Jag har gjort det oförlåtliga idag. Och har inget att skylla på. Mer än ren och skär lust. Och iver. Det fullkomligt kliade på kroppen. Så med berått mod gjorde jag det. Pang på bara! Och jag ångrar mig inte en sekund.
Men så här efteråt kommer verkligheten ikapp mig. Hur ska jag sona mitt brott? Genom att bekänna offentligt (och eftersom stortrollet läser) så kanske mitt straff mildras. So here it goes:
Älskade stortroll, förlåt mig! Men jag bara ville få upp den där lampan. Och tavlan. Och lite till. Jag vet att verktygsväskan är helig och borren likaså, men jag kunde inte tygla mig. Allt sitter där det ska och ingen blodvite uppstod. Lovar att försöka hålla mig nästa gång.
Inlägg
3 timmar sedan
9 kommentarer:
hoppsan.. ojsan.. man får hoppas att han tar det som ett stortroll.. med jämnmod..:)
Ooops - du är modig du...*flinar*
Stephan har alla sådana verktyg inlåsta... och jag har ingen nyckel.
Du är modig och händig!
Sån't gör när jag vill.
Grodan, jag håller tummarna *s*
Milda Makter, ibland så *S*
Mamse, hade det varit jag hade jag kopierat nyckeln
A-M, tycker faktiskt det är roligt
Sandra, den var min från början *s*
Cornelia, jag med! Fast jag berättar det inte alltid
Har en alldeles egen låda jag.. o slår mig på tummen ibland.. Men jag Kan Själv.. o nåde den som tar ifrån mig Det.. fast jag skulle ju kunna jämka lite om någon hantverkare ringer på dörren o vill in.. detvillsäga.. jag kan diska mindre.. o spika mer.. ;-D
Min borde också ha en sån låda. Nu när jag kommer att tänka på det har jag inte sett nån överhuvudtaget. Gömd, kanske?
Camerazz och Excessa, vi låter som samma lika. Kan själv, och ibland kan själv in absurdum (iaf jag *s*)
Monica, han kanske ställde den i kylskåpet?
Skicka en kommentar