Knäckt

Det har framkommit en del tvivlare, på denna eminenta produkts läkande effekter. Härmed vill jag starkt påtala att det är bevisat genom djupgående undersökningar hos FRFRV (Fladdermössens Riksförbund För Rygg Värk) att det fungerar.

Som alltid är alla testresultat på denna blogg empiriska. Med risk för egen hälsa kastar sig den orädda Fladdermusen sig in i det okända. Testar och utvärderar. Och delger er dessa eminenta forskningsresultat. M a o, tvivla inte. Står det här så fungerar det!

Och angående knäck så lyckades jag en gång i forntiden med något helmystiskt. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte dokumenterade det hela bättre. Jag hade förmodligen bott granne med Mr Gates då!

För att göra en lång historia kort (inte min starkaste sida) så kokade jag för första gången knäck. I en gjutjärnsgryta av gammal hederlig modell. Alla attiraljer åkte i, receptet följdes till punkt och pricka (tror jag iaf). Och så bubblade det. Länge. Kulprov togs. Inget hände. Det var en rinnande brun sörja. Hur länge som helst.

Och hur kul är det att sitta och titta på knäck som kokar? Typ inte alls. Sätter plattan på låg temperatur och låter eländet klara sig själv. Länge. Timmar senare kommer jag ut i köket och vad skådar mitt norra öga? Eländet har blivit cement! Låter det stå under rinnande vatten. Inget händer. Försöker värma upp det igen. Inget händer. Tar en kniv och försöker skära bort knäcken från grytan. Inget händer. Till slut tar jag hammare och skruvmejsel, för att rädda farmors gamla fina gjutjärnsgryta. Kanon! Botten lossnar men knäcket är intakt!

Förmodligen hade jag uppfunnit en form av cement. Inse hur mycket dollares jag hade kunna tjäna på det? Hemmafruarnas egen cementblandning. För att inte tala om hur länge knäcken hade räckt....