Jo visst, jag är fortfarande lycklig. Fast inte lika mycket som nyss. Kanonbra med viljestarka barn, som är envisa och har en otrolig argumentationsförmåga trots sina unga år.
Men måste de använda den på mig? Idag?
Incident 1: Lilltrollet ska ta medicin. Hon har just insett vilken oerhörd i detta enkla. Tvärvägrar! Trots lock, pock, hot och mutor. Inget biter. Hon kör omväxlande mamma ska ge - pappa ska ge. Till slut blir mamma arg. Mycket arg. Nedanstående dialog upprepar sig för sjuttioelfte gången SAMMA kväll!
Lilltrollet: Mamma, jag måste fråga en sak?
Mammatroll: Efter medicinen gumman.
Lilltrollet: Bara en sak.
Mammatroll: Ta medicinen först (börjar bli lite arg)
Lilltrollet: Mamma, jag älskar Dig.
Mammatroll: Jag älskar Dig med, men ta nu medicinen.
Lilltrollet: Mamma, får jag krama Dig först.
Mammatroll: Nej, ta nu medicinen.
Lilltrollet: Men mamma, jag älskar Dig massor nu. Får jag krama Dig?
Mammatroll: Okej, en kram sedan medicinen.
Kramas en stund
Lilltrollet: Mamma, får jag fråga en sak?
och så upprepar sig ovanstående ett antal gånger till. Vi startade klockan 18.30, vi var klara 20.30!
Ibland frestas mitt tålamod till det yttersta. Incident Nr 2 kommer om en stund, när jag lagt mellantrollet. Igen! För sjuttiofjärde gången!
38 minuter sedan
4 kommentarer:
hihi, men hon älskar ju dig ;)
Thats life, baby, och jag håller med Anna, hon älskar dej ju.
Men, det är lätt att le när det är ungefär 15 år sedan man (jag) hade en 6-7-åring med god argumentationsförmåga. Jag minns när tålamodet brast (och det gör hon med, vi talar om det ibland).
Kan du inte hota med att tomten inte kommer om hon inte tar sin medicin? Nä, dåligt, tomten kommer ju i alla fall, för hon (och alla andra barn) är ju snälla (innerst inne).
Anna, visst gör hon men ibland så... *s*
Cornelia, jag har stått med telefonluren i handen och "pratat" med tomten! Hennes svar var att han kommer iaf! För hon vill det! Så tack för tipset, men det fungerar inte. Nu har mellantrollet just slocknat! Kl. 23.59!
Sedan är det ju kvällen innan julafton och då brukar det vara oroligt värre. :).
Glömmer aldrig när dottern var 3 år och vi lagt alla klappar under granen kvällen innan (dumt). Jag vaknade två på natten av glädjetjut och prassel. Hon satt på golvet, bland papper och snören och hade slitit upp varenda paket och var sååå lycklig. Sedan var hon totalt slut hela den julafton.
Skicka en kommentar