tisdag, januari 03, 2006

Ett litet minne

Jag fick ett vykort. Inte idag utan för några år sedan. Från en äldre dam. Det var att kort fyllt av glädje och tacksamhet.

Damen var mor till min systers väninna. Som bodde utomlands. Och träffade sällan sin mor. Av någon underlig anledning ringde jag väninnas mor. Bjöd på söndagsmiddag. Med hämtning och lämning vid bostaden.

Det blev lite fikaträffar efter det. Hon var alltid så glad. Och det kom alltid ett kort efteråt. Som tack.

Min familj blev solen i hennes liv. Värmde en stund upp hennes ensamhet. Och fick henne att minnas. Glada stunder. Egna små barn. Familj och närhet.

Allt det tog var lite tid. Men det var lätt. Det gav så oerhört mycket mer. Att skänka en ensam människa glädje och värme. Det kändes bra. Ibland saknar jag henne. Trots att jag inte kände henne. Hoppas hon har det bra nu. Hon är inte längre ensam i alla fall.


3 kommentarer:

I Jennys värld... sa...

Vad fint gjort av dig! Som en film nästan :-) Sådär som man ofta önskar att man gjorde...

Lena sa...

Du har Mycket av din faster i dig.. och som du skriver, det Ger så oerhört mycket tillbaka till en själv.. Tack för att du delade med dig =)

Batbut sa...

Tack Lena & Jenny. Det är fint att kunna göra ngn lycklig