge, med konjak men utan silvertejp. Funderar dock på att klistra igen näsan med det sistnämnda.

Bärbar är bra, PC kort är än bättre. Men kom man sedan ihåg att ta med laddaren hade det varit bäst! Har ca 29 minuter kvar innan min tid i cyberspace får ta en ofrivillig paus.

Over and out från Batbut (röd om nosen, iklädd prickig flanellpyjamas och raggsockor)