Igår besiktigade jag bilen. Gick som smort. Och ändå hade jag fjärilar i magen innan. Har haft körkort länge, och kör hyffsat bra.
Men ändå är det vissa prylar som får mig att bli lite mjuk i knäna. Förutom bilbesiktningen så har jag hang ups på att tanka! Något som jag ändå gör ganska ofta. Kanske hänger ihop med följande traumatiska ungdomsminne....
Nybliven körkortsinnehavare. Lånar kompis bil och ska forsla mig & syrran till Stockholm. Går som på räls. Utom en sak. Vi måste tanka!
In på macken. Hundring i tankomaten (det var läääänge sedan *s*) och så tankar jag. Några ynka droppar får rum. Plopp. Slår ifrån. Mysko, tanken redan full? Kanske mätaren var trasig?
Försöker igen. Samma resultat.
Snål som jag är vägrar jag ge bort resterande bensin. Dammsuger papperskorgarna på flaskor och tankar upp. När flaskorna är slut övergår jag till hinkar. Dessa placerar jag i bagageluckan. Smart tjej!
Turligen nog kommer bensinmacksföreståndaren ut innan jag hinner köra iväg. Visar hur man tankar så att automatspärren inte slår ifrån. Gentlemannamässigt hjälper han mig att tömma flaskor och hinkar i bensintanken.
Fulltankad och lätt generad påbörjas färden till Stockholm.
16 timmar sedan
2 kommentarer:
*jag ler* STORT
En själsfrände! Tack för dina avslöjande tankningserfarenheter - jag rodnar bara jag tänker på hur jag själv har gjort... skulle inte drömma om att erkänna mina tankningstabbar!
Själv har jag gått till fots ett par dar (se bloggen)...
Skicka en kommentar