Lilltrollet: Mamma, tror Du att mormor ser att vi satt vitsippor på graven?
Trollmor: Det tror jag absolut.
Lilltrollet: Men hur ser hon det? Har hon en kikare uppe i himlen?
Trollmor: Det tror jag inte gumman. Men jag tror att alla som bor i himlen kan se vad deras kära på jorden gör. Utan att se liksom. Mer som att de känner det inom sig.
Mellantrollet: Men mamma, nu glömmer Du ju bort.
Trollmor: Vad glömmer jag gumman?
Mellantrollet: Att mormor är ju en stjärna på natten. Den där stora som vi hittade i Frankrike.
Trollmor: Visst är hon det.
Lilltrollet: Men var är hon på dagarna då? När man inte ser henne?
Trollmor: Hon är en stjärna då också, men då kan vi inte se efter som det är så ljust på himlen.
Mellantrollet: Vet Du vad jag tror mamma?
Trollmor: Nej gumman, vad tror Du?
Mellantrollet: Jag tror att dom som bor i himlen kommer hit på natten när vi sover.
Trollmor: Tror Du? Vad gör dom här då tror Du?
Mellantrollet: Jag tror dom flyger omkring och hälsar på alla dom känner. Bara sitter där och tittar på dom när dom sover.
Trollmor: Det kanske dom gör. Det är nog därför man känner sig så lugn och trygg när man sover.
Lilltrollet: Mamma, kan inte vi få vara uppe inatt då? När mormor kommer?
Mellantrollet: Dumbom, det går ju inte. För om vi inte sover så kommer hon inte.
Lilltrollet: Jag är inte alls dumbom. Och föresten tänker jag bara låtsas sova inatt! Så jag får träffa mormor.
8 timmar sedan
2 kommentarer:
Åh, vad fint... Det ligger något väldigt, väldigt trösterikt i den tanken, som gick rakt in i hjärtat på mig! Så jag ska nog också låtsas sova inatt :)
Så kände jag det också, en trösterik tanke
Skicka en kommentar